Regionens hälsokommunikatörer och utvecklingskoordinator

Interkulturell hälsokommunikation

Varför behövs interkulturell hälsokommunikation?

Forskning visar att hälsan hos invånare med migrantbakgrund, det vill säga asylsökande, nyanlända, personer som lever i papperslöshet och etablerade migranter som befunnit sig lång tid i Sverige, är sämre inom flera områden än hos svenskfödda. Många studier belyser också flera kommunikationshinder migrantinvånare möter i kontakt med hälso-och sjukvården i Sverige. För att långsiktigt förbättra hälsan hos målgruppen, känslan av egenmakt och verka för integration arbetar vi riktat med interkulturell hälsokommunikation.

Vi vill:

utifrån språkliga och kulturella skillnader skapa förståelse för synen på hälsa, vård och behandling i Sverige.
underlätta att förstå och hantera information om hälsofrågor och vara stödjande i mötet med hälso- och sjukvården.
stärka föräldrar med föräldraskapsstöd och förståelse för föräldraskap i Sverige.
agera brobyggare mellan migrantinvånare och personal genom att utbilda och erbjuda samverkan och stöd till verksamheter inom regionen och kommunerna i länet för att verka för en jämlik hälso- och sjukvård.

Hälsofrämjande insatser

Regionens hälsokommunikatörer utgår från Sektion Folkhälsa och erbjuder olika former av interkulturell hälsokommunikation, hälsofrämjande hälsoinsatser och föräldraskapsstöd riktade mot utrikesfödda invånare i hela länet.

Hälsokommunikatörerna är heltidsanställda av Region Jönköpings Län. De har sjukvårdsutbildning och andra utbildningar bland annat motiverande samtal, suicidprevention, TRT utbildning, hedersrelaterat våld, Primus och Vägledande samspel.

Teamet kan anordna insatser på följande språk: somaliska, arabiska, persiska/dari, tigrinja och lätt svenska. Vill du boka en av våra insatser till din verksamhet? Vi erbjuder en rad olika aktiviteter, men har också möjlighet att skräddarsy insatser tillsammans med er som aktör t ex temadagar.

Hälsoskolan

Hälsoskolan är en grundläggande hälsoutbildning som erbjuds till utrikesfödda invånare på deras modersmål genom dialogföreläsningar. Insatsen görs i samverkan med olika aktörer, där målgruppen finns samlad i grupper exempelvis inom SFI, samhällsorientering, arbetsmarknadsenheter och civilsamhällsföreningar. Vi är flexibla utifrån önskemål. Det är möjligt att boka ett eller flera ämnen utifrån beställares behov. Vi erbjuder digital undervisning om så önskas. Det finns nio lektioner med olika hälsoämnen och tre lektioner med föräldraskapsstöd. Varje tillfälle brukar vara ca 2h inkluderat rast.

Hälsoinformation och söka vård digitalt
Egenvård och rådgivning
Levnadsvanor
Sömn och tandvård
Stress och oro
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Hedersrelaterat våld
Trafiksäkerhet
Barns utveckling, IF och NPF

Föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstödet i tre delar som är en del av hälsoskolan, utgår ifrån upparbetade metoder; Barnen i våra hjärtan och Förälder i det mångkulturella Sverige. Målgruppen möter andra i samma situation och får information på modersmålet.

Syftet är att öka förståelsen bland utrikesfödda föräldrar om hur det är att vara förälder i Sverige. Övergripande ämnen är familjen, skyldigheter - rättigheter och samhället.

Hälsokommunikatörerna håller i tre träffar, 2 timmar per träff.

Tillfälle 1: Ämne Familjen

Små och stora förändringar
Nya familjestrukturer
Roller i familjen
- Vem ska göra vad?
- Jämställdhet
- Vem bestämmer?
- Hälsosamma vardagsrutiner i familjen

Tillfälle 2: Ämne Skyldigheter och rättigheter

Internationella konventioner
Barnuppfostran och ”anti-agalagen”
Socialtjänsten
Barnbidraget

Tillfälle 3: Ämne Samhället

Den svenska förskolan
Den svenska skolan
Samarbete mellan hem och förskola eller skola
Fritidsaktiviteter

Pappagrupper

De två manliga hälsokommunikatörerna är utbildade pappagruppsledare och de samverkar med svenskfödda pappagruppsledare i länet. Pappagrupperna använder sig av metoden lilla rummet i sitt arbete d.v.s. samtal mellan pappor som tillåter uttryck för sårbarhet.

Gruppen träffas vid fem tillfällen med olika teman.
1. Inledning och papparollen
2. Barnuppfostran, gränssättning, relation, kommunikation
3. Familj och arbete
4. Sex och samlevnad
5. Blandade ämnen, hedersrelaterat våld

Vägledande samspelsgrupper för föräldrar

Hur vuxna ser på och pratar med barn är nyckeln till hur barnen ser på sig själva. Detta föräldraskapsprogram syftar till att hjälpa föräldrar att se positivt på barn. Gruppen träffas 8-10 gånger på modersmålet i grupper om 6-8 deltagare. Insatsen sker i samverkan med AME, kommuner, familjecentraler.

Programmet Vägledande samspel ägs av stiftelsen ICDP International. Läs mer om programmet på ICDP:s webbsida www.icdp.se

PRIMUS-programmet

PRIMUS-programmet är ett föräldrautbildningsprogram som riktar sig till föräldrar som har barn i åldern 3-6 år med olika typer av neurologiska utvecklingsproblem såsom koncentration/uppmärksamhet, socialt samspel, tal och språk etc.. Det gäller barn som ännu inte genomgått någon diagnostisk utredning men vars svårigheter uppmärksammats av föräldrarna och/eller förskolan, BVC, elevhälsan eller BUP. Verksamheten syftar till att tidigt upptäcka denna grupp barn och att ge dem och deras föräldrar samt förskolepersonal kunskap och stöd.

Hälsokommunikatörerna har gått PRIMUS kursledarutbildning och är behjälpliga för personal inom habilitering, familjecentraler och BUP för att vara en kulturbrygga till utrikesfödda familjer. Hälsokommunikatörerna besitter en unik kulturmedvetenhet, som kan vara en tillgång i Primus- arbetet.

Diabetes- och KOL-skola

Insatsen sker i samverkan med vårdcentraler. Deltagare har diabetes typ 2. Syftet är att öka utrikesföddas förståelse om sin sjukdom och hur de kan få en bättre hälsa genom hälsosamma levnadsvanor.

Utbildningen innehåller 3 delar och varje tillfälle tar 2 timmar. I anslutning till diabetesskolan erbjuds också en lektion om KOL.

Del 1: Om Diabetes typ två

Del 2: Om hälsosamma levnadsvanor

Del 3: Patienters berättelser

Valbar Del 4: KOL-skola

Utbildning om långvarig smärta

I samverkan med primärvården och arbetsmarknadsavdelningar arbetar hälsokommunikatörerna med utbildning kring långvarig smärta. Vid tre tillfällen får deltagare med långvarig smärta lära sig mer om orsaker till sin smärta, stress och oro, levnadsvanor och acceptans på sitt modersmål.

Kulturmedvetenhet och interkulturell kommunikation

Det finns flera faktorer som påverkar invånares förutsättningar att ta del av hälsokommunikation från hälso- och sjukvården. För invånare som har migrerat och kommer från länder med annat språk, sjukvårdssystem, kultur och normer kan dessa faktorer utgöra stora hinder för en god hälsa. Om vi ska kunna bekämpa de ökande hälsoklyftorna är det därför avgörande att personal i sjukvården har kunskap och verktyg för att tillgängliggöra hälsokommunikation till alla invånare oavsett bakgrund.

Kulturkrockar kan leda till ojämlik vård

En del möten kan kännas svårare än andra. Ett exempel kan vara när du och den du möter inte delar referenser eller sätt att tänka, känna och agera. Det kan göra det svårare att förstå varandra. I ett vårdmöte där du inte förstår patientens beskrivningar, reaktioner eller beteenden är det vanligt att reagera med osäkerhet, förvirring och ibland även irritation. Att få större en större kunskap och medvetenhet kring kultur och dess påverkan på oss människor kan vara ett sätt att undvika att den situationen uppstår. Kulturell medvetenhet används för att beskriva ett öppet förhållningssätt i mötet mellan människor som utgår från frågor i stället för antaganden.

(Källa: Riva Hinder, Kunskapscentrum för jämlik vård och
Lärandecentrum migration och hälsa, Västra Götalandsregionen, 2020)

Om er verksamhet vill lära mer om interkulturell hälsokommunikation och kulturell medvetenhet är ni välkomna att boka en personalutbildning. Vi erbjuder föreläsningar, skräddarsydda temadagar och rådgivning i särskilda utmaningar i att nå utrikesfödda invånare med en hälsoinsats. Kontakta oss för mer information.