Navigera till sidans huvudinnehåll

MRB Provtagning patienter

STYRANDE DOKUMENT RJL 20170823

Definition

Med multiresistenta bakterier (MRB) menar man bakterier som blivit motståndskraftiga mot flera antibiotika som normalt är verksamma mot dem. I begreppet inkluderas i detta dokument även Candida auris även fast detta egentligen är en svamp och inte en bakterie. Sverige har ett gynnsamt läge globalt sett, då resistensutveckling bland olika bakterier har skett i en mer långsam takt än på annat håll. En förutsättning för god vård är vaksamhet mot MRB, dels för att förhindra smittspridning och dels för att försäkra att den drabbade patienten får rätt behandling. Att lyckas förhindra spridning av MRB sparar både patientlidande och vårdresurser.

Vårdhygien i Region Jönköpings län avser med MRB:

Meticillin Resistenta Staphylococcus aureus (MRSA), bakterier som bildar Extended Spectrum Beta Lactamases (ESBL och ESBL-carba), Vancomycin Resistenta Enterokocker (VRE) samt i vissa avseenden Candida auris. Rutiner avseende hygien, handläggning och provtagning av dessa smittor har likheter och samlingsbegreppet MRB används för att förenkla för vårdpersonalen i sitt dagliga arbete.

Även andra bakterier kan utveckla multiresistens. Kontakta enheten för smittskydd/vårdhygien för individuell bedömning.

Spridning

Multiresistenta bakterier sprids via kontaktsmitta, främst indirekt kontaktsmitta via personalens händer och förorenade föremål. Direkt smitta mellan vårdtagare kan också förekomma. Risken för smittspridning är störst innan smittämnet upptäckts hos vårdtagaren. Spridning i vårdmiljö gynnas av försenad upptäckt, bristande hygienrutiner och av att man oftast är bärare/spridare utan att ha symptom.

Därför måste alla med vårdtagarnära arbete tillämpa basala hygienrutiner. 

Screeningodling av vårdtagare

I slutenvården

Vid planerad och akut inläggning på sjukhus screeningodlas vårdtagare med riskfaktorer enligt tabellen nedan.
Vårdtagare som har återkommande besök/inläggningar odlas vid första vårdtillfället. Därefter en gång per år och när nya riskfaktorer tillkommer. Detta gäller även behandlande dagvårdsverksamheter, t.ex. inom dialys, onkologi.

Inför planerad operation ska vårdtagare med riskfaktorer screeningodlas före ingreppet. Det underlättar planeringen på operationsavdelningen och vårdavdelningen. Resultatet av odlingen gäller i 90 dagar men det är önskvärt att proverna tas i så nära anslutning till operationsdagen som möjligt. Vid inläggningen ska eventuella nya riskfaktorer bedömas.

I öppenvården

En ökad odlingsfrekvens inför antibiotikabehandling av sår och UVI är önskvärd i öppenvården.
Vård utomlands är en risk för bärarskap av MRB. Dessutom är tidigare bärarskap av MRB en risk. Varje mottagning bör beakta detta, göra en individuell bedömning och screeningodla vårdtagare när detta kan ha betydelse för fortsatt vård.

MRB screening vid slutenvård eller upprepade vårdkontakter i öppenvård: 

 

RISKFAKTORER

ODLA FRÅN

RUMSPLACERING i väntan på odlingssvar

Rodnade, irriterade, infekterade eller svårläkta sår, abcesser och eksem (trasig hud.)

 Aktuell hudskada
 Näsa, svalg, rektum

Vid infekterad hud bör vårdtagaren placeras i enkelrum. Individuell riskbedömning vid varje tillfälle.

Infarter t.ex. KAD, stomi, peg, trachealkanyl.

(CVK eller PVK endast om det finns infektionstecken vid insticksstället.)

• Aktuella infarter. (CVK-/ PVK-instick om infekterat.)
• Urin om vårdtagaren har KAD.
• Näsa, svalg, rektum.

Vid infekterade infarter bör vårdtagaren placeras i enkelrum. Individuell riskbedömning vid varje tillfälle.

Vårdad utomlands:

Legat på sjukhus eller fått avancerad poliklinisk vård  utomlands senaste 6 månaderna.

• Näsa, svalg, rektum.

• Vid diarré; feces.
• Vid UVI-symtom; urin.

• Separat prov för Candida auris från näsa, axiller och ljumskar.

Vårdtagare som vårdats utomlands, inneliggande eller fått avancerad poliklinisk vård placeras i enkelrum.

Nyanländ till Sverige inom de senaste 24 månaderna.

• Näsa, svalg, rektum.
• Vid diarré; feces.
• Vid UVI-symtom; urin.

Vårdtagare med någon av de andra MRB-riskfaktorerna placeras i enkelrum. Kan annars samvårdas.

Diarrésjukdom med debut under eller upp till 6 månader efter utlandsvistelse.

• Näsa, svalg, rektum.
• Vid diarré; feces.
• Vid UVI-symtom; urin.

Vårdtagare som har diarré placeras i enkelrum.
 

Remiss vid screeningodling

Ansvarig läkare vid provtagningen är vårdtagarens behandlande läkare och det ska framgå på remissen. Enheten för smittskydd/vårdhygien står för laboratoriekostnaderna för MRB-screening. 

BOS: Kategori Mikrobiologi/ Resistenta bakterier eller Mikrobiologi/ Uppföljning/ Smittspårning resistenta bakterier. För Candida auris läggs en separat beställning.
Ange provmaterial och provlokalisation. Beställning av analys på olika provmaterial och provlokalisationer kan göras i samma beställning. Ange efterfrågad information.

Pappersremiss: Beställ på fri rad i ruta Allmän bakteriologisk odling. Ange frågeställning MRB och epidemiologiska data som t.ex. vård utomlands. För Candia auris läggs en separat beställning.

MRB screening är inte detsamma som rutinodling för andra sjukdomsalstrande bakterier.

Om man samtidigt vill ha svar på andra sjukdomsalstrande bakterier MÅSTE man beställa vanlig odling separat (kan göras på samma pappersremiss eller beställning i Ros) och skicka ett extra prov. T.ex. vid ett sår som förvärvats utomlands, skicka två odlingspinnar och beställ både MRB och vanlig sårodling. Enligt samma princip föranleder en utlandsförvärvad diarré 2 prov (en till vanlig fecesodling och en till MRB-screen).

Mikrobiologens provtagningshandbok:

Screening för multiresistenta bakterier (MRB). 

Candida auris (screening)

 

I väntan på svar

Vårdtagare som screeningodlas p.g.a. vård utomlands, diarré eller stora vätskande sår placeras alltid i enkelrum. Övriga vårdtagare som screenas placeras efter individuell riskbedömning på lämplig sal.

För vårdtagare som placeras i enkelrum tillämpas vårdrutiner som vid MRSA.

Provtagning

Eswab provtagningsset;

Om odlingsplatsen är torr fuktas provtagningspinnen med NaCl före provtagningen.

  • Båda näsvingarna: Provtagningspinnen förs in i ena näsöppningen och roteras mot näsväggen, därefter i den andra.
  • Svalg: Provet tas från bakre svalgväggen.
  • Rektum: Provtagningspinnen förs in ett par cm i rektum.
  • Feces: Rulla provtagningspinnen i feces.
  • Infarter/PEG/stomi: En pinne för varje infart. Pinnen rullas där infarten penetrerar huden.
  • Sår: Rengör såret. Ta odlingen i sårkant mot frisk vävnad.

Urinprov;

  • Skruvkorksrör fylls med ca 8 mL urin. Vid KAD desinfekteras katetern nedanför förgreningen och punkteras med steril spruta, urinen aspireras. Utan KAD ska vårdtagaren lämna mittstråleprov.

 

Sidinformation

Innehållsansvarig

Sara Björserud

Gäller från

2023-12-08

Version

8.0

Handlingstyp

Vårdriktlinje

Handlingsslag

STYRANDE DOKUMENT

Godkänt av

Amelie Magnander

Dokument-ID

137297

Källa

Evolution