Riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel

Om riktlinjerna

Läkemedelskommittén ska verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelshantering (SFS 1996:1157). Länsgemensamma riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel inom all hälso- och sjukvård i Region Jönköpings län är en viktig del i det arbetet.

Denna utgåva är den sjätte upplagan av gemensamma riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel inom sluten vård, öppen vård, primärvård, kommunal vård och tandvård och utgår från ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården”, HSLF-FS 2017:37. De har tagits fram av en arbetsgrupp på uppdrag av läkemedelskommittén i syfte att fokusera på vårdkedjan där patienten inte ska känna av några organisationsgränser.

Dessa riktlinjer syftar till att fungera som ett stöd i det dagliga arbetet och vara ett referensverk som kan användas vid utformandet av lokal rutin för ordination och hantering av läkemedel (nedan benämnt som lokal rutin).

Läkemedelskommittén i Region Jönköpings län

Ansvar

Innehåll:

• Vårdgivarens ansvar
• Ansvar på enhetsnivå
• Hälso- och sjukvårdpersonalens ansvar
• Patientens ansvar

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) ska tillämpas inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) samt, med undantag av kap 11, tandvårdslagen (1985:125). På Socialstyrelsens webbplats ” Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? - Socialstyrelsen” beskrivs bland annat regler om ansvar, krav och befogenheter för olika personalkategorier och arbetsuppgifter.

Vårdgivarens ansvar

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje vårdgivare ansvarar för att det finns sådana processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i dessa föreskrifter. Vårdgivaren ska fastställa rutiner för ordination och hantering av läkemedel i verksamheten (HSLF-FS 2017:37, 4 kap. 1-2§).

Med vårdgivare menas i dessa riktlinjer både offentliga (Region Jönköpings län och länets 13 kommuner) och privata vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Läkemedelskommittén har genom dessa riktlinjer fastställt ett länsövergripande arbetssätt för ordination och hantering av läkemedel inom Jönköpings län. Respektive vårdgivare ansvarar för att deras vårdenheter har kännedom om gällande författning och riktlinjerna för ordination och hantering av läkemedel samt utarbetar lokal rutin.

Vårdgivaren ska som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete säkerställa att hanteringen av läkemedel i verksamheten regelbundet genomgår en extern kvalitetsgranskning. Vårdgivaren ansvarar för att extern kvalitetsgranskning sker regelbundet.

Se kapitlet om Kvalitet och säkerhet.

Vårdgivaren som har sjukhus inom sin organisation ansvarar för att organisera läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhusen så att den bedrivs rationellt och att behovet av säkra och effektiva läkemedel tryggas, se Läkemedelsverkets föreskrifter om sjukhusens läkemedelsförsörjning (LVFS 2012:8). Vårdgivaren ska anmäla till Läkemedelsverket hur läkemedelsförsörjningen till och inom ett eller flera sjukhus ska vara organiserad. För att säkerställa detta finns inom Region Jönköpings län ett sjukhusapotek med farmaceutisk bemanning.

Ansvar på enhetsnivå

Verksamhetschef/ Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

Verksamhetschefen har ett övergripande ledningsansvar för ordination och hantering av läkemedel och det kan inte överlåtas till annan befattningshavare.

Ansvaret omfattar att:

• Riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel inom hälso- och sjukvård och tandvård i Region Jönköpings län är kända och tillämpas på enheten
• Riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel på varje vårdenhet kompletteras med lokal rutin. Rutinerna utarbetas av den som utför arbetsuppgiften och fastställs av verksamhetschef eller motsvarande. Revidering av rutinerna bör göras årligen samt om förändringar rörande ordination och hantering av läkemedel görs i verksamheten. Tydlig ansvarsfördelning gällande ordination och hantering av läkemedel inom vårdenheten. De ska även innehålla en uppdaterad signaturlista för vårdpersonal som hanterar läkemedel på vårdenheten. Detta för att kunna spåra ordinerade, iordningställda och administrerade läkemedel. Signaturlistan ska innehålla handskrivna signaturer om det används på enheten t.ex. i narkotikajournaler.
• Säkerställa att lokaler är utformade, och utrustning används, på ett sätt som ger en säker hantering av läkemedel ur både patient- och personalsynpunkt. Se ”Cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt”. 
• Tillgodose kvalitet i vårdenhetens arbete med ordination och hantering av läkemedel genom att regelbundet följa upp och säkerställa rutiner. Detta görs t.ex. genom egenkontroll och extern kvalitetsgranskning, se rubrik Kvalitet och säkerhet.

Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens, uppdra åt annan person att fullgöra enskilda ledningsuppgifter gällande ordination och hantering av läkemedel, se Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Denna person ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet för att fullgöra uppgiften och har sedan rätt att inom sitt ansvarsområde avdela olika arbetsuppgifter till namngivna personer. Uppgiften ska vara tydligt beskriven gällande ansvar, omfattning och hur länge det gäller.

I den kommunala hälso- och sjukvården fullgörs uppgifter som enligt dessa föreskrifter ska utföras av verksamhetschefen av en sådan sjuksköterska som avses i 11 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) (HSLF-FS 2017:37, 2 kap. 3§).

Det är verksamhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård som har det övergripande ansvaret för en verksamhet men kan inte bestämma över de arbetsuppgifter MAS har enligt lagar och föreskrifter. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar beskrivs i Hälso- och sjukvårdslagen HSL (SFS 2017:30) och Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369). MAS har ansvar för att rutinerna för ordination och hantering av läkemedel är ändamålsenliga och väl fungerande. Det ansvaret kan inte delegeras vidare.

Vårdenhetschef

Verksamhetschefen kan ge vårdenhetschef uppdrag för verkställande av lokal rutin. Omfattningen av uppdraget ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

• Att föreskriften, vårdgivarens riktlinjer och av verksamhetschefens fastställd lokal rutin är kända och tillämpas på vårdenheten.
• Att följa och utveckla arbetet kring ordination och hantering av läkemedel på vårdenheten och genomföra egenkontroll utifrån fastställd lokal rutin.
• Att avvikelser från författningar, riktlinjer eller lokal rutin och oönskade händelser rapporteras till verksamhetschef.
• Att vårdenhetens personal ges kontinuerlig och anpassad kompetensutveckling inom läkemedelsområdet.
• Att läkemedelsansvarig sjuksköterska utses och avdelas definierade arbetsuppgifter.

Läkemedelsansvarig sjuksköterska

Läkemedelsansvarig sjuksköterska kan av vårdenhetschefen avdelas definierade arbetsuppgifter gällande hantering av läkemedel. Denne bör ha särskild utbildning inom ordination och hantering av läkemedel. Omfattningen, som kan fördelas på en eller flera namngivna behöriga personer, ska anges i lokal rutin, och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

• Att utarbeta lokal rutin för hantering av läkemedel.
• Att hålla förteckning över vårdenhetens bassortiment av läkemedel aktuell.
• Att ordningen i läkemedelsförrådet upprätthålls.
• Att innehav av nycklar till läkemedelsförråd inklusive läkemedelsvagnar kontrolleras och att inventering av antalet nycklar görs regelbundet.
• Att narkotikaregistreringen sköts enligt lokal rutin.
• Att leveranser av läkemedel kontrolleras och tas om hand.
• Att indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket åtgärdas.
• Att kassation av läkemedel sker på rätt sätt.
• Att delta vid egenkontroll och extern kvalitetsgranskning av vårdenhetens hantering av läkemedel.

Hälso- och sjukvårdpersonalens ansvar

Av Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369, 7 kap. §1) framgår att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen på ett betryggande sätt ska förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om.

I Patientsäkerhetslagen (2010:659, 7 kap. §1) framgår att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läkarens ansvar

Arbetsuppgifter och ansvar som gäller för läkare gäller även tandläkare, tandhygienist, barnmorska och sjuksköterska med förskrivningsrätt samt optiker i tillämpliga delar. Se rubrik Ordination av läkemedel.

Omfattningen av ansvaret ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

• Fastställa diagnos och därefter ordinera läkemedelsbehandling i samråd med patienten.
• Signera ordinerad behandling.
• I samband med ordination av läkemedel försäkra sig om att patientens läkemedelslista är aktuell och ta ställning till om ordinationen är lämplig i förhållande till övrig läkemedelsbehandling.
• Ge information om behandlingen till patienten och/ eller dennes närstående.
• Upprätta en behandlingsplan där mål för läkemedelsbehandlingen och planerad uppföljning kommuniceras med patienten.
• Följa upp initierad läkemedelsbehandling och ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi.
• Observera, rapportera och dokumentera biverkningar och/eller överkänslighetsreaktioner av läkemedel.
• Bedöma patientens förmåga att själv eller med hjälp av någon annan klara sin läkemedelshantering som egenvård eller om ansvaret bör tas över som en hälso- och sjukvårdsuppgift, se rubrik Egenvård.
• I förekommande fall iordningställa, överlämna och administrera läkemedel på vårdenhet.
• Förvissa sig om att ordinerade läkemedel finns tillgängliga, för att undvika avbrott i behandlingen, samt informera patienten att läkemedel kan komma att bytas ut mot likvärdigt läkemedel på apotek eller vårdenhet.
• Dokumentera uppgifter kring ordination och hantering av läkemedel i patientjournalen.

Sjuksköterskans ansvar

Arbetsuppgifter och ansvar som gäller för sjuksköterska gäller även röntgensjuksköterska, barnmorska, biomedicinsk analytiker, sjukhusfysiker, fysioterapeut och tandhygienist inom deras respektive verksamhetsområde.

Omfattningen av ansvaret ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

• Iordningställa, överlämna och administrera läkemedel på vårdenhet och dokumentera detta i patientjournalen.
• Känna till indikationen för läkemedelsbehandlingen och kunna informera patienten om ordinerade läkemedel.
• Göra en rimlighetsbedömning av ordinerad behandling i samband med iordningställande, överlämnande och administrering.
• Rekvirera och kontrollera läkemedel enligt vårdenhetens lokal rutin.
• Förvara läkemedel enligt vårdenhetens lokal rutin.
• Observera, rapportera och dokumentera eventuella biverkningar och/eller överkänslighetsreaktioner av läkemedel till ansvarig läkare.
• Bedöma patientens förmåga att klara sin läkemedelshantering som egenvård eller om ansvaret bör tas över som en hälso- och sjukvårdsuppgift, se rubrik Egenvård.
• Dokumentera uppgifter kring ordination och hantering av läkemedel i patientjournalen.

Farmaceutens ansvar

Farmaceuten arbetar i vården under samma ansvar som annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Bestämmelser om läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:8) om sjukhusens läkemedelsförsörjning.

Då farmaceut arbetar på vårdenhet ska omfattningen av ansvaret anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

• Kliniskt farmaceutiskt arbete på vårdenhet med praktiskt arbete, information och rådgivning kring läkemedel till patient eller vårdpersonal.
• Medverka kring förbättrad läkemedelshantering.
• Optimera läkemedelskostnader.
• Patientsäkerhetsfrågor som rör högriskläkemedel, läkemedelsgenomgångar eller läkemedel i vårdövergångar.

Icke legitimerad personals ansvar

Icke legitimerad personal kan exempelvis vara undersköterskor, skötare, tandsköterska, assistenter och vårdbiträden.

Omfattningen av ansvaret ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

• Inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i patientens hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska/läkare.
• Vid eventuell delegering för iordningställande och/ eller överlämnande/ administrering av läkemedel fullfölja det uppdraget, se rubrik Delegering.

Studentens ansvar

Studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning och de personer som enligt beslut av Socialstyrelsen gör praktisk tjänstgöring i syfte att få svensk legitimation som sjuksköterska får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som anges i 1–4 §§ (HSLF-FS 2017:37, 7 kap. §7).

Legitimerad personal under påbyggnadsutbildning kan under eget ansvar få utföra arbetsuppgifter som ligger inom ramen för deras tidigare grundutbildning.

Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (LVFS 2009:12, 2 kap. 3§) har läkare som har särskilt förordnande att utöva yrket, behörighet att ordinera och rekvirera läkemedel för behandling av människa. Hur studerande eller examinerade läkare utan svensk legitimation kan förordnas regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare (SOSFS 2000:6).

Patientens ansvar

Av 5 kap. 1 § 3 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), 3 § tandvårdslagen (1985:125) och 5 kap. 1 § patientlagen (2014:821) framgår att den vård och behandling som en patient får ska

  1. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, och

  2. så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. §1).

Patienten ansvarar för sin läkemedelsanvändning och att återkoppla till ordinatören om effekt, eventuella biverkningar och hantering av sina läkemedel.

Föreskrifterna om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvård ska inte tillämpas om en patient själv eller med hjälp av någon annan ansvarar för hanteringen av sina läkemedel. Detta betraktas som egenvård enligt ”Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård” (SOSFS 2009:6). Se rubrik Egenvård.

Kvalitet och säkerhet

Innehåll:

• Egenkontroll
• Extern kvalitetsgranskning
• Avvikelsehantering
• Läkemedelsförsäkringen
• Överkänslighet
• Biverkningar
• Antidoter vid överdosering och förgiftning

De olika momenten i läkemedelsprocessen (ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering) ska systematiskt följas upp av verksamhetschefen.

Det är viktigt att kvalitet- och säkerhetsarbetet återförs och diskuteras med de som deltar i vård- och behandlingsarbetet. Kvalitet- och säkerhetsarbetet ska också följas upp och utvärderas, så att metoderna för kvalitetssäkring hela tiden förbättras.

Egenkontroll

Egenkontroll ska göras med en frekvens och omfattning så den är en del av vårdenhetens systematiska kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5 kap, 2§). Förslagsvis genomförs den en gång per år och innefattar jämförelser av verksamhetens resultat kring läkemedel med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister och liknande lokala verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat kring läkemedel med tidigare resultat, personalgruppsundersökningar och uppföljning av avvikelser rörande läkemedel. Resultatet av egenkontrollen värderas och lämpliga åtgärder vidtas.

Extern kvalitetsgranskning

Vårdgivaren ska som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete säkerställa att hanteringen av läkemedel i verksamheten regelbundet genomgår en extern kvalitetsgranskning (HSLF-FS 2017:37, 4 kap. 3§).

I Region Jönköpings län utgörs kvalitetsgranskningen av en webbaserad genomgång en gång per år. Platsbesök kan också förekomma. Återkoppling från farmaceut sker skriftligt till vårdenheten. Förbättringsåtgärder som framkommit vid kvalitetsgranskningen ska åtgärdas snarast. Åtgärdsplanen bör sparas på enheten minst tills det att nästa kvalitetsgranskning sker.

Verksamhetschef eller motsvarande inom kommunal hälso- och sjukvård samt privata vårdgivare inom länet (de som inte ingår i vårdvalet) ansvarar för att läkemedelshanteringen systematiskt följs upp med motsvarande externa kvalitetsgranskning.

Avvikelsehantering

Föreskrifter om avvikelsehantering finns i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.

Föreskrifter om anmälan av negativ händelse eller tillbud enligt Lex Maria anges i Socialstyrelsens författningssamling HSLF-FS 2017:40. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria.

Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering. En avvikelse ska alltid kunna analyseras och följas upp i en händelseanalys och erfarenheterna av det inträffade ska återföras till verksamheten och till berörda parter. Detta kan göras i risk- och konsekvensanalyser.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera avvikelser till den som hos vårdgivaren svarar för avvikelsehanteringen. Vårdgivaren ska följa upp avvikelsehanteringen. En bedömning ska göras om det inträffade enbart ska hanteras i det lokala säkerhetsarbetet eller om avvikelsen är av sådan art att den också ska anmälas till Socialstyrelsen.

Vårdgivaren ska även ta tillvara förslag och klagomål från patienter, närstående och personal.

Lex Maria

Vårdgivaren ska till Inspektionen för vård och omsorg anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat (SFS 2010:659, 3 kap. 5§).

För ytterligare information hänvisas till Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (HSLF-FS 2017:41).

Mer information finns på hemsidan för Inspektionen för vård och omsorg.

Läkemedelsförsäkringen

Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt vid skador som orsakats av läkemedel. Försäkringen gäller bara, om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel, lämnas inte någon ersättning.

Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som finns att laddas ner från Läkemedelsförsäkringens hemsida. Ytterligare upplysningar om ersättning mm. kan fås direkt från Svenska Läkemedelsförsäkringen AB, telefon 08-462 37 00.

Överkänslighet

Inför ordination ska ordinatören ta hänsyn till eventuella överkänsligheter av läkemedel hos patienten. Allergi och överkänslighet som kan leda till livshotande, skadlig eller besvärande tillstånd ska markeras i patientjournalen enligt ”Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården” (SOSFS 2008:14). Ordinatören ska efterfråga överkänslighet och om sådan finns dokumentera det i patientjournalen. Överkänslighetsmarkering i journalsystemet Cosmic innefattar preparat, ATC-koder som vanligen korsreagerar med läkemedlet, beskrivning av reaktion, allvarlighetsgrad och om reaktionen är verifierad eller misstänkt. En lista på läkemedel som vanligen korsreagerar med varandra, se bilaga ”ATC-kodsklassificera varningar”. Farmaceuter anställda i regionen hjälper gärna till att registrera överkänslighetsmarkering i Cosmic. Överkänslighetsmarkeringen ska finnas synlig på ordinationshandlingen.

Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas till Läkemedelsverket. Anmälan görs på särskild blankett som finns på Läkemedelsverkets hemsida – Rapportera biverkningar. Se rubrik Biverkningar.

Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med penicillin, allergen, sulfa, vaccin, dextran, immunglobulin, lokalanestetikum och jodhaltiga kontrastmedel. En bedömning om risk för överkänslighetsreaktion ska göras av ordinatören om läkemedlet ska ges i öppenvård. Där behandling utförs ska akutbricka, akutväska eller akutvagn finnas jämte utrustning för att ge konstgjord andning.

Biverkningar

Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till läkemedelsverket. Även misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras (LVFS 2012:14, 19§.)

Biverkning är en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel. Vid all läkemedelsbehandling ska patient, ordinatör och vårdpersonal observera tecken på biverkningar. Observerad eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning dokumenteras i patientjournalen och rapporteras om det är aktuellt till den ordinatör som ordinerat läkemedlet.

Hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterska, tandläkare och farmaceut) ska rapportera biverkningar till enheten för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket. Biverkningar rapporteras genom Läkemedelsverkets e-tjänst Biverkningsrapport från hälso- och sjukvårdspersonal. Tjänsten nås också via knappen ”Rapportera biverkningar” som finns i Biverkningsöversikten i Cosmic. Biverkningar kan också rapporteras genom pappersblanketten ”Biverkningsrapport från sjukvården” som finns i Cosmic. Om rapporteringen görs via blanketten ska den skrivas ut och postas till Läkemedelsverket. Dokumentera reaktionen eller scanna in biverkningsrapporten i journalen. Det är särskilt viktigt att rapportera allvarliga och/eller okända misstänkta biverkningar eller de som tycks öka i frekvens. Även biverkningar i samband med felanvändning, förgiftningar, överdoseringar, missbruk eller användning utanför godkänd indikation ska rapporteras. Banala biverkningar av läkemedel som har använts länge behöver inte rapporteras. Samma rapporteringsregler gäller biverkningar av naturläkemedel och läkemedel använda till djur samt biverkningar av inte godkända läkemedel, d v s licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning. Kunskaperna om lämpliga åtgärder vid extravasal injektion är knapphändiga. Det är därför av stor vikt att varje fall av extravasal injektion av cytostatika, vidtagna åtgärder och effekten av dessa rapporteras.

Antidoter vid överdosering och förgiftning

Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter ordineras. Antidoter lagerhålls på ett flertal ställen inom Region Jönköpings län. Förteckning över innehåll i närmaste antidotförråd bör finnas tillgänglig tillsammans med lokal rutin.

Lista med vanliga antidoter som bör finnas tillgängliga på, eller i nära anslutning till vårdenheten, bör anslås i läkemedelsförrådet. Se blankett ”Läkemedel som kan motverka/häva effekt av högriskläkemedel” (RjL 5194). I SVEPA (används av personal inom slutenvården) finns en förteckning över vilka antidoter som finns på respektive sjukhus i Region Jönköpings län.

Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i FASS i avsnittet Överdosering av läkemedel.

Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i Läkemedelsboken (LB) i avsnittet Förgiftningar samt i häftet Förgiftningar Behandlingsanvisningar och Antidotlista, som är ett särtryck ur LB.

Giftinformationscentralen (telefon 010-4566700 eller via SOS 112) ska kontaktas vid minsta tveksamhet vid behandling av inträffade överdoseringar och förgiftningar och vid användning av antidoter.

Ordination av läkemedel

Innehåll:

• Ordinera läkemedel
• Läkemedelsordinationer till specifika patientgrupper
• Uppföljning
• Förskriva förbrukningsartiklar
• Förskriva och lämna ut medicintekniska produkter
• Läkemedelslistan
• Underlag för iordningställande, överlämnande och administrering
• Muntlig ordination
• Generella direktiv
• Justering av dosering
• Vaccination
• Licensläkemedel
• Läkemedel vid klinisk prövning

Ordinera läkemedel

Bestämmelser om läkares, tandläkares, tandhygienisters och barnmorskors behörighet att förordna läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att förskriva och ordinera läkemedel finns i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel (HSLF-FS 2017:37, 5 kap. 2§, 4§).

Läkemedelsbehandling ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och så långt som möjligt utformas och genomföras tillsammans med patienten.

Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov genom att ta hänsyn till patientens hälsotillstånd, ålder, kön, läkemedelsanvändning och pågående behandling samt eventuell överkänslighet eller graviditet/ amning. Kontraindikationer ska också beaktas. Detta ska göras vid insättning eller utsättning av ett läkemedel, vid ändring eller förlängning av en pågående läkemedelsbehandling.

Läkemedelsordinationen ska i första hand dokumenteras elektroniskt, men om inte det är möjligt ska den vara skriftlig. En korrekt dokumenterad ordination är en förutsättning för att undvika förväxlingar och feldoseringar.

Följande ordinationstyper finns:

• Stående ordination, som antingen är en kontinuerlig ordination eller en ordination vid behov och avser en planerad behandling.
• Med tillfällig ordination menas ordination av läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle.
• Ordination genom skriftliga generella direktiv.

Läkemedelsordinationen ska omfatta:

• läkemedlets namn eller aktiv substans
• läkemedelsform
• läkemedlets styrka
• dosering
• administrationssätt
• administreringstillfällen
• läkemedelsbehandlingens längd
• ordinationsorsak
• när och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas
• i förekommande fall, anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel
• sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet

Uppgift om dosering ska anges strukturerat, t.ex. genom antal eller volym per doseringstillfälle. Förkortningen för internationella enheter alltid förkortas med E för att undvika feltolkning. Om doseringen avges som en vidbehovsordination ska även maxdos per dygn anges. Om nödvändiga anvisningar av betydelse för ordinationen av utrymmesskäl inte får plats i ordinationshandlingen, kan där hänvisas till fastställda behandlings- eller spädningsscheman.

Vid ordination ska patienten få relevant information om läkemedlet förväntade effekt och eventuella biverkningar samt praktisk hantering.

Vårdgivaren ska säkerställa att patienten informeras om att ett läkemedel kan komma att bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel på ett öppenvårdsapotek (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 4§).

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har på uppdrag av staten att se till att läkemedel ska vara så prisvärda som möjligt, bland annat genom generiskt utbyte på apotek. Apoteken måste vid receptexpediering erbjuda det likvärdiga läkemedel som har lägst pris. Vid ordination av läkemedel ska patienten få information om att generiskt utbyte kan ske på apotek. Om det anses medicinskt relevant kan ordinatören ange att byte inte ska ske på apotek. Patienten kan också på egen hand motsäga byte, men får då betala mellanskillnaden själv.

För mer information, se hemsidan för Läkemedelsverket och TLV.

Läkemedelsordinationer till specifika patientgrupper

Barn

Vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 3§). För att kunna ordinera läkemedel med utgångspunkt i barnets behov bör barnspecifika beslutsstöd/IT-stöd användas. IT-stödet bör hjälpa till med rimlighetsbedömning av läkemedelsdosen. För kontinuerliga och intermittenta infusioner bör tidsenhet anges i doseringsinstruktionen t.ex. i form av mg/kroppsvikt/tidsenhet. Region Jönköpings län deltar i samarbetet med ePed. ePed är en erfarenhet- och evidensbaserad databas för barnläkemedel. Informationen i ePed har som målsättning att framförallt ge praktisk information och vara en informationsportal.

Läkemedelsverket har också ett kunskapsunderlag kring ”Säkrare ordination och läkemedelshantering till barn”.

Äldre

Förutsättningarna för läkemedelsbehandling ändras i takt med åldrandet. Vid ordination av läkemedel till äldre ska särskild hänsyn tas till förändrad farmakokinetik och -dynamik samt patientens förmåga att hantera läkemedel. För de mest sjuka äldre bör fokus vara att förbättra livskvaliteten och undvika läkemedel som inte tillför något positivt vad gäller livskvalitet och undvika vårdskador på grund av polyfarmaci och olämpliga läkemedel. Läkemedelskommittén har ett kunskapsunderlag kring äldre och läkemedel (se ”Äldre och läkemedel”).

Omprövning av varje läkemedel bör ske regelbundet. Se rubrik Läkemedelsgenomgångar.

Uppföljning

Den som ordinerar ett läkemedel ska

1. planera för en uppföljning av den ordinerade läkemedelsbehandlingen, i vilket ingår att bestämma tidpunkten för ställningstagandet till eventuell fortsättning av behandlingen, eller
2. bestämma ett datum för när den ordinerade läkemedelsbehandlingen ska avslutas (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 5§).

Vid ordination av ett läkemedel ska en planering för uppföljning göras. Behandlingsmål och planering för utvärdering ska dokumenteras i journalen och kommuniceras med patienten. Det ska framgå vem som är ansvarig för uppföljningen. Om annan hälso- och sjukvårdspersonal är inblandad i uppföljningen ska information överföras till denna.  Hälso- och sjukvårdspersonal ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet men också om det finns några problem i hanteringen av läkemedel. Varje vårdkontakt kan vara ett tillfälle att utbilda och motivera patienten för sin fortsatta behandling. Regelbundna läkemedelsgenomgångar är ett sätt att följa upp och utvärdera läkemedelsbehandling, se rubrik Läkemedelsgenomgångar. Vårdenhetens arbetssätt kring uppföljning av ordinerad läkemedelsbehandling ska finnas i lokal rutin.

Förskriva förbrukningsartiklar

Vissa förbrukningsartiklar i hälso- och sjukvården och tandvården subventioneras statligt. Läkare och sjuksköterskor (gäller endast sjuksköterskor som är anställda hos och utsedda av vårdgivaren) får förskriva förbrukningsartiklar som används vid inkontinens, urinretention och stomi samt förbrukningsartiklar som används för att tillföra kroppen ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering. Barnmorskor, fysioterapeuter och sjukgymnaster får förskriva förbrukningsartiklar som används vid inkontinens och urinretention (gäller endast de som är anställda hos och utsedda av vårdgivaren). Tandläkare får förskriva förbrukningsartiklar som används för att tillföra kroppen ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering.

Förskriva och lämna ut medicintekniska produkter

Det är verksamhetschefen som bedömer kompetens och utser vem som ska förskriva och lämna ut medicintekniska produkter. Det kan vara hälso- och sjukvårdspersonal eller annan berörd personal med rätt kompetens. Hälso- och sjukvårdspersonal som använder medicintekniska produkter ska ha kunskap om produkternas funktion och hur de hanteras. De ska också ha kunskap om riskerna när de medicintekniska produkterna används på patienter och vad som behöver göras för att begränsa en eventuell vårdskada.

Läkemedelslistan

Bestämmelser om journalhandlingars innehåll, tidpunkten för när uppgifter ska föras in i journalen samt signering av journalanteckningar finns i

1. patientdatalagen (2008:355), och
2. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 16§).

Dokumenterade läkemedelsordinationer ska hållas samlade i patientjournalen (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 12§).

Information om patientens ordinerade läkemedel dokumenteras i patientjournalen. Se bilaga ”Dokumentation av läkemedel i journalsystemet Cosmic”.

På läkemedelslistan ska uppgifter om aktuella ordinationer framgå. Hänvisning kan i undantagsfall göras till annat ordinationsunderlag, t.ex. vid cytostatikabehandling (CytoDose) eller parenteral behandling med smärtpump, men arbetssätt för detta ska då finnas beskrivet i lokal rutin. Läkemedelslistan är ett hjälpmedel för patienten, anhörig, sjukvårdspersonal och för personal inom kommunal omsorg och ska alltid lämnas vid ordination av läkemedel. Läkemedelslistan kan skrivas ut från journalsystemet Cosmic. För patienter med maskinell dosdispensering kan Pascals ”Förteckning recept” användas som läkemedelslista. Den förteckningen baseras på aktuella recept för patienten och överensstämmer inte alltid med aktuella ordinationer. Inom Regions Jönköpings län används även andra ordinationssystem för läkemedel: CytoDose används för cytostatika, Metavision inom operation- och intensivvården, Paratus inom ambulanssjukvården, Obstetrix inom kvinnohälsovården och T4 inom tandvården.

För att undvika fel i läkemedelshanteringen ska inaktuella läkemedelslistor som patienten har makuleras när patienten får en ny läkemedelslista.

Vid driftavbrott i IT-stöd används manuella reservrutiner inom Region Jönköpings län.

Underlag för iordningställande, överlämnande och administrering

Vårdgivaren ska säkerställa att den hälso- och sjukvårdspersonal som iordningställer och administrerat eller överlämnar ett läkemedel till en patient har tillgång till uppgifter om

1. Läkemedelsordinationen,
2. Vem som har ordinerat läkemedlet och
3. Tidpunkten för ordinationen (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 1§).

Inom Region Jönköpings län uppfyller utdelningsvyn i journalsystemet Cosmic författningskraven. Utdelningsvyn ger en samlad bild av patientens ordinerade, pausade och ej startade ordinationer samt tillförda läkemedel. Hänvisning kan göras till behandlingsschema (t.ex. cytostatikalista eller smärtpump) och dessa ska finnas angivna i vårdenhetens lokala rutin.

Muntlig ordination

Ett läkemedel får ordineras muntligen endast när en patient behöver omedelbar behandling. Den som muntligen har ordinerat ett läkemedel ska dokumentera ordinationen vid ordinationstillfället eller i undantagsfall så snart som möjligt därefter. Om den som muntligen har ordinerat ett läkemedel är förhindrad att dokumentera ordinationen, ska det göras av en sjuksköterska. Sjuksköterskan ska då, utöver vad som anges i 10 §, dokumentera namnet på den som har ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 13-15§).

Muntliga ordinationer ska göras mycket restriktivt. I akuta behandlingssituationer kan en ordination göras muntligt av läkare eller tandläkare till sjuksköterska. Ordinationen ska omgående dokumenteras i journalen av läkaren/tandläkaren.  Om läkaren/tandläkaren är förhindrad att dokumentera själv, t.ex. är på operation eller har jour i hemmet, kan i undantagsfall mottagande sjuksköterska dokumentera ordinationen. Av dokumentationen ska det framgå vem som är ordinatör samt tidpunkten för ordinationen. Ordinationen ska signeras i efterhand av en ordinatör. Ordinationen dokumenteras i läkemedelslistan eller i journalen så att andra vårdgivare kan ta del av ordinationen. En uppdaterad läkemedelslista kan skickas via elektronisk post/Messenger, förutsatt att säkra rutiner för överföring av journaluppgifter används. Se ”Samordnad vårdplan i Link”. I journalsystemet Cosmic ordinerar sjuksköterskan muntliga ordinationer med knappen ”Telefonordination”.

I enhetens lokal rutin ska det framgå hur muntliga ordinationer dokumenteras.

Generella direktiv

Endast läkare får utfärda generella direktiv om läkemedelsbehandling. Ett generellt direktiv ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om

1. läkemedelsnamn eller aktiv substans,
2. läkemedelsform
3. läkemedlets styrka, dosering, maxdos, administreringssätt, indikationer och kontraindikationer, och antalet tillfällen som läkemedlet får ges utan att en läkare kontaktas.

Generella direktiv om läkemedelsbehandling ska utfärdas restriktivt och omprövas återkommande (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 6§).

Innan en sjuksköterska iordningställer och administrerar eller överlämnar läkemedel enligt generella direktiv ska en behovsbedömning göras. Sjuksköterska ska också kontrollera läkemedlets indikation och kontraindikationer. Bedömningen ska dokumenteras i patientjournalen. För patient som vid upprepade tillfällen får läkemedel genom generella direktiv bör stående ordination övervägas.

De generella direktiven gäller för en vårdenhet och ska hållas aktuella genom årlig revidering. Verksamhetschefen eller medicinskt ansvarig läkare utsedd av verksamhetschefen fastställer de generella direktiven på respektive vårdenhet. Vilken eller vilka läkare som har fastställt de generella direktiven ska framgå av enhetens lokala rutin. I rutinen ska det också framgå hur arbetet med generella direktiv utförs för att säkerställa att det tillämpas på ett patientsäkert sätt.

För kommunal hemsjukvård finns ett länsgemensamt generellt direktiv utarbetat. Det utarbetas av Läkemedelskommittén i Jönköpings län i samråd med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Läkemedelskommittén, distriktsläkare i Läkemedelskommittén, läkare på primärvårdsenheten och chefsläkare för Bra Livs vårdcentraler. De generella direktiven utfärdas av läkare på Primärvårdsenheten, Region Jönköpings län och fastställs av medicinskt ansvariga sjuksköterska i respektive kommun.

Vårdenhetens generella direktiv kan innehålla ett begränsat antal läkemedel som endast får administreras eller överlämnas av namngivna sjuksköterskor på vårdenheten som fått särskild utbildning kring dessa läkemedel. Det kan gälla läkemedel som ges på HIA vid a-HLR eller på dialysenheten under hemodialysbehandling. Arbetsbeskrivningar ska finnas i enhetens lokal rutin.

Justering av dosering

Även om en sjuksköterska inte har behörighet att ordinera ett visst läkemedel, får han eller hon justera doseringen i en läkemedelsordination i de situationer där doseringen är beroende av en patients individuella mål- eller mätvärden (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. 8§).

Vissa läkemedel kan dosjusteras av sjuksköterska. Med dosjustering menas dosökning, dosminskning samt uppehåll i behandling. Det kan t.ex. röra sig om ACE-hämmare eller insulin, där en korrekt bedömning av patientens symtom och värden är en förutsättning för att kunna verkställa ordinationen på rätt sätt. Doseringen får bara justeras om det är förenligt med god och säker vård och patientens behov ska stå i fokus.

I vårdenhetens lokal rutin ska det framgå vilka läkemedel som får dosjusteras, inklusive aktuell indikation, eventuell kontraindikation och aktuella doser. I rutinen ska det också framgå vilken kompetens sjuksköterskan ska ha för att utföra uppgiften och en tydlig ansvarsfördelning. Dosjustering får endast genomföras på berörd vårdenhet.

För sjuksköterska ska det finnas en arbetsbeskrivning som utfärdas av medicinskt ansvarig läkare, och omprövas årligen. Se blankett ”Justering av dosering” (RjL 5164).

Sjuksköterskan ska dokumentera dosjusteringen i patientens läkemedelslista och i journalen. En dialog om patientens tillstånd och behandling ska kontinuerligt föras mellan sjuksköterskan och den för patienten ansvariga läkaren.

Justering av dosering – farmaceut

På motsvarande sätt som sjuksköterska kan farmaceut anställd inom Region Jönköpings län dosjustera läkemedel. Omfattning, kompetens samt arbetsbeskrivning ska finnas i vårdenhetens lokala rutin för ordination och hantering av läkemedel. Farmaceuten ska dokumentera dosjusteringen i patientens läkemedelslista samt i patientens journal. Att en farmaceut får justera doser ska godkännas av verksamhetschef eller medicinskt ansvarig läkare på vårdenheten.

Vaccination

En sjuksköterska som har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller en utbildning som av verksamhetschefen bedöms som likvärdig med någon av specialistutbildningarna är behörig att ordinera läkemedel för vaccination efter de vaccinationsprogram som finns kring (HSLF-FS 2018:43):

1. vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
2. preventiva insatser mot tuberkulos
3. vaccination mot influensa till riskgrupper
4. vaccination mot pneumokocker till riskgrupper
5. vaccination mot hepatit B
6. profylax till vuxna mot difteri och stelkramp

Resevaccination kan endast ordineras av läkare.

Bedömning och rutiner kring vaccination ska finnas i vårdenhetens lokal rutin.

Ordination och administrering av vaccin samt batchnummer dokumenteras i MittVaccin.

Mer information finns på Smittskydd och vårdhygiens sida.

Licensläkemedel

Läkemedel som inte är godkända i Sverige får inte utlämnas från apotek förrän Läkemedelsverket har gett försäljningstillstånd. Sådant tillstånd kallas licens.

En licens kan gälla för:

• enskild patient, så kallad enskild licens
• användning till en patientgrupp som behandlas vid en klinik eller likvärdig inrättning, så kallad generell licens.

Licens på recept

Vid ordination till en enskild patient ska ordinerande läkare/tandläkare skriva en motivering till användningen elektroniskt i licenssystemet KLAS som tillhandahålls av eHälsomyndigheten. I KLAS finns möjlighet att fylla i vilket apotek man vill att patienten ska hämta ut sitt läkemedel på. Detta bör inte fyllas i av förskrivaren, utan be patienten istället kontakta det apotek där han/hon vill hämta ut sitt läkemedel och då ansöker apoteket om tillstånd för försäljning av licenspreparatet hos Läkemedelsverket. Efter att licensmotiveringen är ifylld i KLAS skriver förskrivaren ut motiveringen och lägger den till vårdadministratören som skannar in den i patientens journal. Därefter förskrivs ett e-recept på preparatet i Cosmic. Ordinatören ska förvissa sig om att läkemedel finns att tillgå. När läkemedelsverket har beviljat en licens är denna giltig att användas på alla öppenvårdsapotek i Sverige. Läkemedelsverket meddelar förskrivaren endast om licensen avslås eller om komplettering begärs. En licens kan som längst beviljas för 12 månader. Det går inte i nuläget att makulera en licensmotivering inskickad av en förskrivare, för mer information om detta se eHälsomyndighetens hemsida - KLAS. En rutin kring hur man går tillväga finns i bilaga ”Rutin – licensmotivering vid receptförskrivning”. 

Licens på rekvisition

Vid generella licenser som ska expedieras på öppenvårdsapotek (t.ex. för kommuner och tandvård) ska ordinerande läkare/tandläkare skriva en motivering till användningen elektroniskt i licenssystemet KLAS. En rekvisition skickas till önskat apotek.

Sjukhusapoteket i Region Jönköpings läns har inte tillgång till KLAS. Det innebär att licensläkemedel som ska expedieras från Sjukhusapoteket motiveras via en blankett på e-Hälsomyndighetens hemsida under ”Reservrutiner för KLAS” eller via blankett i Cosmic ”Licensmotivering, icke godkänt preparat”. Blanketten skickas eller faxas (010-2423494) sedan tillsammans med rekvisition på preparatet till Sjukhusapoteket i Jönköping. Sjukhusapoteket ansöker om tillstånd för försäljning av licenspreparatet hos Läkemedelsverket.

Läkemedel vid klinisk prövning

Läkemedel måste genomgå klinisk prövning för att bli godkända. Genomförande av kliniska prövningar i Sverige regleras av ”Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om klinisk läkemedelsprövning” (LVFS 2011:19). Sedan 1 mars 2009 finns en ny överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om kliniska prövningar i Sverige. Om patient är ordinerad läkemedel för klinisk prövning ska ansvarig ordinatör se till att det framgår på patientens läkemedelslista.

Region Jönköpings län har rutiner kring läkemedelsprövning/studier i vilket ekonomisk ersättning, information och lokal handläggning (avtal) behandlas. Se ”Samverkan inom läkemedelsområdet”. Distribution av prövningsläkemedel till sjukhus ska göras enligt separata avtal.

Iordningställande och administrering eller överlämnande

Innehåll:

• Behörig att iordningställa, administrera eller överlämna läkemedel
• Underlag vid iordningställande och administrering eller överlämnade
• Iordningställande och administrering eller överlämnande
• Självmedicinering

Behörig att iordningställa, administrera eller överlämna läkemedel

Läkare, tandläkare och sjuksköterskor är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel. Apotekare och receptarier är behöriga att iordningställa och överlämna läkemedel (HSLF-FS 2017:37, 7 kap. 1§, 5§).

Fysioterapeuter får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel som ska ges till patient i samband med fysioterapi. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel och överlämna perorala radioaktiva läkemedel. Biomedicinsk analytiker, tandhygienister, röntgensjuksköterskor och de barnmorskor som inte är sjuksköterskor får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel inom sina respektive kompetensområden.

Farmaceuter är behöriga att iordningställa och överlämna läkemedel.

Icke legitimerad personal i ambulanssjukvården och räddningstjänsten får med stöd av ett generellt direktiv om läkemedelsbehandling iordningställa och administrera medicinskt oxygen till en patient, utan att en sjuksköterska har gjort en behovsbedömning (HSLF-FS 2017:37, 7 kap. 8§).

En sjuksköterska/läkare/tandläkare kan delegera iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedelsdos till patient åt annan befattningshavare endast under förutsättning att det är förenligt med god och säker vård av patienten. Se rubrik Delegering. Grundprincipen är att den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska själv administrera eller överlämna läkemedlet.

Ansvarsfördelning och tillvägagångssätt vid iordningställande och administrering eller överlämnade av läkemedel ska klart framgå av den lokala rutinen för ordination och hantering av läkemedel.

Studerande

Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom hälso- och sjukvården och de personer som enligt beslut av Socialstyrelsen gör praktisk tjänstgöring i syfte att få svensk legitimation som sjuksköterska får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel till patient under tillsyn av sådan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel enligt gällande författning.

Underlag vid iordningställande och administrering eller överlämnade

Uppgifterna ska finnas samlade för varje patient. I lokal rutin ska det framgå på vilket sätt den som iordningställer och administrera eller överlämnas läkemedel har tillgång till aktuella ordinationer för patienten. I första hand ska en elektronisk läkemedelslista som uppdateras kontinuerligt användas som underlag. Om flera system för ordination används på vårdenheten ska det i lokal rutin framgå hur dessa samlas ihop och samverkar.

Om det inte är möjligt med ett elektroniskt underlag ska det i lokal rutin framgå hur ofta och på vilket sätt pappersunderlag hålls uppdaterade.

Innan ett läkemedel iordningställs och administreras eller överlämnas till en patient ska ordinationen vara signerad av den som har ordinerat läkemedlet.

Om en patient behöver omedelbar behandling, får läkemedlet iordningställas och administreras eller överlämnas till honom eller henne utan hinder av vad som anges i första stycket (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 3§).

Inom Region Jönköpings län används i första hand journalsystemet Cosmic. Där sker en elektronisk signering i samband med ordination. Vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel av hälso- och sjukvårdspersonal ska i första hand utdelningsvyn i Cosmic användas. Manual för Cosmic Läkemedel finns utarbetade inom Region Jönköpings län och ska vara väl kända av vårdenhetens läkare och sjuksköterskor eller motsvarande. Inom tandvården finns riktlinjer för vilka läkemedel och vilka doser som får ges i samband med besöket. Inom kommunal hemsjukvård används läkemedelslista i pappersformat eller Pascals ”förteckning över recept” som underlag för iordningställande och administrering eller överlämnande och på den ska det framgå vem som ordinerat läkemedlet. I en akut situation kan läkemedel iordningställas och administreras i samband med en muntlig ordination, se rubrik Muntlig ordination.

Iordningställande och administrering eller överlämnande

Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska mot den dokumenterade ordinationen kontrollera

1. patientens identitet,
2. läkemedelsnamn eller aktiv substans,
3. läkemedelsform,
4. läkemedlets styrka,
5. dosering,
6. administreringssätt,
7. administreringstillfällen.

Vid iordningställande i form av spädning av läkemedel ska särskild försiktighet iakttas

Den som iordningställer ett läkemedel ska göra en rimlighetsbedömning av såväl den ordinerade som den iordningställda dosen. (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 4-5§).

Rimlighetsbedömningen kan omfatta dosering, administreringsväg och patientens aktuella tillstånd. Vid all hantering av läkemedel ska risken för skadlig exponering övervägas. I Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:5 finns föreskrifter om hantering av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Dessa har på uppdrag av läkemedelskommittén kompletterats med mera detaljerade riktlinjer ”Hantering av cytostatika” och ”Hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt” som ska anpassas i lokal rutin.

Administrering av läkemedel ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet.

Se bilaga ”Förenkla iordningställande och administrering av läkemedel”.

Om patienten godkänner det, kan vårdpersonal eller patienten själv använda patientens egna läkemedel under vårdtiden, se rubrik Självmedicinering.

Patienten får ingen ersättning för läkemedlen av vårdenheten.

Läkemedel som får bytas ut

Verksamhetschefen ska ansvara för att det fastställs vilka läkemedel som får bytas ut mot likvärdiga läkemedel vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 13§).

Inom Region Jönköpings län kan läkemedel bytas ut enligt Läkemedelsverkets utbytbarhetslista som finns under respektive läkemedel på www.fass.se, rubriken utbytbarhet. Utbytbara läkemedel innehåller samma verksamma ämne i samma styrka, har samma beredningsform och har visats vara terapeutiskt ekvivalenta. Utbytbara läkemedel kan ha olika produktnamn, tillsatsämnen, utseende och produktinformation i produktresumén och bipacksedeln. Utöver Läkemedelsverkets utbytbarhetslista finns Region Jönköpings läns kompletterande lista, utbytbarhetslista läkemedel, som sammanställs av Läkemedelskommittén en gång per år. Listan innehåller endast läkemedel som inte finns med på Läkemedelsverkets lista, men som av regionens kliniska apotekare bedömts vara utbytbara på regionens enheter. Listan är avsedd att vara en hjälp vid byte av ett ordinerat preparat till ett synonymt läkemedel. För att sjuksköterska på vårdenheten ska få byta preparat enligt Region Jönköpings läns utbytbarhetslista utan läkarkonsultation krävs ett godkännande av respektive verksamhetschef, alternativt medicinskt ansvarig läkare. Godkännandet ska finnas i vårdenhetens lokal rutin.

Om läkemedlet har bytts ut mot ett likvärdigt läkemedel, ska namnet på det läkemedel som har iordningställts och administrerats dokumenteras i läkemedelslistan.

För att undvika ett byte kan man också efterfråga om patienten själv kan använda eget läkemedel under vårdtiden.

Parenterala läkemedel

Vid iordningställande i form av spädning av läkemedel ska särskild försiktighet iakttas (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 4§).

Verksamhetschefen är ansvarig för vårdenhetens tillredningsverksamhet och arbetet ska beskrivas i vårdenhetens lokal rutin.

De lokaler och den utrustning som används vid iordningställande av parenterala läkemedel, bör så långt som möjligt uppfylla de krav som ställs på tillverkning av sterila läkemedel. Tillredning görs med fördel på apoteket med de resurser som finns där i form av godkända tillverkningslokaler och speciellt utbildad personal.

Det är viktigt att arbeta aseptiskt i ostörd miljö. Innan gummimembran på injektionsflaska punkteras ska det desinficeras med Klorhexidinsprit. Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats. Syna infusions- och injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen och vid administrering. Använd helst syningsskärm med vit och svart bakgrund.

Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli engångsspruta och får inte återfyllas. För att förhindra smittspridning gäller detta även sprutor till infusionspumpar.

Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick genom gummimembranet. Uppdragskanyl ska alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle. Se Smittskydd och vårdhygien ”Risk för smittspridning vid uppdragning av läkemedel”. Tekniken för uppdragning av injektionsvätskor finns beskriven i Vårdhandboken.

Under pågående infusion bör dropphastigheten kontrolleras, eftersom den kan ändras. Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar.

Insticksstället bör inspekteras minst en gång per arbetspass. En venkateter ska ligga inne kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet (48-72 timmar). Mycket svårstuckna patienter och barn kan ha katetern längre om det ser oretat ut. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination. Infusionsaggregaten bör bytas med aseptisk hantering varje dygn. För detaljerade anvisningar, se Vårdhandboken.

Perorala läkemedel

Tabletter och kapslar bör iordningställas med något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket).

Om en tablett behöver delas eller krossas inför administrering bör läkemedelsstyrkan, läkemedelsformen eller administrationssättet i första hand omprövas.

När del av tablett ordinerats kan tablettdelare användas för att få en god doseringsnoggrannhet. Delad tablett får aldrig läggas tillbaka i originalförpackningen.

Anser den som iordningställer patientdosen att en tablett eller kapsel bör krossas, sker detta med hjälp av någon typ av tablettkross.

Alla tabletter och kapslar kan inte delas eller krossas. Vissa måste sväljas hela eftersom de har en förlängd effekt (”depot”, ”retard”) eller är överdragna med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas hela t.ex. för att de innehåller cytostatika eller smakar illa. Information kring vilka tabletter och kapslar som kan delas, krossas, öppnas finns på fass.se (delbarhetsinformation) eller på läkemedelshantering.se. Vid all delning och krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas.

Tablettdelare och tablettkross kan beställas genom länsförsörjning via Raindance eller apoteket. Se bilaga ”Stöd vid iordningställande av läkemedel”. Enligt Smittskydd och vårdhygien (Region Jönköpings län) ska pincett/tablettdelare/tablettkross/doseringsask rengöras med diskmedel och vatten regelbundet samt vid synlig smuts. Mellan patienter ska doseringsaskar spritas med ytdesinfektion och en ny insats till doseringsasken ska användas. Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och eventuell sond, ska en speciell spruta för peroralt bruk användas för att undvika förväxlingar. Särskilda försiktighetsåtgärder är nödvändiga vid vård av patient som har såväl matningssond i ventrikel eller tarm som intravasal kateter eller epiduralkateter. Matningssonder, intravasala och epidurala katetrar samt sprutor ska vara märkta så att ingen tvekan beträffande deras ändamål kan uppstå. Se Vårdhandboken.

Tabletter och kapslar bör alltid intas med minst ett halvt glas vätska och inte i liggande ställning.

Dosdispenserade läkemedel

Med dosdispensering menas uttag ur tillverkarens originalförpackning och maskinellt eller manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser. (SOSFS 2012:9).

För information om hantering av maskinell dosdispensering i Region Jönköping, se rutin för Maskinell dosdispensering i Region Jönköpings län.

Manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser görs i läkemedelspåse eller doseringsask.

Märkning av läkemedelsdos

Ett iordningställt läkemedel som inte omedelbart administreras eller överlämnas till en patient ska märkas med uppgifter om

1. patientens identitet,
2. läkemedelsnamn eller aktiv substans,
3. läkemedlets styrka,
4. tidpunkten för iordningställandet,
5. tidpunkten för administreringen eller överlämnandet,
6. vem som har iordningställt läkemedlet, och
7. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet.

Av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel ska det framgå hur vårdgivaren säkerställer att iordningställda läkemedel märks (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 7§, 14§).

Infusionsvätskor ska alltid förses med etikett där patientdata framgår. För infusionsvätska med tillsatser ska läkemedelsnamn och tillsatta mängd anges på förpackningen. Etikett för märkning beställs från länsförsörjningen (Etikett Tillsatt läkemedel) eller i kommunen genom aktuell leverantör.

Iordningställda injektioner ska förses med sprutetikett där läkemedelsnamn och persondata framgår. Förtryckta eller neutrala etiketter för märkning av iordningställda doser av injektionsläkemedel kan beställas från länsförsörjningen (Etikett sprut) eller i kommunen genom aktuell leverantör. Om läkemedlet omedelbart administreras till en patient kan lokal rutin för märkning av injektionsläkemedel utformas. 

Iordningställande av läkemedel i läkemedelspåse eller doseringsask

I samband med utskrivning från vårdavdelning kan läkemedel iordningställas i läkemedelspåse alternativt doseringsask. Om läkemedelspåse används ska företrädelsevis varje enskilt läkemedel ligga i egen läkemedelspåse, men i undantagsfall kan de iordningställas efter administreringstid.

Läkemedelspåse ska märkas upp med följande:

• Patientens identitet
• Läkemedlets/läkemedlens namn, beredningsform och styrka
• Datum för iordningställande
• Vem som har iordningställt (signum)
• Dosering. Alternativt säkerställ att aktuell läkemedelslista, där dosering anges, skickas med.

Doseringsask ska märkas upp med följande:

• Patientens identitet

• Aktuell tidsperiod som den är iordningställd för
• Datum för iordningställande

• Vem som har iordningställt (signum)
• Den som överlämnar doseringsasken till patienten säkerställer att en aktuell läkemedelslista skickas med.

Iordningställande, både för läkemedelspåse och doseringsask, görs med Cosmic Utdelningsvy som underlag. Var uppmärksam på behandlingstider och kryssade/ändrade doser. Om patienten står på warfarin ska det framgå av uppmärkning huruvida detta är iordningställt eller inte.

Doseringsask som iordningställs inom öppenvården ska vara uppmärkt med patientens namn och personnummer. Efter iordningställande märks doseringsasken med vilken vecka doseringsasken är giltig för, detta kan göras med en bit tejp som det går att skriva på. Inom öppenvården kan iordningställandet göras med Cosmic Utdelningsvy, Läkemedelslista (Cosmic) eller dosrecept (Pascal) som ordinationsunderlag. Ordinationsunderlaget ska aldrig vara äldre än 3 månader.

Se Administrera eller Överlämna läkemedel i öppenvård eller vid hemgång från sjukhus för rekommenderat arbetssätt i Cosmic.

Identitetskontroll

Den som administrerar eller överlämnar ett läkemedel till en patient ska mot den dokumenterade ordinationen kontrollera (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 10§):

1. patientens identitet
2. läkemedelsnamn
3. läkemedelsform
4. läkemedlets styrka
5. dosering
6. administreringssätt och
7. administreringstillfälle

Kontroll av rätt patient kan ske genom identitetsband eller genom att patienten själv uppger sitt namn och/eller personnummer. Hur identifiering av patient/boende sker ska finnas beskrivet i den lokala rutinen för ordination och hantering av läkemedel.

Vid kontinuerlig infusion av läkemedel inom slutenvården ska kontrollen göras återkommande och vid varje tillfälle som ansvaret för administreringen övergår från en behörig hälso- och sjukvårdspersonal till någon annan sådan personal. Inom kommunal hälso- och sjukvård ska det i lokal rutin finnas beskrivet hur ansvaret för kontinuerlig infusion regleras vid personalskifte under pågående infusion.

Signering

Vid iordningställande och administrering eller överlämnande av ett läkemedel ska det i patientjournalen dokumenteras uppgifter om

1. vem som har iordningställt och administrerats eller överlämnat läkemedel,

2. när läkemedlet har iordningställts och administrerats eller överlämnats,

3. vem som har utfört en kontroll i enlighet med 10§ andra stycket och tidpunkten för kontrollen, och

4. batchnummer, om det är fråga om ett läkemedel för vaccination eller ett sådant läkemedel som innehåller bioteknologiskt framställda läkemedel. (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 12§).

Varje administrerad läkemedelsdos inom Region Jönköpings län, som inte är egenvård, ska dokumenteras elektroniskt i ett journalsystem (t.ex. Cosmic, MetaVision, Cytodos, Obstetrix) så att det framgår när läkemedlet har administrerats eller överlämnats till patienten och av vem.

När slutenvården iordningställer läkemedel i läkemedelspåse eller doseringsask görs signering i utdelningsvyn så det tydligt framgår vilka läkemedel som iordningställts, aktuell tidsperiod och av vem. I undantagsfall görs dokumentation i patientens journal istället.

Inom kommunal hälso- och sjukvård används signeringslista för dokumentation av iordningställande och överlämnande eller administrering. Utifrån signeringslistan ska det i efterhand gå att konstatera att den boende fått rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Signeringslistan räknas som journalhandling och ska enligt patientdatalagen (2008:355, 3 kap. §17) sparas i 10 år efter sista anteckningen, om inget annat anges i lokal rutin. Dokumentationen kan också göras via signering i Cosmic Utdelningsvy, se Administrera eller Överlämna läkemedel i öppenvård eller vid hemgång från sjukhus.

Vid iordningställande av biologiska läkemedel ska enligt Läkemedelsverket produktnamn och batchnummer eller annat identifikationsnummer dokumenteras i patientens journal. Inom Region Jönköpings län registreras batchnummer i utdelningsvyn vid administrering i ett separat fält ”Batchnummer”. Batchnummer ska dokumenteras för minst följande läkemedelsgrupper:

-vaccin

-blodprodukter/plasmaderiverade läkemedel (albumin, immunoglobuliner, koagulationsfaktorer)

-antiserum (mot olika typer av gift, t.ex. ormgift)

-monoklonala antikroppar (TNF-alfa-hämmare)

I de fall en patient inte vill/kan ta ordinerad läkemedelsdos ska detta dokumenteras tillsammans med orsaken till utebliven administrering. Informationen ska delges ansvarig läkare för att denne ska kunna ta ställning till fortsatt terapi.

Självmedicinering

Vid inskrivning av en patient i sluten vård ska hälso- och sjukvårdspersonalen ta ställning till om patienten har möjlighet att själv fortsätta ansvara för sin egen pågående läkemedelsbehandling eller om läkemedlet i stället ska administreras eller överlämnas av hälso- och sjukvårdspersonal (HSLF-FS 2017:37, 10 kap. 1§).

Patienter ska om förutsättningarna finns uppmuntras att självständigt sköta sina läkemedel under vårdtiden s.k. självmedicinering. En bedömning av om patienten kan sköta sina läkemedel självständigt eller med visst stöd ska göras (se överenskommelse om samverkan mellan regionen och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård). Se riktlinje för Självmedicinering på sjukhus.

Arbetssättet ska finnas beskrivet i vårdenhetens lokal rutin.

Delegering

Iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel får delegeras inom hälso- och sjukvården med undantag för ambulanssjukvården (HSLF-FS 2017:37, 9 kap. 1§).

Av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel ska det framgå i vilka situationer och under vilka förutsättningar som det är förenligt med en god och säker vård att delegera iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel i verksamheten. Av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel ska det även framgå vilken kompetens och kunskap som krävs för den som genom delegeringen får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel (HSLF-FS 2017:37, 9 kap. 7-8§).

Inom hälso- och sjukvården med undantag för ambulanssjukvården kan läkare, tandläkare och sjuksköterska delegera iordningställande och administrering eller överlämnade av läkemedelsdos till patient åt annan befattningshavare till exempel undersköterska under förutsättning att det är förenligt med god och säker vård av patienten. Verksamhetschefen eller motsvarande beslutar om delegering får ske på vårdenheten samt vilka moment i läkemedelshanteringen som ska kunna delegeras (ska anges i lokal rutin). Denne ansvarar för att besluten om delegering är förenliga med en god och säker vård, och omprövas i nödvändig omfattning. Kompletterande bestämmelser om delegering finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) och Socialstyrelsens föreskrifter om delegering inom tandvården (SOSFS 2002:12).

Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan ansvarar för att han eller hon har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen. Delegering är inte avsett att användas för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl. Patientsäkerhet ska alltid vara i centrum vid delegering.

Vid delegering av arbetsuppgifter inom läkemedelshantering ska följande punkter beaktas:

• Delegering för läkemedelshantering ska göras restriktivt.
• Delegering är personlig.
• Arbetsuppgift som delegeras ska vara klart definierad.
• Sjuksköterska/läkare/tandläkare beslutar om delegering i det enskilda fallet.
• Den som delegerar ska vara både formellt och reellt kompetent för den delegerade arbetsuppgiften.
• Delegering får endast göras till den som har bedömts vara lämplig för uppdraget genom sin kompetens, noggrannhet och erfarenhet.
• Sjuksköterska/läkare/tandläkare som delegerat ska bevaka att den delegerade arbetsuppgiften fullgörs på ett sådant sätt att kravet på god och säker vård uppfylls.
• Både den som delegerar och den som mottar delegering ska ha klart för sig vilka krav och vilket ansvar som gäller och vilka kunskaper som krävs för uppdraget.
• Delegeringsbeslut ska vara skriftligt, tidsbegränsat, få gälla högst ett år och ska omprövas regelbundet. Omprövning består i att kontrollera att uppgiftsmottagaren fullgör uppgiften på ett riktigt sätt. Omprövning ska också göras om verksamheten omorganiseras, bemanningssituationen förändras, nya tekniker eller rutiner införs.
• Delegeringsbeslut ska återkallas om kraven på god och säker vård av patienten inte kan uppfyllas.
• Beslut om delegering ska så snart som möjligt meddelas verksamhetschef eller vårdenhetschef.

Varje enskilt delegeringsbeslut ska dokumenteras och innehålla följande:

• Vilken arbetsuppgift som delegerats
• Vem som delegerat uppgiften
• Till vem uppgiften delegerats (namn, personnummer och yrkestitel)
• Tiden för delegeringsbeslutets giltighet
• Datum då beslut fattades

Delegeringsbeslutet ska vara signerat/påskrivet av båda parter. Se blankett ”Delegering av arbetsuppgift, beslut” (RjL 5042). Delegering kan inte delegeras vidare. Det skriftliga delegeringsbeslutet ska sparas på enheten i tio år efter att det har upphört att gälla.

En utbildning ska finnas för den som ska utföra en delegering för att säkerställa nödvändig kompetens och kunskap. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en webbaserad utbildning ”Jobba säkert med läkemedel” som ger baskunskap inför delegering av läkemedelshantering. Utbildningen finns på Svenskt Demenscentrums hemsida. Baskunskapen som krävs är den samma oberoende av öppen eller sluten vård. Vid delegering ska personen fått specifik utbildning inom det avsedda området av legitimerad personal. Delegerande sjuksköterska ska säkerställa, t.ex. genom ett kunskapstest, att uppgiftsmottagaren har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften innan delegering sker. I lokal rutin ska det framgå hur detta säkerställs.

Exempel på situationer där delegering kan tillämpas är vid överlämnande eller administrering av iordningställt peroralt läkemedel, subkutana injektioner, inhalationer, utföra urinkatetrisering med bedövning (KAD) och reglering av syrgasflöde.

En legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är inte skyldig att delegera en arbetsuppgift. Ingen är heller skyldig att ta emot en delegering. I akuta situationer kan en arbetsuppgift bli beordrad, men räknas då inte som en delegering.

Delegeringsmottagaren ansvarar för att kontakta legitimerad personal en månad innan delegeringsbeslutet förfaller. Vid förnyelse av delegering ska delegeringsmottagaren göra ett skriftligt kunskapstest alternativt en muntlig genomgång.

Delegeringsbeslutet upphör att gälla när utgångsdatumet har passerat, när uppgiftsmottagarens anställning upphör, när den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdat en delegering har slutat sin anställning eller bytt enhet eller vid långvarig tjänstledighet och sjukskrivning.

En begäran om återkallelse kan göras av den som fattat delegeringsbeslutet, annan legitimerad personal inom yrkesgruppen som har uppmärksammat att uppgiften inte utförs på ett säkert sätt, den som är ytterst ansvarig för patientsäkerheten eller delegeringsmottagaren själv.

Studenter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kan inte ta emot delegering. Om det är lämpligt och patienten samtycker får delegerade arbetsuppgifter utföras av student under uppsikt av handledare (förutsatt att handledaren har en aktuell delegering). En student får aldrig utföra uppgiften självständigt utan sin handledares närvaro. Handledaren ansvarar för att momentet utförs korrekt. En riskbedömning ska göras i varje enskilt fall. I vissa fall kan det vara befogat med genomgång och närvaro av legitimerad personal.

Läkemedelsgenomgång

Innehåll:

• Läkemedelsavstämning
• Läkemedelsgenomgång
• Läkemedelsförändring (läkemedelsberättelse)

Läkemedelsavstämning

En avstämning och bedömning av patientens samtliga ordinerade och använda läkemedel, inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel, ska göras på alla patienter vid:

• besök hos läkare i öppenvård som leder till ordinationsändring/receptförskrivning
• in- och utskrivning på vårdenhet
• påbörjad hemsjukvård
• inflyttning i särskilt boende

Läkemedelsavstämningen kan göras av läkare, sjuksköterska eller farmaceut. Se blankett ”Läkemedelsavstämning, checklista” (RjL 5189). Bedömning av vilka läkemedel som är aktuella utifrån patientens behov vid det aktuella vårdtillfället/ vårdkontakten ska göras av läkare.

Syftet med läkemedelsavstämning är att uppnå samsyn mellan patient och vårdpersonal angående aktuell läkemedelsbehandling och få en fullständig och korrekt läkemedelslista.

Att en läkemedelsavstämning är gjord dokumenteras i patientens journal, i Cosmic under sökord Läkemedel. Upptäcks läkemedelsrelaterade problem (LRP) ska patienten erbjudas en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsrelaterade problem är en händelse eller omständighet i samband med en persons användning av läkemedel som har medfört eller skulle kunna medföra att bästa möjliga hälsoutfall inte uppnås.

Verksamhetschefen ansvarar för att det finns lokal rutin kring hur läkemedelsavstämningar genomförs på vårdenheten.

Läkemedelsgenomgång

Läkemedelsgenomgång är ett verktyg för att minska läkemedelsrelaterade problem.

En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Läkaren ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal (HSLF-FS 2017:37, 11 kap.1§).

Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner för genomförande, dokumentation och uppföljning av enkel/ fördjupad läkemedelsgenomgång.

En läkemedelsgenomgång ska resultera i:

• en optimering av patientens läkemedelsbehandling
• en individuellt anpassad information till patienten om vilka åtgärder som har vidtagits, orsaker till åtgärderna, mål med läkemedelsbehandlingen och planerad uppföljning (se Läkemedelsberättelse)
• en uppdaterad läkemedelslista till patienten

När informationen inte kan lämnas till patienten lämnas den till en närstående, om det inte finns hinder för detta.

Enkel läkemedelsgenomgång

Vårdgivare ska erbjuda de patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerad minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid

• besök hos läkare i öppen vård
• inskrivning i sluten vård
• påbörjad hemsjukvård och
• inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 12 kap. 1§ hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Vårdgivaren ska även erbjuda patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem en enkel läkemedelsgenomgång (HSLF-FS 2017:37, 11 kap. 3§, 4§).

Patienter med pågående hemsjukvård i särskilt eller ordinärt boende ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år.

Vid en enkel läkemedelsgenomgång görs en läkemedelsavstämning med bedömning och åtgärd av de eventuella läkemedelsrelaterade problem som identifierats.

Distriktsläkare/specialistsjukvårdens läkare är ansvarig för att en enkel läkemedelsgenomgång genomförs och dokumenteras i patientens journal, i Cosmic under sökord Läkemedel respektive Läkemedelsförändring.

I journaltext ska det framgå:

1. vilka läkemedel patienten är ordinerad och använder, inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel
2. vilka läkemedelsrelaterade problem som patienten har
3. de åtgärder som har vidtagits och varför (in/utsättning, dosändringar, behandlingstidens längd), behandlingens mål samt planerad uppföljning
4. om det finns behov av en fördjupad läkemedelsgenomgång

Läkaren ska ta ställning till vilka av patientens läkemedelsrelaterade problem som kan lösas direkt och vilka som kräver en fördjupad läkemedelsgenomgång. Problemen som går att lösa direkt ska åtgärdas (HSLF-FS 2017:37, 11 kap. 7§).

Om det bedöms att patienten inte behöver en fördjupad läkemedelsgenomgång, ska ställning tas till när den enkla läkemedelsgenomgången ska följas upp (HSLF-FS 2017:37, 11 kap. 8§).

När ansvarig läkare har genomfört enkel läkemedelsgenomgång och bedömer att en fördjupad läkemedelsgenomgång är nödvändig, men inte kan hanteras under vårdtiden eller på den aktuella mottagningen, skickas remiss till patientens fasta vårdkontakt (distriktsläkare/specialistsjukvårdens läkare).

Om det finns behov av en fördjupad läkemedelsgenomgång, bör den initieras i nära anslutning till den enkla läkemedelsgenomgången. Läkaren ska vid behov samarbeta med andra läkare, sjuksköterskor, farmaceut eller annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Fördjupad läkemedelsgenomgång

Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem ska av vårdgivaren erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång (HSLF-FS 2017:37, 11 kap. 10§). Fördjupad läkemedelsgenomgång är ett arbetssätt för att systematiskt analysera, ompröva och följa upp en patients läkemedelsanvändning.

Vid en fördjupad läkemedelsgenomgång ska för varje ordinerat läkemedel

1. kontrolleras att det finns en indikation för läkemedlet,
2. behandlingseffekten värderas,
3. bedömas hur doseringen av läkemedlet förhåller sig till patientens fysiologiska funktioner,
4. utvärderas om läkemedlets biverkningar, risken för biverkningar eller risken för interaktioner är större än nyttan av läkemedlet och
5. nyttan med läkemedlet i förhållande till patientens övriga läkemedel och behandlingar värderas (HSLF-FS 2017:37, 11 kap. 11§).

En fördjupad läkemedelsgenomgång kan med fördel genomföras i samband med årskontroll. Mer information kring praktisk genomförande, se Läkemedelsgenomgångar.

Distriktsläkare/specialistsjukvårdens läkare är ansvarig för att en fördjupad läkemedelsgenomgång dokumenteras i patientens journal, i Cosmic under sökord Läkemedel respektive Läkemedelsförändring.

Det ska i journaltexten framgå:

1. vilka läkemedel patienten är ordinerad och använder, inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel
2. aktuella indikationer för läkemedel
3. vilka läkemedelsrelaterade problem som patienten har
4. de åtgärder som har vidtagits och varför (in/utsättning, dosändringar, behandlingstidens längd), behandlingens mål, utvärdering av behandlingseffekt/ biverkningar samt planerad uppföljning
5. när uppföljningen av den fördjupade läkemedelsgenomgången ska göras
6. vilken vårdgivare eller vårdenhet som ska ansvara för uppföljningen och
7. vilka som har deltagit vid läkemedelsgenomgången

Vissa uppgifter kan redan ha dokumenterats i samband med läkemedelsavstämning eller enkel läkemedelsgenomgång.

En fördjupad läkemedelsgenomgång ska följas upp. Det ska tas ställning till när uppföljningen ska göras och vilken vårdgivare eller vårdenhet som ska ansvara för den (HSLF-FS 2017:37, 11 kap. 13§).

En fördjupad läkemedelsgenomgång genomförs och följs upp i första hand av patientens fasta vårdkontakt (distriktsläkare/specialistsjukvårdens läkare).

Ordinationer som följs upp av andra ordinatörer kan behöva stämmas av.

Läkemedelsförändring (läkemedelsberättelse)

Läkemedelsförändring (Läkemedelsberättelse) är en beskrivning av de förändringar (in/utsättning, dosändringar och orsaker till åtgärderna) som har gjorts i patientens läkemedelsbehandling i samband med ett vårdtillfälle eller vid ett öppenvårdsbesök. Vid överflyttning från en klinik till en annan ansvarar utskrivande läkare för att de läkemedelsförändringar som gjorts under patientens hela vårdtillfälle finns med i den läkemedelsberättelse som skickas med patienten.

Distriktsläkaren/specialistsjukvårdens läkare har ansvar för att dokumentera läkemedelsförändringarna i patientens journal. Detta görs i Cosmic under sökord Läkemedelsförändring. Sökordet ”Läkemedelsförändring” i Cosmic är synonymt med begreppet ”Läkemedelsberättelse”.

Läkemedelsförändring (Läkemedelsberättelsen) är en viktig del i journalanteckningarna under vårdtillfället/ mottagningsanteckning.

Den ska innehålla en individuell anpassad information om:

1. vilka ordinationer som har ändrats och varför,
2. behandlingstid och mål och
3. planerad uppföljning

Om en patient ska få vård hos en annan vårdgivare eller vårdenhet ska, om det inte finns hinder, information om genomförda läkemedelsförändringar föras över till denna. Överföringen bör göras samma dag som patienten varit på mottagningsbesök eller som patienten skrivs ut från sjukhus.

I öppen vården ska patient/ närstående få en uppdaterad läkemedelslista och muntlig information om genomförda läkemedelsförändringar. Om patienten behöver skriftlig information, kan blanketten ”Information om ditt besök (RjL 1140)” användas. Blanketten finns också i Cosmic.
Vid utskrivning från sluten vård ska patient/ närstående få en uppdaterad läkemedelslista och en kortfattad skriftlig information kring inläggningsorsak, vad som gjorts under vårdtiden samt vad som planeras efter vårdtiden. En läkemedelsberättelse i punktform, inkluderande information vilka läkemedelsförändringar som har genomförts under sjukhusvistelsen samt varför de genomförts. Det ska också framgå om patienten har varit inlagd på flera enheter. Se blankett ”Information om din vårdtid (kort) (RjL 1136)”. Blanketten finns också i Cosmic.

Varje vårdenhet ska i lokal rutin för ordination och hantering av läkemedel beskriva hur man arbetar med detta på enheten. Ett förslag på rutin kring läkemedelsberättelse finns utarbetat av regionen. Se bilaga ”Förslag lokal rutin – utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse”.

Samverkan

Innehåll:

• Vårdövergångar
• Egenvård

Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 § där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada.

Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten.

Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter (SOSFS 2011:9, 4 kap. 6§).

I Socialstyrelsens föreskrifter om systematiskt kvalitetsarbete finns bestämmelser om vårdgivares samverkan med andra vårdgivare, verksamheter inom socialtjänsten, verksamheter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, och myndigheter.

Länsgemensamma riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel inom all hälso- och sjukvård i Region Jönköpings län ska ligga till grund för samverkan inom läkemedelshanteringsprocessen. I enhetens lokal rutin ska det framgå hur samverkan sker, med fokus på att säkra vårdövergångar och patientens egna möjligheter till egenvård.

Vårdövergångar

Vid inskrivning i sluten vård bör patienten ha med sig en aktuell läkemedelslista samt om möjligt aktuella läkemedel, framför allt ovanliga läkemedel och läkemedel som är patientbundna t.ex. inhalationsläkemedel, ögondroppar och insulin. Har patienten maskinellt dosdispenserade läkemedel bör dosrullarna tas med in till sjukhuset.

I god tid före utskrivningen bör läkare, sjuksköterska eller farmaceut tillsammans med patienten gå igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen och identifiera vilka som ska ha information om patientens läkemedelsbehandling (SFS 2017:612).

Vid utskrivning från sjukhus ska patienten få en uppdaterad läkemedelslista och skriftlig information om genomförda läkemedelsförändringar. Blanketten ”Information om din vårdtid”, som finns i Cosmic, bör användas. Det ska framgå av blanketten eller i journalen när nyinsatta läkemedel ska följas upp och av vem.

För patienter som har dosdispenserade läkemedel ska uppdaterad receptförteckning från Pascal skickas med, för övriga patienter gäller Cosmic läkemedelslista. Se Förskrivning av läkemedel till patient på sjukhus för information gällande receptförskrivning vid utskrivning från slutenvård.

Vid utskrivning från sjukhus till hemmet eller annan vårdenhet ska patienten medföra läkemedel i tillräcklig mängd för att underlätta för mottagande enhet och därmed undvika avbrott i läkemedelsbehandlingen. Detta gäller även utskrivningsklar patient som byter vårdenhet inom sjukhuset. När patienten lämnar sjukhuset kan läkemedel medföras genom att patient, anhörig eller vårdpersonal hämtar ut läkemedel på apotek eller att sjuksköterska iordningställer och skickar med läkemedel hem (jourdos). Jourdos är läkemedel som vid behandlingstillfället lämnas ut i ett mindre antal doser för att täcka patientens behov till dess att patienten kan hämta ut läkemedlet på apotek (HSLF-FS 2019:32). Jourdoser av läkemedel kan också lämnas ut i samband med besök på t.ex. akutmottagning eller närakut. Se riktlinje Förskrivning av läkemedel till patient på sjukhus när det gäller receptförskrivning respektive när vårdpersonal iordningställer och överlämnar läkemedel då patienter skrivs ut från sluten vård. Se även samverkansrutin kring läkemedel i vårdens övergångar för vårdgivare i Region Jönköpings län och riktlinjer för receptfritt, recept eller rekvisition.

När det är aktuellt med receptförskrivning görs detta elektroniskt via Cosmic. Observera att för patienter anslutna till Pascal görs förskrivning i Pascal.

Arbetssättet för iordningställande och överlämnande av läkemedel från vårdenhet ska vara beskrivet i vårdenhetens lokala rutin för ordination och hantering av läkemedel. Ett förslag på rutin för iordningställande och överlämnande av Innohep finns framtaget, se Rutin för ”Iordningställande och överlämnande av Innohep på vårdenhet”.

Om läkemedel, som inte är avsett att intas omedelbart, överlämnas till patienten, ska det ske i lämplig förpackning. Se rubriken ”Iordningställande av läkemedel i läkemedelspåse eller doseringsask” ovan.

För patienter i öppenvård som har kontakt med flera olika vårdgivare, t.ex. specialistsjukvård, primärvård eller kommun ska förskrivaren vid ordination av läkemedel identifiera vem eller vilka som ska ha information om patientens läkemedelsbehandling. Patient och/ eller nästa vårdgivare ska få en uppdaterad läkemedelslista och skriftlig information om genomförda läkemedelsförändringar. Blanketten ”Information om ditt besök”, som finns i Cosmic, bör användas. Det ska framgå av blanketten och i journalen när nyinsatta läkemedel ska följas upp och av vem. Om patienten har hjälp med läkemedelshanteringen i ordinärt eller särskilt boende ska läkemedelslistan förmedlas till ansvarig sjuksköterska i den kommunala hälso- och sjukvården via elektronisk post/Messenger eller enligt lokal överenskommelse.

Om patienten har hemsjukvård ansvarar vårdcentralen för att dokumentera det i patientkortet i Cosmic, samt ange kontaktuppgifter till ansvarigt hemsjukvårdsteam eller motsvarande. I Cosmic under gemensamma dokument, Social bakgrund, sökord Läkemedelshantering dokumenteras vilken hjälp patienten får (iordningställande, administrering, hjälp att hämta recept etc.). Informationen ska löpande ses över och uppdateras. Vårdcentralen meddelar aktuellt hemsjukvårdsteam när behov av hjälp med läkemedelshantering i hemmet uppkommer eller förändras. Kommunen ansvarar för att informera aktuell vårdcentral vilka av deras listade patienter som är inskrivna i hemsjukvård. Kommunen meddelar aktuell vårdcentral som patienten är listad på när patienten skrivs in och ut från hemsjukvård. Det ska framgå att patienten har behov av hjälp med läkemedelshanteringen, för att säkerställa att läkemedelsinformation skickas för rätt patienter. Kontaktuppgifter till aktuellt hemsjukvårdteam ska förmedlas till vårdcentralen. Detta görs enligt gällande rutin. Vårdcentral och kommun använder blanketten ”Meddelande som underlag för fortsatt behandling/vård” (RjL 1141). Den finns också i Cosmic.

Egenvård

Med egenvård avses när någon inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Se överenskommelse mellan regionen och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård.

Bestämmelser om att en legitimerad yrkesutövare ska göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, planera egenvården samt följa upp och ompröva bedömningen finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (HSLF-FS 2017:37, 2 kap. 7§).

Bedöma egenvård för läkemedelshantering

Det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren som inom sitt ansvarsområde ska göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Det är den som ordinerar läkemedlet som är ansvarig för att en egenvårdsbedömning görs. Om vårdpersonal anser att läkemedelshanteringen i hemmet inte är säker, bör detta lyftas med patient och eventuellt närstående och därefter till ansvarig förskrivare.

När bedömningen görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning i sluten vård är det den behandlande läkaren som ska bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård. Om patienten vid utskrivning från sluten vård inte längre kan sköta sina läkemedel som egenvård i hemmet ska det framgå vad som har förändrats under vårdtiden som gör att patienten inte längre kan sköta sina läkemedel själv hemma. Om patienten behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården, ska behandlingsansvarig samråda med närstående som hjälper patienten. Kolla med handläggare inom kommunens socialtjänst. Se blankett ”Läkemedelshantering i hemmet, checklista” (RjL 5188).

Ansvar för läkemedelshantering i hemmet

För att tydliggöra för patient, närstående och vårdpersonal som är involverade i läkemedelshanteringen vem som ansvarar för vad bör en plan eller ansvarsfördelning kring läkemedelshantering i hemmet tas fram. Det finns flera blanketter framtagna som stöd: 

Se blankett ”Läkemedelshantering i hemmet, plan” (RjL 5186).

Se blankett ”Läkemedelshantering i hemmet, ansvarsfördelning” (RjL 5187).

Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 finns på Socialstyrelsens hemsida.

Kontroll och förvaring av läkemedel

Innehåll:

• Narkotikahantering
• Läkemedelsförråd
• Placering av läkemedel
• Temperatur
• Användningstider och hållbarhet
• Översyn och kassation
• Medicinska gaser

Narkotikahantering

Tillförsel, förbrukning och kassation av narkotiska läkemedel ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera tillförsel, förbrukning och kassation av narkotiska läkemedel som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (HSLF-FS 2017:37, 12 kap. 3§, 4§).

Förteckning över vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna kan ses i bilaga ”Narkotikaklassade läkemedel – förteckning” eller sökas på Läkemedelsverkets hemsida Narkotika.

Narkotikaförbrukningen ska föras in i en särskild förbrukningsjournal, en för varje preparat. Förbrukningsjournal för narkotiska läkemedel beställs från länsförsörjningen eller i kommunen genom aktuell leverantör. Journalen finns i A4- eller A5-format och på framsidan finns anvisningar för journalföring. Narkotiska läkemedel ska vid utförsel registreras per patient (namn och personnummer) för att det ska finnas en möjlighet att spåra vid eventuella avvikelser.

Om del av ampull/tablett/suppositorium ges kasseras resterande mängd och den kasserade mängden antecknas i anmärkningskolumnen. Även kross förs in omgående. Kontrasignering krävs när större mängder kasseras. Narkotiska läkemedel kasseras avidentifierat. För Region Jönköpings län finns detta beskrivet i Avfallshandboken. Narkotiska läkemedel avidentifieras genom att trycka ut tabletter/kapslar från blisterkartor och blanda med övriga kasserade läkemedel i avsett kärl alternativt placera i behållare för kasserade flytande läkemedel. Mätsticka för registrering av flytande lösningar kan beställas från respektive företag, alternativt tejpa fast en papperslinjal på flaskan och mät kvarvarande mängd i millimeter (mm). En våg kan också användas för att kontrollera hur mycket läkemedel som är kvar i flaskan. Tänk på att flaskan då måste vägas innan man börjar använda den (startvärde).

För hantering av smärtkassetter se bilaga ”Kontroll och kassation av smärtkassetter/pumpar”.

Hämtning av narkotiska läkemedel från annan vårdenhet bör ske i så liten omfattning som möjligt. När hämtning är nödvändig ska sjuksköterskan som hämtar narkotiska läkemedel ta med sig vårdenhetens förbrukningsjournal till den vårdenhet han/hon avser hämta från. Utlämnande sjuksköterska ska säkerställa identiteten på hämtande sjuksköterska genom kontroll av SITHS-kort utfärdat av Regionen i Jönköpings län (EJ namnbricka). Om det råder osäkerhet om hämtande persons yrkesroll, kontrollringer utlämnande sjuksköterska till enheten som personen kommer ifrån. Narkotiska läkemedel ska föras av i förbrukningsjournal som tillhör den vårdenhet som lämnar ut och samtidigt föras in i förbrukningsjournal som tillhör den vårdenhet som hämtar. Hämtande och utlämnande sjuksköterska kontrasignerar i respektive vårdenhets förbrukningsjournal i samband med utlämnandet av narkotiska läkemedel.

Narkotiska läkemedel ska inte finnas i sjukhusens gemensamma läkemedelsförråd med undantag av narkotiska läkemedel som placerats i läkemedelsautomat.

Kontroll av narkotikaförbrukningen ska ske med en frekvens som är anpassad till verksamheten. Ansvaret för inventering och kontroll av dessa läkemedel ska åläggas annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har behörighet att rekvirera narkotiska läkemedel. I de fall antalet anställda vid vårdenheten eller hos vårdgivaren är så få att kontrollen inte kan utföras av egen personal ska hälso- och sjukvårdspersonal från annan vårdenhet/vårdgivare anlitas för kontroll. Då upprepade kontroller eller stora mängder avviker ska verksamhetschefen eller motsvarande kontaktas och kontrollerna utföras tätare.

Fulltecknad förbrukningsjournal sparas på enheten/enhetens arkiv till och med 2 år efter sista anteckningen, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) och riksarkivets dokument ”Bevara eller gallra – patientjournaler och övrig vårddokumentation”

För hantering av narkotiska läkemedel hos patient med kommunal hemsjukvård ska ändamålsenliga rutiner för kontroll av narkotikaförbrukningen finnas. Egen förbrukningsjournal för narkotiska läkemedel bör finnas hos vårdtagare där hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för läkemedelshanteringen. Se blankett ”Förbrukningsjournal narkotika” (RjL 5073).

För kontroll av kassation av använda plåster inom kommunal hemsjukvård kan plåster kontrollräknas på särskild blankett, se blankett ”Kontroll och kassation av narkotikaklassade plåster” (RjL 5190).

Rutiner kring narkotikahanteringen ska beskrivas i lokal rutin.

Läkemedelsförråd

Läkemedel ska förvaras oåtkomliga för obehöriga, enligt tillverkarens anvisningar, på ett sådant sätt att deras kvalitet inte försämras, och i ett särskilt läkemedelsförråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning (HSLF-FS 2017:37, 12 kap. 1§).

Läkemedel bör förvaras inlåsta i ett läkemedelsförråd. I enhetens lokala rutin för ordination och hantering av läkemedel ska det framgå vem/vilka som har ett behov, utifrån arbetsuppgift, att ha behörighet till läkemedelsförrådet (nyckel/passerkort) samt ange vem som är ansvarig för hantering och kontroll av nycklar eller passerkort.

Behörighet till läkemedelsförråd ska tilldelas restriktivt. I lokal rutin ska det framgå hur ofta kontroll av aktiva passerkort till läkemedelsförråd görs. Det samma gäller kontroll av antal nycklar till läkemedelsförrådet, liksom förvaring av dessa. Inventering ska göras regelbundet och dokumenteras, förslagsvis i en nyckellista. Om passerkort försvinner ska det spärras omgående och om nyckel försvinner ska låset bytas. Reservnyckel kan, om så bedöms lämpligt, förvaras på annan vårdenhet.

Om en vårdenhet stängs för en kortare eller längre tid ska ansvariga se till att narkotiska läkemedel och nycklarna till läkemedelsförrådet förvaras på ett betryggande sätt. En annan möjlighet är att spärra passerkort för en begränsad tid.

Läkemedelsförråd ska vara beläget så att hantering av läkemedel kan ske ostört. God belysning är väsentlig ur säkerhetssynpunkt. I läkemedelsförråd ska det vara god ordning.

Vid planering av nytt läkemedelsförråd finns riktlinjer för hur läkemedelsförråd bör utformas för att uppfylla krav på rationalitet, hygien och säkerhet. Kontakta arbetsmiljöenheten, vårdhygien eller farmaceut vid all planerad ombyggnad som berör läkemedelsförråd. Råd finns även i Byggenskap och Vårdhygien, utgiven av Svensk förening för vårdhygien.

Följande alternativ finns för läkemedelsförråd:

Läkemedelsrum

Rum med hyllor för läkemedel, kylskåp samt plats för infusionsvätskor, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos.

Läkemedelskåp

Låsbart skåp som vid behov kompletteras med låsbart läkemedelskylskåp och låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion).

Läkemedelsvagn

Specialgjord vagn som kan användas för förvaring av läkemedel, såväl endos som hela förpackningar. På vagnen kan även dator, dokumentation och andra hjälpmedel förvaras. Läkemedelsvagnen rullas med så att en del av arbetet med läkemedelshantering kan utföras hos patienten. Vagnen ska vara låst och säker.

Andra typer av förvaring av läkemedel:

Vätskevagn

Specialgjord vagn som kan innehålla infusions- dialys- och spolvätskor. Vagnens sortiment fastställs/revideras av läkemedelsansvarig sjuksköterska/vårdenhetschef eller motsvarande i samarbete med levererande apotek. Påfyllnad sker enligt lokal rutin. Vagnen ska förvaras oåtkomligt för obehöriga, t.ex. i läkemedelsrum, där den då ersätter en hyllmodul.

Låsbara skåp hos patient på sjukhus

Om självmedicinering tillämpas på sjukhus ska det i anslutning till patientens säng finnas ett låsbart skåp där patientens egna läkemedel förvaras.

Låsbart medicinskåp

Inom kommunal hemsjukvård särskilt boende, då patienten inte själv kan ansvara för sin läkemedelshantering bör doseringsasken, dospåsar eller läkemedelsförpackningar förvaras i låst skåp. Inom kommunal hemsjukvård ordinärt boende då patienten inte själv kan ansvara för sin läkemedelshantering bör doseringsasken, dospåsar och läkemedelsförpackningar förvaras utifrån patientens behov. Vid avvikelse från detta ska det anges i lokal rutin.

Placering av läkemedel

I läkemedelsrum eller läkemedelsskåp placeras läkemedel förslagsvis i ATC-kodsordning, vilket innebär att de står indelade efter användningsområden. Det minskar risken för förväxling mellan olika läkemedel, underlättar vid generikabyten och ger ökad kunskap om ett läkemedels användningsområde. Ett annat alternativ är att placera läkemedel efter substansnamn.

Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning så att hållbarhetsuppgifter och batchnummer finns med. Omfyllning till annan förpackning är inte tillåten och blisterkartor får inte klippas sönder.

Under förutsättning att det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet (HSLF-FS 2017:37, 12 kap. 2§).

Vilka läkemedel som bedöms kunna förvaras utanför läkemedelsförrådet på ett säkert sätt ska framgå i en samlad förteckning i lokal rutin för ordination och hantering av läkemedel.

För livshotande situationer och på vårdenheter där behandling utförs som är förenad med ökad risk för överkänslighetsreaktioner kan akutväskor, akutvagnar, akutbrickor/lådor förvaras utanför läkemedelsförrådet. Rutiner för komplettering av väska, vagn, bricka eller låda när ett eller flera läkemedel har använts, kontroll och utbyte av läkemedel som kräver kall förvaring eller passerat utgångsdatum ska finnas i lokal rutin.

Sprutor och kanyler

Sprutor och kanyler kan förvaras i läkemedelsförrådet. Förvaring ska ske enligt riktlinjer från Smittskydd och vårdhygien, se Smittskydd och vårdhygien – förrådshantering, sterila och höggradigt rena produkter.

Läkemedelsprov

För information om utformningen av ett läkemedel och dess förpackning har tillverkaren rätt att dela ut enstaka förpackningar, s.k. läkemedelsprov, till läkare. Läkemedelsprov får inte placeras i läkemedelsförrådet och får inte användas för behandling av patient.

Kemisk tekniska medel

Medel för tekniskt bruk (d.v.s. rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme än läkemedelsförrådet. Medel för tekniskt bruk får inte fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar, såsom begagnade läkemedelsförpackningar.

För mer information se Folkhälsomyndighetens föreskrifter om teknisk sprit.

Temperatur

I utrymmen där läkemedel förvaras ska temperaturen kontrolleras och dokumenteras regelbundet. En rekommendation från Läkemedelsverket är att kontrollera och dokumentera temperatur i kylskåp och frys dagligen, även för kylskåp och frys med larm. Rumstemperatur och temperatur i värmeskåp bör kontrolleras en gång per vecka. Min- och max temperatur bör anges. Hur kontroll och dokumentation sker liksom hur eventuella åtgärder vid avvikelser från rekommenderad temperatur och eventuell kalibrering av termometer sker ska beskrivas i lokal rutin. Protokoll för avläsning av temperatur i kylskåp, frys, värmeskåp och rumstemperatur, se blankett ”Kontroll av kylskåpstemperatur – protokoll vårdenhet” (RjL 5173), ”Kontroll av frystemperatur – protokoll vårdenhet” (RjL5228), ”Kontroll av värmeskåpstemperatur – protokoll vårdenhet” (RjL5229) och ”Kontroll av rumstemperatur – protokoll vårdenhet” (RjL 5174).

Kylskåp

Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar och kylförvaring (+2 – +8°C) är enbart aktuell om det anges på förpackningen. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t.ex. vacciner). Då en läkemedelsförpackning tas från kylskåp för förvaring i rumstemperatur förkortas användningstiden. Förpackningen bör då märkas med datum för sista användningsdag enligt lokal rutin.

Rumstemperatur

Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur (+15 - +25°C) kan få förändrad effekt vid förvaring under +15 °C. Exempelvis kan det uppstå utfällning av substanser i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur, injektioner m.fl.) eller ge partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om läkemedlen placeras i kylskåp. Andra följder vid förvaring i för låg temperatur är att dosaerosoler inte fungerar och lösningar blir för trögflytande. För ytterligare information kontakta apoteket.

Värmeskåp

Ett värmeskåp där läkemedel (tex infusionsvätskor) förvaras ska hålla +38 - +40°C.

Frys

En frys där läkemedel förvaras finns inga fastställda temperaturintervall, men oftast rekommenderas minst -20°C. Frystemperaturen kontrolleras i Fass eller i bipacksedeln.

Användningstider och hållbarhet

Läkemedel har begränsad hållbarhet. På standardförpackade och extemporeberedda läkemedel finns utgångsdatum angivet på förpackningen. Angivet utgångsdatum avser obruten förpackning transporterad och förvarad enligt fabrikantens anvisningar.

För läkemedel som dosdispenseras i dospåse gäller att doser som inte använts vid det tillfälle som anges på dospåsen ska kasseras. För fabrikssteriliserade artiklar för administrering av läkemedel (t.ex. sprutor, kanyler) gäller om inget annat anges fabrikantens utgångsdatum under förutsättning att produktförpackningen är intakt.

Med lagringstid i bruten förpackning menas tiden mellan iordningställande (exempelvis upplösning, tillsats, applicering av infusionsaggregat) och uttag av första dos.

Med användningstid avses den tid från det att förpackningen bryts tills dess att den sista dosen tagits ut och patienten erhållit läkemedlet. Datum när förpackningen öppnas ska alltid antecknas på förpackning avsedd för flergångsbruk. Vid ett dygns eller kortare användningstid noteras även klockslag för öppnandet. Användningstiden begränsas av bakteriologiska och kemiska orsaker. Riktlinjer för användningstid för läkemedel i bruten förpackning anges i Svensk Läkemedelsstandard (SLS) som ges ut av Läkemedelsverket. Angivna tider gäller under förutsättning att tillverkaren inte har angivit någon förvaringsanvisning och att uttag sker aseptiskt samt att innehållet inte har förändrats synbart. Se exempel i bilaga ”Lagrings- och användningstid av läkemedel i bruten förpackning”.

Läkemedel i uppdragna sprutor bör inte förvaras längre än 12 timmar i rumstemperatur eller 24 timmar i kylskåp. En bedömning om kemisk-fysikaliska egenskaper ska också göras och sprutan ska vara märkt så att förväxling inte kan ske.

Vid frågor beträffande hållbarhet, förvaring samt lagrings- och användningstider för läkemedel i oöppnad eller bruten förpackning kontakta apoteket.

Översyn och kassation

Skötsel och översyn av läkemedelsförråd ska beskrivas i lokal rutin.

I läkemedelsförråd ska läkemedel förvaras på ett sätt som underlättar rengöring och städning. Begränsa mängden material och utrustning i läkemedelsförrådet. Eventuella arbetsbänkar och golv ska så långt som är möjligt vara fria från askar och kartonger. Städning av hyllor och lådor bör ske regelbundet, en gång per kvartal. Arbetsbänkar ska rengöras minst en gång per dag samt vid spill. Rengöring av bänkar bör ske både före och efter tillredning av läkemedel. Använd vatten och därefter alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Golv i läkemedelrum ska torkas dagligen. Läkemedelsvagnar som tas med in till patienter ska rengöras en gång per månad. Vätskevagnar ska torkas av en gång per kvartal. Värmeskåp ska rengöras en gång per månad. För kylskåp ska översyn och avfrostning ske regelbundet. Storstädning av läkemedelsförråd bör utföras minst en gång per år. Ovanstående städrutiner är avstämda med Smittskydd Vårdhygien.

Ansvarig för läkemedelsförrådet ska se till att läkemedel, som inte längre är avsedda att användas, avlägsnas. Genomgång och översyn av läkemedelsförrådet bör göras en gång per månad och omfatta alla ställen där läkemedel förvaras. Översynen ska dokumenteras och förvaras/anslås i läkemedelsförrådet.

Vid genomgång bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att:

• Läkemedlen är överskådligt ordnade.
• Bänkytor och hyllor är rena (mer information på Smittskydd och vårdhygien – vårdhygieniska riktlinjer: städning)
• Läkemedel där användningstid eller utgångsdatum passerats kasseras.
• Kylskåp fungerar: kontroll av temperaturlistan, avfrostning, tömning av vattenbehållare

Läkemedel, med undantag för närings- och saltlösningar, får aldrig spolas ut i avloppet.

Läkemedel som blivit överflödiga eller för gamla ska kasseras enligt rutin för avfallshantering för Region Jönköpings län eller motsvarande i kommunal verksamhet. Läkemedel i gemensamma förråd (t.ex. akutförråd) i kommunen kasseras enligt lokal rutin i varje kommun (t.ex. genom avtal med ett apotek).

Det är mycket viktigt att all kassation av narkotiska läkemedel redovisas och dokumenteras på säkert sätt. Se rubrik Narkotikahantering.

För kassation av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, se utarbetade rutiner för respektive område (Cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt) samt Vårdhandboken.

Även andra läkemedel som utgör farligt läkemedelsavfall, t.ex. giftiga metaller (kromtrioxid, silvernitrat, tennfluorid), vissa dentala produkter, narkosgaser eller radiofarmaka med aktivitet, ska omhändertas inom den organisation som avfallet uppstår.

Enligt förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel ska öppenvårdsapotek ta emot kasserade läkemedel som uppkommit i hemmet. Läkemedel som utgör farligt avfall omfattas inte av producentansvaret. För patient i särskilt eller ordinärt boende bör ansvarig sjuksköterska ansvara för att den boendes läkemedel, efter medgivande från patient eller närstående, återlämnas till apotek för destruktion när läkemedlen är inaktuella, för gamla eller när patienten avlider. Detta gäller även på sjukhus om patient avlider på sjukhus och haft med sig egna läkemedel till vårdenheten. Närstående ska informeras om det olämpliga i att behålla läkemedel som ordinerats den avlidne och att narkotiska läkemedel inte får innehas av annan än den det ordinerats till (olagligt narkotikainnehav).

Kassation av sprutor och kanyler

Injektionssprutor klassas som vanligt konventionellt avfall. Om de innehåller blod eller använts till cytostatika eller andra läkemedel med bestående toxisk effekt klassas de som riskavfall smittförande respektive riskavfall kasserade läkemedel cytostatika eller andra läkemedel med bestående toxisk effekt.

Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i uppmärkt punktionssäker riskavfallsbehållare för skärande/stickande. Kanylen sätts aldrig tillbaka i skyddshylsa på grund av risken för stickskador. När behållaren är fylld till markering för maximal fyllnadsgrad stängs locket och behållaren ställs på anvisad plats för transport till destruktion. Även vid sjukvård i hemmet ska begagnade kanyler läggas direkt i en uppmärkt riskavfallsbehållare för skärande/stickande avfall. Hanteringen kan dock skilja mellan olika kommuner.

Sprutor och kanyler kasseras enligt rutin för avfallshantering för Region Jönköpings län eller motsvarande i kommunal verksamhet.

Reklamation

Upptäcks något fel på ett läkemedel (t.ex. fällning, missfärgning) ska förpackningen och ifylld reklamationsblankett sändas till apoteket. Reklamerat läkemedel ersätts kostnadsfritt av apoteket.

Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en produkts utformning bör också lämnas i form av en reklamation till apoteket. Se blankett ”Reklamation av läkemedel” (RjL 5144).

För hantering av fel i maskinell dosdispensering, se Riktlinjer för maskinell dosdispensering Region Jönköpings län.

Indragning

Indragning av läkemedel från läkemedelsförråd meddelas vårdenheten elektroniskt. Apoteket ansvarar för att förmedla indragningen till de vårdenheter som de distribuerar läkemedel till. Indragningen klassificeras efter allvarlighetsgrad där klass I är den allvarligaste graden och klass III är den minst allvarliga graden.

På vårdenheten ska det indragna läkemedlet omedelbart plockas bort och returneras till apoteket. På sjukhuset kontrollerar apoteket det gemensamma läkemedelsförrådet. Returnerade läkemedel krediteras. Efter åtgärd signeras indragningsunderlaget från e-posten av ansvarig sjuksköterska och sparas i 1 år.

Aktuella indragningar inklusive arkiv finns också på Läkemedelsverkets hemsida.

I lokal rutin ska det framgå hur indragningar hanteras.

Medicinska gaser

Medicinska gaser är läkemedel. Det innebär bland annat att:

• medicinsk gas ska förvaras oåtkomlig för obehöriga.
• i ansvaret för förvaring av läkemedel på vårdenhet ingår även ansvar för förvaring av medicinska gaser på enheten.
• behandling med medicinsk gas ska alltid ordineras av läkare/tandläkare.
• ordinationen ska ange behandlingstid samt mängd i liter per minut. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan att gasflödet i liter per minut kan avläsas.
• behandling med medicinsk gas ska dokumenteras i journalhandling.
• medicinska gaser ska omfattas av enhetens kvalitetsgranskning av läkemedel.

Gasflaskor för medicinsk gas ska vara vitmålade. Den översta delen, flaskbröstet ska ha en internationellt fastställd färg som markerar vilken gas flaskan innehåller. Gasblandningar har ingående komponenters färgbeteckningar. De vanligaste medicinska gaserna är andningsoxygen (vitt flaskbröst), andningsluft (vitt/svart), lustgas (blått flaskbröst).

På gasflaskan ska det finnas en etikett som anger datum när flaskan fyllts eller utgångsdatum. På etiketten ska även genom kod eller namn och adress i klartext anges var gasflaskan fyllts. Om denna etikett saknas eller är oläslig måste flaskan returneras och reklameras.

Hållbarhetstiden för medicinska gaser är fem år.

Tätheten hos gasutrustningens andningssystem ska kontrolleras före varje användning. Resultat av kontroll och vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Regelbunden kontroll av gastryck bör göras även för de oxygenflaskor som finns i tandvården akutväskor

Förvaring av gasflaskor på vårdenhet:

• förankrad i vagn/ kärra eller fastkedjade vid vägg, men ska lätt kunna lösgöras för att föras bort vid brand eller brandfara.
• i välventilerade utrymmen, utan brännbart material (t.ex. textilier, papper, kartonger) eller fett/oljor i närheten.
• i normal rumstemperatur (inte under +15 grader).
• i förrådsutrymme för medicinska gaser ska temperaturen avläsas och dokumenteras en gång per vecka.
• varningsskylt för gasflaskor ska finnas uppsatt i anslutning till dörren till lokal eller annat utrymme där flaskor förvaras. Varningsskylt ska även finnas vid flaskors uppställningsplats om flaskorna inte är väl synliga (AFS 2017:3 Gasflaskor).

Öppen eld får inte förekomma där oxygenbehandling pågår. Vid hantering av oxygen måste händer och verktyg vara fria från olja och fett. Efter avslutad behandling måste vädring genomföras innan öppen eld tänds.

På sjukhus med central gasanläggning ska vårdgivaren tillsätta en Gaskommitté och ha formaliserade nedtecknade rutiner för försörjning med medicinsk gas samt entydigt angivna ansvarsförhållanden.

Vid oxygenbehandling i hemmet meddelar Medicinteknisk avdelning (MTA) föreskrifter för hantering av medicinska gasflaskor och syrgaskoncentratorer i Eksjö och Värnamo sjukvårdsområde medan detta sköts via lungmedicinska mottagningen i Jönköpings sjukvårdsområde.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter Användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) och i Vårdhandboken finns ytterligare information om hantering av medicinska gaser.

Lokal rutin och säkerhetsföreskrifter ska finnas på varje enhet som hanterar medicinsk gas.

Anfuktning

I Vårdhandboken finns rutin för att ge oxygenbehandling beskriven. Anfuktning av oxygen ska vara ordinerad, men brukar inte behövas vid korttidsbehandling eller vid behandling med flöden på mindre än 3 liter/min. Det finns flera typer av fuktflaskor, både av engångs- och av flergångstyp, för anfuktning. Färdigförpackade engångsfuktflaskor kan användas vid flera behandlingstillfällen och till olika patienter. Dessa beställs från länsförsörjningen. Hållbarhetstid anges i leverantörens anvisningar.

Flergångsfuktflaskor fylls till hälften med sterilt vatten och vattnet byts varje dag. Flaskan rengörs och desinfekteras dagligen. Metalldelarna torkas av med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel. Flaskan ska vara tom till nästa användning.

Rekvisition

Innehåll:

• Beställning
• Expedition vid rekvisition
• Transport och leverans av läkemedelsbeställning
• Fakturering

Beställning

Beställning och rekvisition av läkemedel till läkemedelsförråd

Läkemedel beställs från apotek och rutinerna för beställning ska anges i lokal rutin tillsammans med kontaktuppgifter till levererande apotek med uppgift om öppettider och leveranstider. Där ska det också framgå hur beställning görs vid akut behov av läkemedel då apoteket är stängt.

I lokal rutin ska det finnas en förteckning över vilka personer som får rekvirera läkemedel till vårdenheten. Där ska det också framgå vilka som har behörighet att beställa narkotiska läkemedel. Behörig person ska vid beställning kontrollera och signera rekvisitionen. Signeringen kan ske elektroniskt eller skriftligt. Apoteket utför ingen regelbunden kontroll för behöriga beställare. Det ansvaret ligger på vårdenheten.

Vårdenheten bör ha en förteckning, ett bassortiment, med läkemedel som ska lagerhållas på enheten och i vilka mängder. Bassortimentet bör revideras årligen enligt lokal rutin. Läkemedel som inte finns med i bassortimentet bör beställas i minsta förpackning.

Läkemedel beställs i första hand i elektroniska beställningssystem, till exempel Raindance, WebbAbest eller Cytodos (beredningar av cytostatika). Behörighet till beställningssystem ges av avdelnings- eller klinikadministratör enligt verksamhetschefs, eller motsvarandes, beslut. Reservrutin för elektronisk beställning är via fax.

Observera att rekvisitionsblanketter och recept för läkemedel ska förvaras oåtkomligt för obehöriga.

Läkemedelsservice

Inom sluten vård på länets tre sjukhus kan läkemedel till vårdenhetens bassortiment beställas av personal från sjukhusapoteket, så kallad Läkemedelsservice. Beställning av vårdenhetens bassortiment sker på avtalad dag, oftast en gång per vecka. Inplockning i läkemedelsförrådet av beställda läkemedel sker oftast 1-2 dagar efter beställning av personal från sjukhusapoteket. Sjukhusapoteket ansvarar för hållbarhetskontroll av bassortiment för vårdenheter med Läkemedelsservice.

Läkemedel mellan vårdenheter

Inom sluten vård, när läkemedel saknas i vårdenhetens läkemedelsförråd, kan läkemedel sökas på annan vårdenhet eller i sjukhusets gemensamma läkemedelsförråd. Detta görs genom datastödet SVEPA. Vårdenheten hämtar preparatet från den vårdenhet som har läkemedlet eller från det gemensamma läkemedelsförrådet. I första hand utlämnas originalförpackning eller endosförpackat läkemedel, vilket möjliggör säker identifiering.

”Lösa” tabletter/kapslar stoppas i en läkemedelspåse/läkemedelskopp där följande uppgifter fylls i: läkemedelsnamn, styrka och datum för hämtning. Blisterkartor får inte klippas sönder utan hållbarhetsuppgifter och batchnummer ska finns med. Den som iordningställer läkemedlen bekräftar riktigheten med sin signatur på påsen. När patienten lämnar vårdenheten ska resterande läkemedel i läkemedelspåse kasseras eller skickas med patienten.

Hämtade läkemedel ska normalt inte återlämnas. Rutiner för hämtning av läkemedel från det gemensamma läkemedelsförrådet på sjukhus finns beskrivet under "Läkemedelsförsörjning" på intranätet för Region Jönköpings län.

För hämtning av narkotiska läkemedel från annan vårdenhet, se rubrik Narkotikahantering.

Hämta läkemedel på recept till vårdtagare

Beställning av läkemedel på recept till vårdtagare kan göras genom att patient, anhörig eller vårdpersonal hämtar ut läkemedel på apotek, se rekommendationerna ”Hämta recept i öppen vård” på regionens läkemedelssidor.

Beställning av vaccin

Vaccin som används inom slutenvård bör beställas via Sjukhusapoteket, bortsett från influensavaccin som beställs direkt från distributör. Lokala avvikelser kan förekomma.

I öppenvård beställs vaccin från fyra olika leverantörer: SBL Vaccin Distribution, GSK (GlaxoSmithKline), MSD och Pfizer/Sanofi Pasteur. Se lokal rutin.

Inom kommunerna i Region Jönköpings län beställs vaccin enligt direktiv från Smittskydd.

Expedition vid rekvisition

På apoteket sker en genomgång av rekvisitionen av en farmaceut. Eventuella kompletteringar och rättelser görs och vid oklarheter kontaktas beställande vårdenhet. Vissa korrigeringar av den beställda mängden till lämpliga transportförpackningar kan förekomma.

Ska läkemedlet märkas med patientdata, ordinerad dosering och/eller anvisning ska detta anges av vårdenheten på rekvisitionen.

Om ett läkemedel inte finns i lager eller tillfälligt är slut görs en restnotering på följesedeln. Skulle leveransen dröja tar apoteket kontakt med vårdenheten så att eventuellt akut behov kan lösas på något sätt. För extemporeläkemedel och licenspreparat kan man få räkna med längre leveranstid.

Transport och leverans av läkemedelsbeställning

Transport av läkemedel till vårdenheter och enheter med kommunal hemsjukvård sker enligt leveransavtal eller annan överenskommelse mellan apotek och beställare.

Läkemedel ska transporteras i plomberad låda. Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person eller i särskilt låst skåp avsett för läkemedel enligt lokal rutin. Den som tar emot leverans på vårdenheten ska kontrollera att plomberingen är obruten.

Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet respektive den boendes medicinskåp. Kontroll ska göras att de erhållna läkemedlen överensstämmer med beställningen. I sluten vård görs inleverans i Raindance. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse.

Tomma lådor och vätskevagnar återlämnas till apotek enligt lokal rutin.

Leverans av dosdispenserade läkemedel och kontroll ska ske enligt enhetens lokala rutin.

Fakturering

I sluten vård kan vårdenhetens kostnad för läkemedel kontrolleras i Fakturaunderlag i Diver. Öppen vård erhåller en faktura över månadens inköp av läkemedel. Vårdenhetschef eller motsvarande bör göra en rimlighetskontroll. Antal och belopp bör vara rimliga. Prisuppgifter kan kontrolleras i Raindance respektive WebbAbest. Om rimlighetskontrollen visar felaktigheter ska apoteket meddelas för rättelse.

Kreditering

Kreditering görs av apoteket i samband med indragning, reklamation eller om apoteket gjort en felexpedition.

Inom sluten vård ska läkemedel som blivit ”hyllvärmare” på en vårdenhet föras över till vårdenhet som har läkemedlet i sitt bassortiment eller föras över till sjukhusets gemensamma läkemedelsförråd.

Litteratur och länkar

I anslutning till läkemedelsförråd ska relevant litteratur finnas. Uppslagsverk, informationshäften och annan litteratur läses/hämtas på Internet eller beställs i vissa fall.

Allmänna:

• FASS. Läkemedelsbranschens samlade förteckning över human-läkemedel. Finns både för vårdpersonal och för patienter. Läkemedelsföretagen väljer själva om deras läkemedel ska finnas med i FASS, vilket gör att alla godkända läkemedel inte hittas där. I FASS ingår inte heller licenspreparat eller extemporeläkemedel. Vissa produktresuméer för licensläkemedel och extemporeläkemedel kan fås från apotek.
• Läkemedelsboken (LB). Ges ut elektroniskt av Läkemedelsverket och är en vägledning för läkare vid läkemedelsbehandling. Den vänder sig till ickespecialister och öppenvårdsläkare.
• FAS UT. En vägledning kring utsättning av läkemedel med förslag på nedtrappningsschema och beskrivning av eventuella utsättningssymtom. Nätversion finns (men kräver lösenord som finns på intranätet).
• Vårdhandboken. En nationell handbok som bygger på Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SOL) och som bl a innehåller avsnitt om läkemedel, cytostatikabehandling, avfall i vården osv.
• Föreskrifter:
  • Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt AFS 2005:5. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kring arbetsmiljörisker för vissa läkemedel.
  • Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37.
  • Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) – Svensk författningssamling.

På Regionens webbplats finns:

• Fakta - allmänt kunskapsstöd. Utarbetat av Region Jönköpings läns Fakta-grupper kring olika sjukdomsområden där läkemedelsterapi i många fall finns med under behandling.
• Hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt. Lokala riktlinjer för hantering av antibiotika och andra läkemedel som kan ge bestående toxisk effekt.
• Hantering av cytostatika. Lokala riktlinjer för hantering av cytostatika.
• Riktlinjer för maskinell dosdispensering Region Jönköpings län. Gemensamma rutiner för ordinatörer och vårdpersonal i Region Jönköpings län, kommunal vårdpersonal och apotekets personal kring hantering av dosexpedition.
• Smittskydds-/vårdhygieniska riktlinjer för Region Jönköpings län.
• Lathundar och riktlinjer för läkemedelshantering, t.ex. utbytbarhetslista för läkemedel, riktlinjer för självmedicinering
• Nyheter om läkemedel. På Läkemedelkommitténs sida ges aktuell information inom läkemedelsområdet ut såsom nyheter från Sjukhusapoteket, Läkemedelsverket och Läkemedelskommitténs skrift Förskrivaren.
• Region Jönköpings läns Avfallshandbok (begränsad läsbehörighet). Innehåller bland annat information om hantering av läkemedelsavfall i Region Jönköpings län.