Psykosociala teamets del i en PR-team utredning är att kartlägga möjlig/trolig psykisk problematik som skapar funktionsnedsättning hos patienten och begränsar dennes aktivitetsförmåga.
Utredning
Exempel på hur funktionsnedsättningar och aktivitetsbegräsningar kan beskrivas finns i PR-team manualen.
Vidare ska man även bedöma huruvida patienten är färdigutredd gällande psykisk ohälsa samt ifall denne har fått tillgång till samtliga behandlingar som finns tillgängliga inom vården. Behandlingarnas framgång skall framgå kortfattat i PR-teamdokumentet.
Utredningen brukar ta ca 1-2 besök beroende på flera olika faktorer såsom: utredarens vana/erfarenhet att göra denna typ av bedömningar, hur komplex patientens problematik är, hur mycket information finns tillgänglig om patienten vid utredningens start osv.
Vanligtvis används första besöket för att få en beskrivning av anamnes och nuvarande funktion och andra besöket för att göra en fördjupad bedömning av vissa problemområden. När man gör fördjupade bedömningar rekommenderas vissa riktade frågeformulär som väljs efter patientens behov/besvär.
Det finns även frågeformulär som rekommenderas till alla deltagare. Formulären kan med fördel skickas hem med kallelsen, ges i receptionen eller fyllas i efter besöket.
Förslag på formulär som bör vara standard i varje PR-team är: Audit (alkohol), Dudit (droger och läkemedel), HAD (ångest och depression) och SCI-93 (autonom funktion).
Förslag på viktiga frågor som ska tas upp i intervjun
- Stressorer under uppväxten? Trauman? Somatiska sjukdomar? Annat?
- Hur fungerade skolan: inlärning, koncentration, kompisar, mobbning, betyg, orsaker till att den inte fungerade, egen arbetsinsats, skolfrånvaro?
- Hur har tidigare arbetsplatser fungerat? Vilka problem har uppstått? Hur har man löst problemen?
- Vid långvarig arbetslöshet eller sjukskrivningsperioder: orsaker till det? Har man provat praktik? Varför har det inte fungerat?
- När började psykiska ohälsan? Orsaker som utlöste problemen? Vilka behandlingar har provats? Vad fungerade och vad fungerade inte i de behandlingar som patienten har fått?
- Nuvarande funktion: vad fungerar i vardagen och vad fungerar inte? Patientens största lidande? Patientens strategier att hantera problemen? Vilka är patientens starka sidor? När (vilka stunder) mår patienten som bäst? Hur ser det sociala nätverket ut? Ekonomi? Fritid? Fysisk motion?
- Har patienten tilltro till att hen kommer att bli frisk/besvärsfri? Tilltro till att kunna arbeta i framtiden?
Förslag på formulär riktade mot specifika problemområden
- Ångest: BAI (Becks Anxiety Inventory)
- Depression: BDI (Becks Depression Inventory)
- Stress/utmattningssyndrom: KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scale)
- Riskbruk/missbruk:
- alkolhol, AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)
- droger och läkemedel, DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test)
- ADHD:
- ASRS (Adult ADHD Self-Report Scales)
- WURS (Wender Utah Rating Scale)
- Autismspektrumtillstånd (inkl Aspergers):
- RAADS-14 Screen (Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale)
- AQ (The Adult Autism Spectrum Quotient)
- Paniksyndrom: PDSS eller PDSS-SR (Panic Disorder Severity Scale)
- Social fobi: LSAS-SR (Leibowitz Social Anxiety Scale)
- Posttraumatiskt stressyndrom:
- PCL-5 (Posttraumatic Stress Disorder Checklist)
- IES-R (Impact of Event Scale)
- Bipolaritet:
- MDQ (Mood Disorder Questionare)
- HCL-32 (Hypomania Check List)
- Tvångssyndrom: OCI-R (Obessive-Compulsive Inventory)
- Sömnstörning: ISI (Insomnia Severity Index)
- Borderline: BSL-23 (Borderline symptom list med beteendemått)
- Ätstörning: EDE-Q (Eating Disorder Examination Questionnaire)
Observera att höga poäng på skattningsskalor inte innebär att man kan ställa diagnos direkt utan enbart möjliggör vidareutredning av problemet av personal som är kunnig inom området eller vidareremittering till psykiatrin. Skattningsskalorna kan man hitta på nedanstående hemsidor. Där finns även andra skalor som omfattar mer ovanliga tillstånd: