Samverkansavtal mellan smittskydd vårdhygien, Region Jönköpings län och kommunerna om vårdhygien
Inledning
Smittskydd vårdhygiens huvuduppdrag är att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner, oavsett var och av vem vård- och omsorgstagaren, vårdas, undersöks och behandlas.
Sedan år 2000 finns ett Landstingspolitiskt beslut att Smittskydd Vårdhygien ska ge länets kommuner (särskilda boenden) samma vårdhygieniska experthjälp som dåvarande Landstinget, som en fri nyttighet. I avtal mellan Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län om ”Överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende” s.k. hemsjukvård står att uppdraget ska kvarstå, samt att ett samverkansavtal om vårdhygien ska upprättas. Från och med 1 januari 2016 utvidgades Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien för hälso- och sjukvården till att även omfatta omsorg som hemtjänst och särskilda boenden.
Avtalsparter och avtalets omfattning
Detta avtal sluts mellan Smittskydd vårdhygien, Region Jönköpings län, och samtliga kommuner i Jönköpings län, Jönköping, Habo, Mullsjö, Värnamo, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby och Tranås nedan kallade kommunerna. Kontaktperson är medicinskt ansvarig sjuksköterska (Mas) i respektive kommun och hygiensjuksköterska på Smittskydd Vårdhygien i Region Jönköpings län. Avtalet gäller from 2018-08-28 till dess att ett nytt avtal tagits fram i samverkan och antagits. Avtalet beskriver samarbetsformer med vårdhygien som en fri nyttighet och omfattar alla vård- och omsorgstagare, oavsett var i kommunerna denne får sin vård, omsorg, undersökning eller behandling.
Syfte
Syftet är att garantera en god vårdhygienisk standard. Länets kommuner och Smittskydd Vårdhygien ska i samverkan ansvara för vårdhygieniska insatser inom all kommunal vård och omsorg.
Uppföljning
Avtalet ska följas upp avseende tillämpning efter behov av kontaktpersonerna och inför tecknande av nytt avtal.
Bakgrund och förutsättningar
Infektioner till följd av vård och omsorg förekommer inom kommunal vård och omsorg, både inom äldre- och funktionshinderomsorgen, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Att förebygga infektioner är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet i alla former av vård, omsorg och omvårdnad. Ett stort antal vård- och omsorgstagare rör sig mellan olika vårdgivare och olika vård- och omsorgsformer, såsom slutenvård, öppenvård samt olika boendeformer och kontakterna är många och ibland täta, vilket ökar risken för smittspridning. Många som får omsorgsinsatser har även en ökad mottaglighet för infektioner då flertalet är äldre, multisjuka med nedsatt immunförsvar, stort omvårdnadsbehov och har riskfaktorer i form av antibiotikabehandling, sår eller infarter. I samhället är också multiresistenta bakterier (MRB) alltmer vanligt förekommande. Infektioner p.g.a. MRB medför svårigheter vid behandling.
Enligt grundläggande regelverk såsom:
• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
• Socialtjänstlagen (2001:453)
• Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
• Patientsäkerhetslagen (2010:659)
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Varje vårdgivare ska uppfylla kraven på en god vård, vilket innebär att den ska vara trygg, säker och av god kvalitet, med en god hygienisk standard. Vårdgivaren ska systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. God hygienisk standard innebär att lokaler, utrustning, organisation och planering av verksamheten utformas så att risken för infektioner och smittspridning minimeras. Detta förutsätter att verksamheten har vårdhygienisk kompetens.
Vård- och omsorgstagaren har rätt att ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken boendeform och vilken personalkategori som ger vården eller omsorgen. Arbetstagaren ska också kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder så att en säker vård och omsorg kan ges. Tillsammans ställer detta krav på regionen och kommunerna att samarbeta och arbeta efter gemensamma hygienrutiner. Detta innebär att vårdhygien ska vara ett prioriterat område, som genomsyrar all kommunal vård och omsorg, inom verksamhetens alla nivåer.
Ansvarsbeskrivning
Smittskydd vårdhygien har ansvar för:
• rådgivning i vårdhygieniska frågor
• utbildning/handledning/information på olika nivåer
• utarbeta hygienrutiner anpassade för kommunal vård och omsorg,
• ge stöd och råd vid planering av ny/ombyggnation och verksamhetsförändring
• ge stöd och råd vid upphandling
• övervakning av infektionsläget
• kartläggning/utredning och handlingsstöd vid utbrott av smitta
• ge stöd och delta i vårdhygieniskt kvalitetsarbete
• delta i kvalitetsuppföljning ex hygienrond
• omvärldsbevakning ur ett vårdhygieniskt perspektiv
Kommunen har ansvar för:
• att systematiskt bedriva vårdhygieniskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
• att vårdhygienisk kompetens finns i verksamheterna
• att avsätta resurser för framtagande av rutiner och internutbildning
• att rekommenderad utrustning finns för att kunna följa basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10) och uppfylla kravet på god hygienisk standard
• att följa gemensamma utarbetade hygienrutiner
• att mäta och följa framtagna uppföljningsbara mått och sträva efter att tillgodose identifierade kvalitetsindikatorer
• att samverka vid utbrott av smitta
Former och omfattning för hygiensamverkan (se bilaga A)
Hygienråd
Fortlöpande samarbete mellan parterna ska ske i ett hygienråd som ska sammanträda utifrån behov, men minst 4 gånger per år (2ggr/termin). I hygienrådet ska hygiensjuksköterska och en Mas från varje geografiskt område av länet ingå, d.v.s. en Mas från GGVV-området, (Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd), en Mas från Norra gruppen, (Mullsjö, Habo och Jönköping) och en Mas från Höglandet, (Sävsjö, Vetlanda, Nässjö, Eksjö, Aneby och Tranås). Representation från annan relevant yrkeskategori är adjungerad. Hygiensjuksköterska är sammankallande. Mas från respektive område samverkar med övriga inom sin lokala masgrupp mellan sammanträdena.
Hygienrådet ska:
• identifiera och prioritera behov av länsgemensamma insatser rörande vårdhygien
• ta fram modeller/förslag på hur olika processer kan genomföras, följas upp och utvärderas
• verka för god kommunikation inom lokala masgrupperna (respektive geografiskt område) och inom länsgemensam grupp för Masar
Hygienrådet är en arbetsgrupp, som bereder ärenden, hämtar in synpunkter och arbetar för att föra ut budskapet till respektive geografiskt område. Hygienrådet är inte beslutsfattande.
Samverkan med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i länet
Länets Mas-nätverk bestående av samtliga kommuners Masar , som träffas regelbundet under året, godkänner och fattar beslut utifrån sina befogenheter rörande vårdhygieniska frågor alternativt tar med ärendet för godkännande av respektive kommuns ledningsgrupp. Möjlighet finns även att ärenden av större länsgemensam karaktär lämnas till Ledningsgrupp för samverkan mellan region och kommun (ReKo) för beslutsfattande.
Hygiensjuksköterska deltar efter behov, dock minst 1 ggr/år. Hygienläkare från Smittskydd Vårdhygien är adjungerad.
Ett strukturerat arbetssätt med uppföljning
Smittskydd vårdhygien ska tillsammans med kommunerna bedriva ett proaktivt och systematiskt arbete avseende vårdhygien. I arbetet ingår att identifiera uppföljningsbara mått och kvalitetsindikatorer enligt ovan. Den årliga patientsäkerhetsberättelsen i respektive kommun bör innehålla en analys av hur uppsatta mål nåtts och hur hygienarbetet bedrivits. Nya mål ska formuleras för nästa års arbete. Dessa mål bör också finnas med i verksamhetsplanen.
Upprättad av: Hygienråd
Beslutande organ: Ledningsgruppen för samverkan region och kommun
Gäller från datum: 2018-08-28
Ansvarig för revidering: Hygienråd
Version nr: 3 (ersätter version 2, 2016-09-22)
Diarienummer: RJL 2018/1710
Sidinformation
Innehållsansvarig
Malin Bengnér
Gäller från
2024-01-17
Version
2.0
Handlingstyp
Riktlinje
Handlingsslag
STYRANDE DOKUMENT
Godkänt av
Ola Götesson
Dokument-ID
101649
Källa
Evolution