Metoder för invånarmedverkan

Varför är invånarmedverkan viktig? Att i ett tidigt skede involvera och därigenom ta tillvara på den kunskap invånare med egen erfarenhet kan bidra med är nödvändig i allt utvecklingsarbete. Att lyssna in människors olika perspektiv, uttryckt av dem själva, är mer effektivt än att utgå från deras behov tolkade av andra. Med utgång från olika invånare- eller invånargruppers behov bejakas även mångfalden i samhället. Ur ett hälsoperspektiv är det en betydelsefull faktor att kunna påverka tillvaron, att ha makt över sin vardag och att känna delaktighet. 

För att personal i offentlig verksamhet har kompetens kring metoder för invånarmedverkan och att fler utvecklings- och förbättringsarbeten tar hänsyn till invånares erfarenheter ges nedan en beskrivning av ett antal beprövade tillvägagångssätt, utbildningar och andra insatser. 

Kontaktpersoner för sidan:

• Maria List-Slotte, Folkhälsa
• Louise Nordlund-Johansson, Qulturum

Kontaktpersoner för respektive metod når du genom qulturum@rjl.se

Berg- och dalbana

Vad är berg- och dalbana?

Berg- och dalbana är en lekfull metod för att fånga stämningar i en grupp. Den kan användas vi uppstart av team-möte, workshop eller annan gruppaktivitet. 

Varför använda sig av berg- och dalbana?

När man arbetar med patienter i blandade grupper kan en in-checkning vara lämplig, för att ta in de känslor som finns i gruppen och med det få en djupare förståelse för patientens tankar. Verktyget kan vidare användas för olika syften som; att känna in känslor och stämningar i gruppen, ta reda på var deltagarna befinner sig i förhållande till varandra och hur detta kan påverka samarbete och förutsättningar att gå vidare. 

Hur gör man?

För att genomföra aktiviteten behövs; blädderblock, whiteboard, post-it lappar och pennor. På whitebord ritas en våglinje upp  med stigningar, nedförsbackar och loopar (berg- och dalbana). Personen som leder aktiviteten styr vilken aspekt som fokuseras på under reflektionsrundan. Alla får var sin post-it lapp att skriva namn på och placera på uppritad berg- och dalbana. Placeringen ska beskriva känslan relaterat till kommande uppgift eller arbete.

Mer information om genomförandet

Berg och dalbana - Vårdgivarguiden, Region Stockholm

Kontakt: qulturum@rjl.se

Brukarstyrd brukarrevision

Vad är brukarstyrd brukarrevision?

Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av verksamhet som ger vård, stöd eller service till människor utformad och genomförd av brukare eller närstående med egna erfarenheter av likartad verksamhet.

Varför använda sig av brukarstyrd brukarrevision?

Det är både ett användbart verktyg för att omsätta inflytandearbetets mål i praktiken, men också för att få konkreta synpunkter och underlag för kvalitetsutveckling och en mer kostnadseffektiv verksamhet.

Det är ett sätt att utveckla och förbättra verksamheter utifrån ett brukarperspektiv.

När är brukarstyrda brukarrevisoner aktuellt?

Inflytandet sker på verksamhetsnivå vilket innebär möjlighet till medverkan i utveckling och beslut på verksamhetsnivå.

Brukarstyrda brukarrevisioner har använts mest inom område missbruk och beroende, men har även börjat användas inom område psykiatri. Metoden kan också användas inom område äldre, barn och unga samt funktionsnedsättning.

Dialogmöte

Vad är ett dialogmöte?

Ett dialogmöte ger möjlighet att utbyta information med invånare, patienter, närstående och civilsamhälle (intresseföreningar) och fungerar bra vid uppstart av ett förbättringsarbete eller i samband med upphandling. Dialogmöten kan ske på flera olika sätt och mötesform och storlek bestäms utifrån syfte och deltagares behov. Det kan genomföras med många eller få deltagare, med enskilda eller flera aktörer, men också som ett traditionellt möte eller som en workshop.

Varför använda dialogmöte?

Ett dialogmöte kan bidra till att ge ökad kunskap om behov och förväntningar eller att öka förståelse för ett projekt eller uppdrag. Dialogmöten kan också bidra till att skapa bra underlag inför exempelvis förbättringsarbete eller nya insatsområden.

Hur gör man?

Att genomföra ett Dialogmöte förutsätter en hel del planering. Processen kan beskrivas utifrån fyra steg:

1. förberedelse
2. inbjudan
3. genomförande
4. efterarbete (behandling av resultat)

I förarbetet sätts ett tydligt syfte med mötet och lämpliga personer att bjuda in väljs ut. Under genomförandet är det viktigt att ha en tydlig agenda. Tydliga och specifika frågeställningar som är kopplade till verksamhetens behov ökar sannolikheten för en god dialog. Att slutligen ta hand om resultatet innebär att dokumentera de synpunklter som kommer fram och återkoppla till deltagarna både efter mötet och när processen är klar. Dokumentationen kan med fördel delas med deltagarna för återkoppling och bekräftelse att innehållet är korrekt innan beslut tas.

Mer information om genomförandet

Dialogmöte - Vårdgivarguiden, Region Stockholm

Enkät

Vad är en enkät?

Enkät är ett frågeformulär som kan användas som alternativ till  intervju för att ta del av människors uppfattningar och mående. Den som svarar på enkäten noterar själv sina svar antingen i pappersform eller via dator/surfplatta.  

EsMakerenkät

Nedan finns två exempel på enkäter som du kan använda i din verksamhet för att lyssna in patienter/invånare. Vi hjälper dig gärna med att utforma på det sätt du önskar. Genom en enkel QR-kod når man enkäten via sin mobil. 

Exempel Min klinik: esMakerNX3

Exempel på hur resultat publiceras: esMakerNX3 - V3.0

Exempel på inbjudan att ingå i patientråd/patientpanel: esMakerNX3

Kontakt: henrik.anfors@rjl.se, louise.nordlund.johansson@rjl.se

Varför enkät?

Enkäter kan användas för att undersöka människors uppfattning, attityd eller synpunkt genom att ställa samma frågor till vanligvis ett stort antal människor eller en specifik målgrupp. Enkäter kan också användas vid utvärdering.  När en undersökning ska genomföras som avser en relativt stor grupp människor är enkät att föredra framför intervju då den tidsmässigt kräver mindre tid vid genomförandet jämfört med  intervju.

När kan enkäter användas?

Fördelar med enkät

• Kan göras på ett stort urval med relativt liten arbetsinsats innan bearbetning påbörjas.
• Undersökningen kan göras inom ett stort geografiskt område.
• Undersökningen kan riktas till en bestämd målgrupp.
• De som besvarar enkäten kan besvara och överväga frågor i egen takt.
• Frågeformuleringarna är vanligtvis standardiserade det vill säga att frågor och svarsalternativ är samma för alla som besvarar enkäten.
• De som svarar på en enkät gör det själv vilken minskar risken för påverkan från t.ex. en intervjuare.

Nackdelar med enkät

• Enkätundersökningar kan ge ett visst bortfall.
• Antalet frågor bör begränsas (40-50) och enkäten bör inte ta lång tid att fylla i (max 30 min).
• Vid enkätundersökning har den som besvarar enkäten ingen möjlighet att ställa följdfråga om något är oklart.
• Personer som har läs- och skrivsvårigheter, funktionsnedsättning eller språksvårigheter kan hamna i bortfallsgruppen.
• Jämfört med intervju kan inga följdfrågor ställas som förklarar och fördjupar kunskapen av de svar som ges. 

Hur kan enkäter konstrueras?

Det finns flera olika riktlinjer att följa när frågor till formulär ska konstrueras. Nedan följer några:

• Språket i formuläret bör vara anpassat till sin målgrupp.
• Varken frågor eller svar ska kunna tolkas på mer än ett sätt.
• Frågor bör inte formuleras på ett ledande sätt.
• Kunskapsfrågor bör undvikas.
• Frågor får bara innehålla en frågeställning åt gången.
• Frågor ska ha samma logiska ordningsföljd på svarsalternativen.
• Bestäm i förväg på vilket sätt svaren ska bearbetas och anpassa frågeformuläret därefter.
• Tips är att testa frågorna på en eller flera personer i din omgivning innan du använder dem i skarpt läge.

Mer läsning

Trost, J. (2001) Enkätboken: Studentlitteratur

Experience-based co-design

Vad är erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling?

Erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling (Experience based co-design, EBCD) är en strukturerad metod som omfattar fyra specifika steg:

1. Fånga in erfarenheter från patienter/brukare och personal
2. Förstå vad erfarenheterna innebär
3. Förbättra med utgångspunkt från de erfarenheter vi fångat in
4. Förnya genom att genomföra de prioriterade förbättringarna.

EBCD syftar till att åstadkomma reella förändringar som leder till mer positiva erfarenheter.

EBCD är framtagen och utvecklad av en grupp praktiknära forskare vid Kings College i London, England, tillsammans med praktiker.

Varför erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling?

EBCD är ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för de personer som verksamheten är till för. EBCD grundas på uppfattningen att både personalen och de personer som verksamheten är till för har erfarenheter av vad som fungerar mer eller mindre bra och därmed kan identifiera situationer som behöver förbättras för att höja kvaliten i verksamheten.

När är erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling aktuell?

EBCD är lämplig att använda vid projekt där erfarenheter och kunskap från både personal och personer med egen erfarenheter behövs för att utveckla verksamheten. Personal och personer med egen erfarenhet arbetar tillsammans med att identifiera förbättringsbehov och att föreslå och pröva nya arbetssätt som gynnar dem båda.

EBCD kan användas på flera olika nivåer. Exempel från regionen är kliniknivå, vid framtagande av indikatorer och i förebyggande arbete.

Hur går det till?

Det krävs ingen särskild utbildning men för att använda metoden krävs att det finns en kunnig/erfaren ledare. Metoden beskrivs i SKR:s broschyr ”Patienter och personal utvecklar vården”.

Erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling är utvecklad för användning inom människovårdande kontexter, men kan också användas inom andra kundorienterade kontexter.

Fokusgruppsintervju

Vad är en fokusgruppsintervju?

Fokusgruppsintervju är en form av gruppsamtal/gruppintervju där ett givet ämne diskuteras under ledning av en samtalsledare och en observatör som dokumenterar samtalet och vad som kommer upp.

Varför?

Syftet med metoden är att studera människors föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar om ett ämne. En fokusgruppsintervju ger möjlighet att studera diskussionens innehåll men också att studera interaktionen mellan gruppmedlemmarna. Fokusgrupp kan skapa en hög grad av interaktion mellan deltagarna. Gruppdynamiken skapar nya reflektioner bland deltagarna.

När?

• Då man eftersträvar bred förståelse för hur målgruppen upplever eller resonerar kring ett ämne
• Önskar förståelse för varför målgruppen
  - gör det de gör
  - tycker som de tycker
  - tycker att något är bra/dåligt
• Inför enkäter för att hitta relevanta frågeområden
• Som ett komplement till andra undersökningar.
• För att samla in kunskap om en grupps uppfattningar som en del i en utvärdering.
• För att samla in kuskap som en del i ett utvecklings-/eller förbättringsarbete.
• För att samla in kunskap hur man bör genomföra en ny insats/verksamhet.

Hur?

• Var två personer – en samtalsledare och en observatör.
• Antal deltagare: 5 – 8 personer är oftast optimal, kan vara fler eller färre beroende på syfte och omständigheter.
• Välj några få avgränsade teman eller frågeställningar (samtalsguide).
• Välj en neutral plats med en miljö som upplevs positiv.
• Lokal som är tillgänglig för alla.
• Bestäm hur intervjuerna ska dokumenteras och hur resultaten ska sammanställas.
• Ingen utbilding krävs

Flerstegsfokusgruppsintervju

• Vid flerstegsfokusgrupper träffas deltagarna vid flera tillfällen. Deltagare i gruppen kan variera men delar av den ursprungliga gruppen finns hela tiden med.
• Denna metod öppnar upp för flera vinklar och möjlighet till utveckling och förbättring under tid.

Mer läsning:

Födelsedagskalaset

Vad är födelsedagskalaset?

Födelsedagskalaset är ett verktyg för att förbereda ett team som ska inkludera patient- eller närståendeperspektivet för första gången. Verktyget avser att ge deltagarna förståelse för värdet av att ha med patienten i förbättrings- och utvecklingsarbete.  Övningen fungerar bäst med minst 12 deltagare eller större grupper i samband med personalmöte eller liknande.

Varför använda födelsedagskalaset?

Att involvera patient- och närståendeperspektivet i förbättrings- och utvecklingsarbete kan vara hindrande för de som aldrig tidigare gjort det. Övningen visar att det är lättare att utveckla vården för patienter när patienterna själva är med.

Hur går födelsedagskalaset till?

Till övningen behövs papper och penna och 1-2 personer som leder aktiviteten. En deltagare utses till födelsedagsbarn och resten av deltagarna delas in i grupper om 3-4 personer. Varje grupp får uppgiften att planera ett kalas till födelsedagsbarnet till en summa av 2000 kronor.  Grupperna får 7 minuter att förbereda kalaset samtidigt som födelsedagsbarnet får möjlighet att planera sitt eget kalas. När tiden passerat presenterar födelsedagsbarnet och därefter grupperna sina resultat och slutligen diskuteras slutsatserna i hela gruppen.

Mer infomation om genomförandet

Födelsedagskalaset, Vårdgivarguiden Region Stockholm

Förbättringsteam

Vad är förbättringsteam?

Förbättringsteam, som vi syftar på här, är en grupp som är sammansatt av olika kompetenser där man gemensamt arbetar med metoder för kvalitetsutveckling av ett område eller verksamhet. Inom psykiatrin kan olika kompetenser handla om att personalerfarenhet blandas med personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, chef och anhöriga. Det gemensamma är att gruppen har erfarenheter från området man vill förbättra.

Varför använda sig av förbättringsteam?

Syftet med förbättringsteam är att utveckla inflytandearbetet, öka den demokratiska insynen och skapa medskapande verksamheter där utvecklingsarbetet använder sig av en helhetssyn från brukare som använder verksamheter till chefer som är med och beslutar om förändringar.

När är förbättringsteam aktuellt?

Teamen kan vara begränsade till ett mindre område. Exempelvis en vårdavdelning inom psykiatrin. De kan även bestå av en sammansättning som bedriver kvalitetsarbete för ett större område som en kommunal socialpsykiatri med flera enheter. Förbättringsteam i denna text handlar om stöd och vårdverksamheter inom psykiatrin, men kan även finnas inom andra typer av områden.

Hur går användadet av förbättringsteam till?

Denna beskrivning använder sig av studiecirkelmaterialet från NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, ”Vi vill och kan förbättra”. Materialet är framtaget med tanke på att sätta ihop en blandad grupp med erfarenheter som tillsammans lär sig förbättringsarbete som ett sätt att kvalitetsutveckla sin verksamhet.

Teamet som bildas träffas under 9-10 studietillfällen och går tillsammans igenom materialet som handlar om att lära känna sin verksamhet, fördjupa sig i förbättringsmetoder och även hitta områden från sin verksamhet som man tillsammans kan testa förbättringsidéer på.

Materialet uppmuntrar till ett jämlikt deltagande där team medlemmarna alla har viktiga bidrag att komma med i form av sin erfarenhet och sitt perspektiv. Efter avslutad studiecirkel kan förbättringsteamet vara en fortsatt grupp som regelbundet träffas och med hjälp av sina nya kunskaper blir en kvalitetsutvecklingsgrupp för sin verksamhet.

Förslagslåda

Vad är en förslagslåda?

Förslagslådan är ett enkelt sätt att samla in patienters synpunkter och idéer om vården och använda i syfte att förbättra vård eller verksamhet. Lådan kan vara fysisk eller online med mejlfunktion.

När kan förslagslåda användas?

Förslagslådan kan vara ett komplement till andra verktyg och ge en kompletterande bild av patientperspektivet. Det bör finnas en ansvarig person för att lådan sätts upp som också informerar dess syfte till besökaren. Ansvarig bör också återkoppla till de som lämnat synpunkter om det lett till förändring.

Mer information om genomförandet:

Förslagslåda, Vårdgivarguiden Region Stockholm

Intervju

Vad är en intervju?

Intervjun innebär en direktkontakt mellan intervjuaren och den som blir intervjuad. Informationen kan samlas in antingen genom intervju vid fysiskt möte eller genom telefonintervju. Samtalet är ett gammalt sätt att förvärva kunskap och kan genomföras individuellt eller i grupp.

Varför använda intervju?

Intervjuer kan användas för att till exempel söka förståelse för hur människor uppfattar sin livsvärld, sitt mående eller en genomförd insats. Samtal ger möjlighet att lära känna andra människor, få veta något om deras erfarenheter, deras känslor och förhoppningar av den värld de lever i. Vid en intervju finns möjlighet för intervjuaren att ställa följdfrågor som förtydligar och fördjupar förståelsen av det som framkommer.

När kan intervjuer användas?

Intervjun kan användas som huvudmetod för att samla in kunskap eller som metod för att komplettera annat insamlat material. Vilken form av intervju som väljs måste alltid ses i förhållande till det syfte, ämne eller tema som ska belysas. Det är av stor vikt att inför intervjuer fundera kring etiska reflektioner som: krav på samtycke, krav på att bli informerad om syftet med intervjun, krav på konfidentialitet, krav på skydd för barn samt särskild hänsyn till socialt svaga grupper.

Hur kan intervjuformulär konstrueras?

Intervjuer kan vara av olika slag:

• Djupintervju: Samtal som går på djupet med det område som ska belysas.
• Öppen och ostrukturerad intervju: Har frågeområden, så kallade teman som ofta är förutbestämda. I en öppen intervju är målsättningen att den intervjuade ska berätta så fritt som möjligt om temat.
• Semistrukturerad intervju: Den vanligaste intervjuformen. Samtalet är inriktat på bestämda ämnen eller frågor som intervjuaren valt i förväg men inte lika strukturerad som enkät.
• Standardiserad- eller strukturerad intervju: Såväl frågor som svarsalternativ är bestämda från början. Det strukturerade intervjuformuläret är intervjuns motsvarighet till enkäten.

Inför intervju ska det finnas ett tema och en problemformulering för det som ska studeras och viss kunskap eller förförståelse om ämnet. Inför en intervju ska en intervjuguide konstrueras som innehåller centrala teman och frågor som tillsamman täcker det som ska studeras. Vid utförandet av en intervjuguide kan det vara lämpligt att använda "områdesprincipen". Det innebär att intervjuaren börjar med frågor som inte är så känsloladdade utan börjar i utkanten och arbetar sig inåt. Några andra råd på vägen:

• Innehåller frågan alltför känsliga saker som den intervjuade inte vill uttala sig om?
• Är frågan tydlig? Kan den enbart tolkas på ett sätt?
• Är frågan ledande?
• Kräver frågan speciell kunskap och information som den intervjuade kanske inte har?
• Ger frågeställningen utrymme för att den intervjuade kan ha egna och kanske otraditionella uppfattnigar?
• Tips är att testa frågorna på en eller flera personer i din omgivning innan du använder dem i skarpt läge.

Gruppintervju:

Att tänka på om du använder existerande grupper:

• Utgör redan en social enhet men med risk att de faller in i existerande roller.
• Ger en inblick i hur individerna interagerar med varandra.
• Risk att vissa saker inte tas upp (tas för givna eller är tabun).
• Underlättar rekryteringen.

Att tänka på om du använder nya konstellationer:

• Risk att blyga personer blir ännu blygare.
• Finns inga förutfattade meningar om deltagarna.
• Saknar gruppsamhörighet vilket tar tid att bygga upp.
• Allt för heterogena grupper riskerar bli konfliktfyllda eller svårt att få gemensamma diskussioner. Ibland är man dock ute efter skillnader.

Patientresa

Vad är en patientresa?

Varför använda sig av patientresan?

Metoden kan användas för att få en djupare förståelse för patienters behov  och beteende.

Hur går det till?

Mer information om genomförandet

Personcentrerad vård/Patientkontrakt

Vad är personcentrerad vård?

Varför använda personcentrerad vård?

När är personcentrerad vård aktuell?

Hur går det till?

Informationsfilm

Skuggning

Tjänstedesign

Vad är tjänstedesign?

Tjänstedesign är ett sätt att genom aktivt medskapande utveckla en tjänst utifrån användarnas (dvs patienter, kund, brukare, närstående och personal) erfarenheter och behov.Tjänstedesign innebär att verksamheten bjuder in användarna i utformningen av tjänsten. Tjäsnstedesign har vidareutvecklats ur industri- och produktdesign.

Varför använda sig av tjänstedesign?

Syftet med tjänstedesign är att anpassa en tjänst så att den möter och tillgodoser användarnas behov i så stor utsträckning som möjligt. Tjänstedesign förväntas leda till ökad kvalitet på vård- och omsorgsinsatser.

När är tjänstedesign aktuellt?

Beroende på typ av tjänst berörs både individ-, verksamhets- och organisationsnivå. Sättet att utveckla en tjänst kan användas inom skilda typer av verksamhet, och är inte begränsad till visst verksamhetsområde.

Hur går tjänstedesign till?

Tjänstedesign genomförs i fyra steg

1. Skapa förståelse genom att fånga in upplevelser från användare
2. Analysera upplevelser
3. Skapa förståelse samt testa och göra förändringar
4. Använda nya sätt att jobba

För att använda tjänstedesign behövs

• kunskap om hur användare med olika slags funktionsnedsättningar och med olika maktposition involveras under jämställda former;
• insikt om betydelsen av att fånga erfarenheter som sedan ligger till grund för utvecklingen av tjänsten;
• kunskap om hur förändring av en tjänst kan följas upp, analyseras och värderas.
• Det är bra att anlita någon som är utbildad i tjänstedesign eller någon som har använt tjänstedesign med gott resultat.

Mer läsning

Guide och metodstöd för att på egen hand gå igenom en tjänstedesignprocess, steg-för-steg Innovationsguiden, SKR