Navigera till sidans huvudinnehåll

Rutin för handläggning av orosanmälan när barn far illa eller misstänks fara illa

STYRANDE DOKUMENT RJL 20170823

Alla inom hälso- och sjukvården som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 § SoL). 

 

Regionens chefer ansvarar för att framtagna rutiner är kända och efterföljs.

Anmälningsförfarande

När görs en anmälan

  • Anmälan görs då misstanke finns om att barnet/ungdomen är i behov av hjälp, stöd eller omedelbart skydd för att tillgodose barnets/ungdomens hälsa och utveckling.
  • Rådfrågning till socialtjänsten kan alltid föregå en anmälan. Det är viktigt att du då inte nämner barnets/familjens namn. Du behöver inte ha bevis för din oro/misstanke för att gå vidare med en anmälan.
  • Föräldrar kan alltid uppmanas att själva, eller med stöd av er, ta kontakt med socialtjänsten för att ansöka om stöd och hjälp. Denna åtgärd får dock inte ersätta anmälningsplikten.
  • Även om det som uppmärksammats är svårbedömt och obestyrkt är det inte vår sak att avgöra om det är ett ärende för socialtjänsten. Utredningsansvaret har socialtjänsten. Vi anmäler vår oro.
  • Anmälan ska göras skyndsamt.
  • Det är alltid barnets behov som är utgångspunkt för om en anmälan ska göras eller inte. Hänsyn ska inte tas till föräldrarna eller den egna verksamheten.
  • Att ett barn eller en ungdom är intagen på sjukhus, eller föremål för insatser från t.ex. BUP, och inte utsatt för någon omedelbar fara utgör inget skäl för att låta bli att anmäla.
  • Om du upplever att barnets situation och behov kvarstår över en längre tid och du är osäker på om stöd och hjälp har getts från socialtjänsten ska en ny anmälan göras oavsett om en anmälan gjorts tidigare.

Hur görs en anmälan

  • I ett akut skede kan anmälan göras muntligt till socialtjänsten. Muntlig anmälan kompletteras snarast med skriftlig information till berörd socialtjänst.
  • Skriftlig anmälan ska ske via brev. Vid brådskande fall kan uppgifterna faxas.
  • Den skriftliga anmälan skickas till socialtjänsten i barnets/ungdomens hemkommun. Använd regionens blankett för anmälan ”Anmälan vid misstanke om att ett barn/ungdom far illa”.
  • Samtidigt med anmälan informeras vårdnadshavare. OBS! Vid misstanke om brott såsom sexuella övergrepp eller misshandel kontaktas inte vårdnadshavare av anmälaren.
  • Under icke kontorstid kontaktas socialjouren via 112.

Vem gör anmälan

  • All anställd personal samt valda ledamöter som får kännedom om misstanke att ett barn far illa har skyldighet att anmäla till barnets/ungdomens hemkommun.
  • På varje arbetsplats ska det finnas rutiner för vem som undertecknar en anmälan. Detta till stöd för personal som misstänker att ett barn/ungdom far illa. Lämpligt är att 1:a linjechef, sektionschef eller patientansvarig läkare undertecknar anmälan tillsammans med den som uppmärksammat barnets situation.

Vad ska anmälas

  • Barnets/ungdomens namn, adress, ålder/personnummer. Gärna telefonnummer till vårdnadshavare.
  • Anledning till anmälan. Beskriv de iakttagelser och den oro som finns runt barnet. T.ex. vilka av barnets behov som misstänks försummas, misstanke om fysiskt, psykiskt våld, övergrepp, kränkningar. Vad visade barnet för beteende, känslor, vad har barnet sagt mm.
  • Hur länge har oron funnits? När och i vilket sammanhang gjordes iakttagelserna?
  • Vilka eventuellt negativa konsekvenser kan du se för barnet på lång och på kort sikt, utifrån dina iakttagelser?
  • Finns det akut fara för barnet?
  • Känner vårdnadshavare till att anmälan görs? Hur är deras inställning?
  • Känner barnet/ungdomen till att anmälan görs? Hur är dennes inställning?
  • Namn och kontaktuppgifter till den som lämnat anmälan, befattning, telefonnummer, adress, lämpligast tid att nå dig/ansvarig chef.

Dokumentation

Orosanmälningar diarieförs enligt rutinen Diarieföra orosanmälan om barn som far illa. Länk till rutinen på webbplatsen Folkhälsa och sjukvård.

Vad händer när anmälan är gjord?

Då en anmälan inkommer till socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål, om det inte uppenbart går att avskriva den anmälda misstanken. Utredningen ska genomföras skyndsamt och inom 4 månader.

 

För att möjliggöra en bättre samverkan kring barnet infördes från om med den 1 januari 2013 en förändring av SoL. Personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården kan nu vända sig till socialtjänsten för att få uppgift om resultatet av en anmälan. Socialnämnden får informera den som har gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta (14 kap. 1 b § SoL).

 

Familjen och barnet har rätt till strikt sekretesskydd från socialtjänsten. Socialtjänstens möjligheter att återrapportera om vad som sker efter anmälan och under utredning är därför begränsade. Samtycke från familjen ger dock alltid möjlighet till samverkan och de flesta familjer samtycker om argumentet är att samarbete gynnar deras barn.

 

För mer information och stöd

Barnskyddsteam (Barn som riskerar att fara illa)

 

Sidinformation

Innehållsansvarig

Veronica Ottosson

Gäller från

2022-04-04

Version

5.0

Handlingstyp

Rutin

Handlingsslag

STYRANDE DOKUMENT

Godkänt av

Veronica Ottosson

Dokument-ID

108261

Källa

Evolution