MRB Provtagning patienter
Bakgrund
Med multiresistenta bakterier (MRB) menas bakterier som blivit motståndskraftiga mot flera antibiotika som normalt är verksamma mot dem. I begreppet inkluderas i detta dokument även Candida auris även fast det är en svamp och inte en bakterie. Rutiner avseende hygien, handläggning och provtagning av dessa smittor har likheter och samlingsbegreppet MRB används för att förenkla för vårdpersonalen i det dagliga arbetet.
Det finns vissa kända faktorer som innebär en ökad risk för att förvärva MRB. Dessa benämns ”riskfaktor för MRB” i detta dokument.
Följande resistenstyper ingår i analysen vid beställning av Resistenta bakterier (MRB) i BOS.
Förkortning | Betydelse |
MRSA | Meticillinresistenta Staphylococcus aureus |
ESBL | Bakterier som bildar Extended Spectrum Betalactamase |
ESBLcarba | Bakterier som bildar Extended Spectrum Betalactamase och karbapenemas |
VRE | Vancomycinresistenta Enterokocker |
Även andra bakterier kan utveckla multiresistens. Kontakta Smittskydd Vårdhygien för individuell bedömning.
Spridning
Multiresistenta bakterier sprids via kontaktsmitta, främst indirekt kontaktsmitta via personalens händer och förorenade föremål. Risken för smittspridning är störst innan smittämnet upptäckts hos vårdtagaren. Spridning i vårdmiljö gynnas av att de flesta vårdtagare med MRB är bärare utan att ha symtom, i kombination med bristande städning och dålig följsamhet till basala hygienrutiner.
Screeningodling av vårdtagare
I öppenvård
Varje mottagning bör göra en bedömning av ifall vårdtagaren har en riskfaktor för MRB och screeningodla hen när detta kan ha betydelse för fortsatt vård. Det kan till exempel handla om en vårdtagare som kräver återkommande besök på mottagning eller vårdcentral på grund av såromläggningar.
I slutenvård
Vid planerad och akut inläggning på sjukhus samt inför planerad operation ska vårdtagaren bedömas för att avgöra om hen har en riskfaktor för MRB. Vårdtagare med riskfaktor screeningodlas enligt tabellen nedan.
Vårdtagare som har återkommande besök/inläggningar odlas vid första vårdtillfället. Därefter en gång per år eller tidigare om ny riskfaktor tillkommer. Detta gäller även behandlande dagvårdsverksamheter, t.ex. dialys och onkologisk dagvård.
RISKFAKTORER FÖR MRB | ODLA FRÅN | I väntan på odlingssvar |
Sjukhusvård eller avancerad poliklinisk vård* utanför Norden senaste 6 månaderna. * Exempel: dialys, sårbehandling eller kirurgiskt ingrepp | Alltid:
Vid förekomst:
| Rumsplacering: Enkelrum med egen toalett. Hygienrutiner: som vid MRSA |
Vistats utanför Norden mer än 2 månader totalt de senaste 24 månaderna. | Alltid:
Vid förekomst:
| Vårdtagare med riskfaktor för att sprida MRB (diarré, vätskande sår, fjällande hudsjukdom) placeras i enkelrum med egen toalett. Vårdtagare utan riskfaktor för att sprida MRB kan samvårdas. |
† Ta en odlingspinne från varje sår och fjällande hudområde. Provta sår i samband med första omläggningen.
Remiss vid screeningodling
Ansvarig läkare vid provtagningen är vårdtagarens behandlande läkare och det ska framgå på remissen. Smittskydd Vårdhygien står för analyskostnaderna för MRB-screening.
BOS: Fliken Klinisk mikrobiologi/ Resistenta bakterier (MRB). För Candida auris läggs en separat beställning.
Ange provmaterial (sekret/urin/annat), provlokalisation och riskfaktor för MRB som orsak till provtagning. Beställning av analys på olika provmaterial och provlokalisationer kan göras i samma beställning. Ange efterfrågad information.
Pappersremiss: Beställ på fri rad i ruta Allmän bakteriologisk odling. Ange frågeställning MRB och epidemiologiska data som t.ex. Vård utomlands. För Candida auris görs en separat beställning.
MRB-screening är inte detsamma som rutinodling för andra sjukdomsalstrande bakterier.
Om man samtidigt vill ha svar på andra sjukdomsalstrande bakterier måste man beställa klinisk odling separat (kan göras på samma pappersremiss eller beställning i BOS) och skicka ett extra prov. T.ex. vid ett sår som förvärvats utomlands, skicka två odlingspinnar och beställ både MRB och vanlig sårodling.
Provtagning
Eswab provtagningsset
Om odlingsplatsen är torr fuktas provtagningspinnen med NaCl före provtagningen.
- Näsa: Pinnen förs in i ena näsborren och roteras mot näsväggen. Provta sedan andra näsöppningen med samma pinne.
- Svalg: Provet tas från bakre svalgväggen.
- Rektum: Provtagningspinnen förs in ett par cm i rektum.
- Feces: Rulla provtagningspinnen i feces.
- Insticksställen: En pinne för varje infart. Pinnen rullas där infarten penetrerar huden.
- Sår: Rengör såret. Ta odlingen i sårkant mot frisk vävnad. En pinne per sår.
- Axiller och ljumskar: Använd en pinne till båda axillerna och en pinne till båda ljumskarna. Endast vid provtagning för Candida auris.
Sidinformation
Innehållsansvarig
Sara Björserud
Gäller från
2025-03-25
Version
9.0
Handlingstyp
Vårdriktlinje
Handlingsslag
STYRANDE DOKUMENT
Godkänt av
Malin Bengnér
Dokument-ID
137297
Källa
Evolution