Akut infektiös gastroenterit hos vuxna

Vårdnivå och remiss

Egenvård i hemmet

• De flesta med akut gastroenterit kan vårdas i hemmet men bör få kompetent rådgivning.
• Sjukdomens akuta karaktär gör att klinisk bedömning vid behov bör ske inom 1 dygn.
• Handhygien

Överväg remiss till sluten vård

• Misstanke på intorkning
• Äldre/ensamboende som har svårt att hantera symtomen själva.
• Patienter med ökad risk för allvarlig vätskebalansstörning (diabetes, ACE-hämmare, tarmstomi, graviditet med mera).
• Blodiga diarréer.
• Påtagliga buksmärtor utöver diarré.
• Långvariga symtom (flera veckor) även om mindre allvarlig sjukdomsbild.

Akut remiss till sjukhus

• Vitala parametrar, vid BT <90, andningsfrekvens >30,P02 <90 - misstänkt sepsis
• Uttalade buksmärtor/patologiskt bukstatus

Diagnostik och utredning

Anamnes

• Diarré i närmaste omgivningen (vinterkräksjuka, rotavirusinfektion, shigella, utbrott av ”matförgiftning”).
• Nyligen använt antibiotika (clostridium difficile).
• Utlandsresa (campylobacter, salmonella).
• Snabbt insjuknande (vinterkräksjuka, toxinutlöst matförgiftning).
• Blodig diarré (campylobacter, shigella, EHEC, amöbadysenteri).

Se Översikt tarmsmittor under relaterad information.

Faecesprov

Ger möjlighet till etiologisk diagnos och vid behov riktad terapi. Vid mild diarré och kräkning av övergående natur behövs ej provtagning för att fastställa orsak.

Smittskyddsanmälan

Ska göras vid fynd av EHEC, campylobacter, salmonella, shigella, yersinia, amöba, giardia. Behandlande läkare har ansvar för smittspårning och anamnes kring smittkälla för att upptäcka eventuella omgivningsfall och rapporterar vid behov till länets smittskyddsenhet som spårar vid utbrott.

• Smittskyddsanmälan ska göras. Se Smittskyddsanmälan, SmiNet under relaterad information.
• Muntlig och skriftlig information till patienten ska göras. Patientinformation finns på olika språk. Se Smittskyddsblad med läkarinformation och patientinformation under relaterad information.
• Se Smittfriförklaring för tarminfektioner enligt smittskyddslagen under relaterad information.

Blodprover

• För att utesluta allvarlig dehydrering: Hb, EVF, kreatinin, natrium, kalium.
• Misstanke om disseminerad infektion: CRP, blodstatus.
• Misstanke om tarmblödning: Blodstatus.
• Vid uttalade buksymtom: Blodstatus, CRP, ALAT, ALP, bilirubin, kreatinin.

Behandling

• Peroral rehydrering i hemmet. Om möjligt med balanserad halt av socker och salt. Vätskeersättning till vuxna: 1 liter kokt och avsvalnat vatten, 6 teskedar strösocker, 0,5 tesked salt. De flesta vätskor duger dock bra. Det viktiga är att mäta vätskeintag samt vara observant på urinmängderna.
• De flesta diarrésjukdomarna är självläkande inom en vecka.
• Antibiotika är sällan indicerat och kan förlänga bärarskap av exempelvis salmonella. Vid svår enterit orsakad av shigella eller clostridium difficile ges antibiotika.
• Vid påtagliga diarréer/kräkningar rekommenderas uppehåll i behandling med t.ex. ACE-hämmare. Insulinbehanding bör fortsätta men överväg dosjustering.
• Kunskap saknas om nyttan av matrestriktioner.
• Se Hygienråd vid tarmsmitta under relaterad information.

Sjukskrivning

• Så länge patienten har feber/påverkat allmäntillstånd och/eller diarré/kräkning som stör den dagliga livsföringen.
• Intyg för avstängning från arbetet krävs vid fynd av salmonella/shigella hos patienter som har ett ”riskyrke” (hanterar oförpackad mat, vårdar förskolebarn). Negativa kontrollodlingar krävs för att få återgå i arbete.
• Se Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Sjukskrivning vid salmonellos och andra bakteriella tarminfektioner under relaterad information.

Patientinformation

Se Hygienråd vid tarmsmitta under relaterad information.

Se Magsjuka - diarré och kräkningar under relaterad information.

Se Magsjuka och kräkningar - vad kan man göra själv? under relaterad information.

Se Salmonella under relaterad information.