Regionens hälsokommunikatörer och utvecklingskoordinator

Modersmålsbaserad hälsokommunikation

Varför behövs modersmålsbaserad hälsokommunikation?

Forskning visar att hälsan hos invånare med migrantbakgrund, det vill säga asylsökande, nyanlända, personer som lever i papperslöshet och etablerade migranter som befunnit sig lång tid i Sverige, är sämre inom flera områden än hos svenskfödda. Genom riktade insatser på invånarens modersmål arbetar vi för att:

öka kunskapen och förbättra hälsotillståndet och livskvalitén (det fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsoläget).
utifrån språkliga och kulturella skillnader skapa förståelse för synen på hälsa, vård och behandling.
underlätta att förstå och hantera information om hälsofrågor men också vara stödjande i mötet med hälso- och sjukvården.
agera brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa och sjukvård, genom att informera och föreläsa för personal inom vård och omsorg, verksamheter och organisationer om olika kulturer och kulturskillnader.
stärka föräldrar med föräldraskapsstöd
bidra till en ökad integration och en ökad empowerment och hälsolitteracitet hos utrikesfödda invånare.

Hälsofrämjande insatser

Regionens hälsokommunikatörer utgår från Sektion Folkhälsa och erbjuder olika former av främjande hälsoinsatser riktade mot utrikesfödda invånare i hela länet.

Hälsokommunikatörerna är heltidsanställda av Region Jönköpings Län. De har sjukvårdsutbildning och andra utbildningar bland annat motiverande samtal, suicidprevention, TRT utbildning, hedersrelaterat våld, Primus och Vägledande samspel.

Teamet kan anordna insatser på följande språk: somaliska, arabiska, persiska/dari, tigrinja och lätt svenska. Vill du boka en av våra insatser till din verksamhet? Vi erbjuder en rad olika aktiviteter, men har också möjlighet att skräddarsy insatser tillsammans med er som aktör.

Hälsoskolan

Hälsoskolan är en grundläggande hälsoutbildning som erbjuds till utrikesfödda invånare på deras modersmål genom dialogföreläsningar. Insatsen görs i samverkan med olika aktörer, där målgruppen finns samlad i grupper exempelvis inom SFI, samhällsorientering, arbetsmarknadsenheter och civilsamhällsföreningar. Vi är flexibla utifrån önskemål. Det är möjligt att boka ett eller flera ämnen utifrån beställares behov. Vi erbjuder digital undervisning om så önskas. Det finns nio lektioner med olika hälsoämnen och tre lektioner med föräldraskapsstöd. Varje tillfälle brukar vara ca 2h inkluderat rast.

Hälsoinformation och söka vård digitalt
Egenvård och rådgivning
Levnadsvanor
Sömn och tandvård
Stress och oro
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Hedersrelaterat våld
Trafiksäkerhet
Barns utveckling, IF och NPF

Föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstödet i tre delar som är en del av hälsoskolan, utgår ifrån upparbetade metoder; Barnen i våra hjärtan och Förälder i det mångkulturella Sverige. Målgruppen möter andra i samma situation och får information på modersmålet.

Syftet är att öka förståelsen bland utrikesfödda föräldrar om hur det är att vara förälder i Sverige. Övergripande ämnen är familjen, skyldigheter - rättigheter och samhället.

Hälsokommunikatörerna håller i tre träffar, 2 timmar per träff.

Tillfälle 1: Ämne Familjen

Små och stora förändringar
Nya familjestrukturer
Roller i familjen
- Vem ska göra vad?
- Jämställdhet
- Vem bestämmer?
- Hälsosamma vardagsrutiner i familjen

Tillfälle 2: Ämne Skyldigheter och rättigheter

Internationella konventioner
Barnuppfostran och ”anti-agalagen”
Socialtjänsten
Barnbidraget

Tillfälle 3: Ämne Samhället

Den svenska förskolan
Den svenska skolan
Samarbete mellan hem och förskola eller skola
Fritidsaktiviteter

Pappagrupper

De två manliga hälsokommunikatörerna är utbildade pappagruppsledare och de samverkar med svenskfödda pappagruppsledare i länet. Pappagrupperna använder sig av metoden lilla rummet i sitt arbete d.v.s. samtal mellan pappor som tillåter uttryck för sårbarhet.

Gruppen träffas vid fem tillfällen med olika teman.
1. Inledning och papparollen
2. Barnuppfostran, gränssättning, relation, kommunikation
3. Familj och arbete
4. Sex och samlevnad
5. Blandade ämnen, hedersrelaterat våld

Vägledande samspelsgrupper för föräldrar

Hur vuxna ser på och pratar med barn är nyckeln till hur barnen ser på sig själva. Detta föräldraskapsprogram syftar till att hjälpa föräldrar att se positivt på barn. Gruppen träffas 8-10 gånger på modersmålet i grupper om 6-8 deltagare. Insatsen sker i samverkan med AME, kommuner, familjecentraler.

Programmet Vägledande samspel ägs av stiftelsen ICDP International. Läs mer om programmet på ICDP:s webbsida www.icdp.se

PRIMUS-programmet

PRIMUS-programmet är ett föräldrautbildningsprogram som riktar sig till föräldrar som har barn i åldern 3-6 år med olika typer av neurologiska utvecklingsproblem såsom koncentration/uppmärksamhet, socialt samspel, tal och språk etc.. Det gäller barn som ännu inte genomgått någon diagnostisk utredning men vars svårigheter uppmärksammats av föräldrarna och/eller förskolan, BVC, elevhälsan eller BUP. Verksamheten syftar till att tidigt upptäcka denna grupp barn och att ge dem och deras föräldrar samt förskolepersonal kunskap och stöd.

Hälsokommunikatörerna har gått PRIMUS kursledarutbildning och är behjälpliga för personal inom habilitering, familjecentraler och BUP för att vara en kulturbrygga till utrikesfödda familjer. Hälsokommunikatörerna besitter en unik kulturmedvetenhet, som kan vara en tillgång i Primus- arbetet.

Diabetes- och KOL-skola

Insatsen sker i samverkan med vårdcentraler. Deltagare har diabetes typ 2. Syftet är att öka utrikesföddas förståelse om sin sjukdom och hur de kan få en bättre hälsa genom hälsosamma levnadsvanor.

Utbildningen innehåller 3 delar och varje tillfälle tar 2 timmar. I anslutning till diabetesskolan erbjuds också en lektion om KOL.

Del 1: Om Diabetes typ två

Del 2: Om hälsosamma levnadsvanor

Del 3: Patienters berättelser

Valbar Del 4: KOL-skola

Utbildning om långvarig smärta

I samverkan med primärvården och arbetsmarknadsavdelningar arbetar hälsokommunikatörerna med utbildning kring långvarig smärta. Vid tre tillfällen får deltagare med långvarig smärta lära sig mer om orsaker till sin smärta, stress och oro, levnadsvanor och acceptans på sitt modersmål.

Kulturmedvetenhet

Kulturkrockar kan leda till ojämlik vård

En del möten kan kännas svårare än andra. Ett exempel kan vara när du och den du möter inte delar referenser eller sätt att tänka, känna och agera. Det kan göra det svårare att förstå varandra. I ett vårdmöte där du inte förstår patientens beskrivningar, reaktioner eller beteenden är det vanligt att reagera med osäkerhet, förvirring och ibland även irritation.

Att få större en större kunskap och medvetenhet kring kultur och dess påverkan på oss människor kan vara ett sätt att undvika att den situationen uppstår. Det handlar inte om att definiera andra utan att först och främst förstå sig själv och andra. Det är också viktigt att minnas att du, liksom alla andra, påverkas av din omgivning, kulturella föreställningar och normer.

Kulturell medvetenhet, transkulturellt perspektiv, interkulturell kompetens – många ord används för att beskriva ungefär samma sak: ett öppet förhållningssätt i mötet mellan människor som utgår från frågor i stället för antaganden. Det är lätt att tänka att kultur bara handlar om traditioner, seder och vanor. Men kultur handlar lika mycket om känslor och moral, vad som anses vara rätt eller fel och hur vi förväntas förhålla oss till det. Genom att bygga en kulturmedvetenhet får du själv en större självförståelse för att det som känns vanligt, normalt eller rätt, kan se helt annorlunda ut för en annan person.

Hälsolitteracitet

En annan faktor som kan påverka möten mellan invånare och personal är hälsolitteracitet. En persons förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda hälsoinformation kallas för hälsolitteracitet. Alla människors hälsolitteracitet skiljer sig åt och beror på personens bakgrund och tidigare erfarenheter av vård. Den påverkas också av hur vården är utformad.

Forskning visar att äldre, personer med kort utbildning och asylsökande i högre utsträckning har låg hälsolitteracitet och även sämre hälsa. Konkret handlar hälsolitteracitet om läs- och skrivfärdigheter, att förstå information och kunna söka kunskap för att sedan använda sig av detta för att bibehålla eller förbättra sin hälsa. Hälsolitteracitet handlar också om förmågan att analysera och kritiskt granska, ofta motstridiga, hälsobudskap i form av information, forskning och reklam som finns runt om i samhället. Graden av hälsolitteracitet påverkar möjligheten att navigera i vården, förmågan att fatta hälsosamma beslut och fullfölja behandling.

(Källa: Riva Hinder, Kunskapscentrum för jämlik vård och
Lärandecentrum migration och hälsa, Västra Götalandsregionen, 2020)

Se relaterad länk för mer information om Hälsolitteracitet.

Hälsokommunikatörerna arbetar tillsammans med Qulturum för att stärka kulturmedvetenheten och förståelsen för hälsolitteracitet hos personal i regionen och kommunerna. Vi erbjuder föreläsningar, skräddarsydda temadagar och rådgivning i särskilda utmaningar i att nå utrikesfödda invånare med en hälsoinsats. Kontakta oss för mer information.

På intranätet finns en inspelad föreläsning om kulturmedvetenhet.
Se filmen om kulturmedvetenhet

Andra filmtips:

Film om stress och oro på arabiska i samarbete med Regional Utveckling

Film om stress och oro på lätt svenska i samarbete med Regional Utveckling

Samverkanskoppen med Samordningsförbundet intervjuar hälsokommuniktör