Allmänt om extern samverkan inom rehabkoordinering
Rehabkoordinatorn kan vara en samarbetspartner och kontaktperson för arbetsgivaren, Försäkringskassan och andra externa aktörer och bidra till att samverkan fungerar väl i det enskilda fallet. Rehabkoordinatorn ska inte ha rollen som ombud för patienter.
Om patienten har haft kontakt med sin arbetsgivare, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst utan att få gehör, eller om patienten inte har förmåga, kan du som rehabkoordinator behöva ta kontakt om det finns behov av samverkan. Det behövs då ett samtycke. Utbyt endast sådan information som är nödvändig för patientens samordnade insatser mellan aktörerna. Trots samtycke är det viktigt att inte gå in i fördjupad diskussion med extern aktör när patienten inte är närvarande.
Samverkansskyldigheten är inte ett samordningsansvar. Försäkringskassan har samordningsansvaret inom rehabiliteringsprocessen.
Vården har inte ett samordningsuppdrag utan samverkar med externa parter när det finns behov utifrån ett patientperspektiv.
Se metodstöd 5 och 6 i strukturerat arbetssätt i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
Samtycke och utlämnande av uppgifter
Innehåller:
- samtycke
- utlämnande av uppgifter till Försäkringskassan
- hur används mail i kommunikation vid extern samverkan
Samtycke
Samtycke krävs för extern samverkan. Samtycket dokumenteras i patientens journal i Gemensamma dokument under Samtycke - Samtycke samverkan”.
- Muntligt samtycke gäller, men det ska dokumenteras i journalen vilket datum, hur samtycket har inhämtats samt vad patienten samtycker till (innehållet i samtycket).
- Vid skriftligt samtycke används avsedd blankett till arbetsgivare respektive annan extern aktör, som scannas in och dokumenteras, se Relaterat innehåll till höger på den här sidan "Metodstöd för rehabkoordinering".
Utlämnande av uppgifter till Försäkringskassan
Se Folkhälsa och sjukvård / Vårdstöd / Försäkringsmedicin / Att skriva intyg och utlåtande
Samverkan med Försäkringskassan
Information till Försäkringskassan om behov av arbetslivsinriktad rehabilitering
Enligt lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (2019:1297) ska Hälso- och sjukvården informera Försäkringskassan om en sjukskriven patient kan antas behöva rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap i socialförsäkringsbalken (SFB). Informationen ska bara ges om patienten samtycker till det.
Med rehabiliteringsåtgärd menas här arbetslivsinriktad rehabilitering. Exempel på arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd är arbetsträning.
När kan det vara aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering?
- När inga medicinska eller andra hinder finns för att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering.
- När patienten inte klarar att återgå eller inträda i arbete på egen hand, eller i de fall det är aktuellt arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans med sin arbetsgivare.
- Processen för återgång i arbete har avstannat eller inte inletts hos övriga aktörer (ex arbetsgivare, Arbetsförmedlingen), trots att patienten skulle kunna delta.
Informationen till Försäkringskassan om att patienten kan antas ha behov av arbetslivsinriktad rehabilitering kan ske på olika sätt:
- Meddela via telefonkontakt eller vid avstämningsmöte med utredaren på Försäkringskassan.
- Läkaren kan meddela via läkarintyget att det finns behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.
- Använd avsedd blankett på Försäkringskassans hemsida.
Avstämningsmöte
Ett avstämningsmöte är ett möte med den som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst ytterligare en part som kan påverka den sjukskrivnes situation.
Det är Försäkringskassan som beslutar om och kallar till avstämningsmöte, även om en annan part, till exempel Arbetsförmedlingen, också kan ta initiativ till ett avstämningsmöte. Vid dessa tillfällen är det viktigt att vara tydlig med varför behovet finns.
Syftet med ett avstämningsmöte är att:
- klarlägga patientens behov av rehabilitering
- planera och samordna åtgärderna och se till att de genomförs
- ta reda på vad den sjukskrivne på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra.
Det kan även vara aktuellt med ett avstämningsmöte när det är oklart om den som är sjukskriven kan börja söka nytt arbete. Vid ett sådant möte kan både arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen behöva vara med.
Förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar med gemensam kartläggning, rehabiliteringssamverkan och omställningsmöten tillsammans med personer som behöver stöd i övergången mellan sjukförsäkringen och arbetslivet. De klargör det samlade behovet av rehabilitering för att hitta vägar för individen att få eller återgå i arbete.
Det förstärkta samarbetet vänder sig framför allt till personer som är arbetssökande. Om personen har en anställning kan Gemensam Kartläggning (GK) bli aktuellt om det av Försäkringskassan bedöms att patienten inte kan återgå till nuvarande arbete. En vanlig insats inom GK är arbetsträning på en ny arbetsplats.
För att påbörja GK behöver personen klara att vara i aktivitet ca 10 timmar i veckan.
Avslag eller indrag av sjukpenning, vad är vårdens uppgift?
Se Folkhälsa och sjukvård / Vårdstöd / Försäkringsmedicin / Att skriva intyg och utlåtande
ADA - Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång
Roller och ansvar
Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen dvs stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar för stöd och anpassningar sträcker sig bara till vad som krävs för att arbetstagare ska kunna återgå i arbete hos sin arbetsgivare. Det rör också bara de stöd och anpassningar som kan ske i förhållande till arbetsplatsen.
Vid behov kan en dialog om patientens hälsa och hur den påverkar förmågan att arbeta föras med arbetsgivare. Syftet är att arbetsgivaren ska kunna stödja sin medarbetare i arbetslivsinriktade insatser/åtgärder. Trots samtycke är det viktigt att inte gå in i fördjupad diskussion med arbetsgivaren när patienten inte är närvarande. Detta för att vården inte ska vara informationsbärare mellan arbetsgivare och patient. Ett trepartsmöte/samtal alternativt avstämningsmöte där patient medverkar är alltid att föredra när plan för återgång i arbete ska göras eller anpassningar ska diskuteras.
För mer information om trepartsmöte se särskild flik.
Arbetsgivarna vill ofta veta:
- Vilka arbetsuppgifter kan den anställde utföra trots nedsatt arbetsförmåga?
- Vilka arbetsuppgifter bör den anställde inte utföra med hänsyn till medicinska skäl
- Vad kan den anställde respektive arbetsgivaren göra för att stärka möjligheterna att återgå i arbete?
- Kan det vara bra för den anställde att besöka arbetsplatsen? Till exempel att gå på arbetsplatsträffar eller liknande.
Vården kan ge enklare råd om anpassningar. Guider med tips på anpassningar för patient och arbetsgivare för att skapa god kognitiv ergonomi, balans i arbetet och belastningsergonomi finns i Relaterat innehåll på den här sidan.
Om arbetsgivaren behöver mer stöd rekommenderas att denne anlitar Företagshälsovård för arbetsanpassning och rehabilitering i individärendet. Arbetsgivaren kan söka bidrag via ”Arbetsplatsinriktad rehabiliteringsstöd” hos Försäkringskassan för att anlita Företagshälsovård för arbetsplatsinriktade åtgärder som bl.a. syftar till att underlätta för en medarbetare att komma tillbaka till arbete. Bidraget kan även användas för att tillsammans med Företagshälsovården ta fram en plan för återgång för en medarbetare som är sjukskriven.
ADA+ (ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång)
ADA+ är både ett metodstöd och en evidensbaserad dialogmodell för hållbar arbetsåtergång och samverkan med arbetsgivare. Metoden har utvecklats och testats genom vetenskapliga studier med gott resultat för personer med långvarig smärta och psykisk ohälsa.
Man behöver inte göra alla delar i ADA+ dvs personintervju, arbetsgivarintervju och dialogsamtal. Arbetsgivarintervjun är inte hälso- och sjukvårdens uppdrag utan är istället företagshälsovård. Det är dock inget som hindrar att man utför arbetsgivarintervjun med uppföljande dialogsamtal om tid finns och patienten samtycker.
Personintervjun kan utföras inför exempelvis ett trepartsmöte, likaså är pyramiden en användbar modell att använda vid själva trepartsmötet för att komma fram till anpassningar och en plan. Frågorna till intervjuerna finns i länken nedan och guider för anpassningar samt pyramiden finns i Relaterat innehåll på den här sidan.
Metodstödet ADA+, som bok (pdf, Umeå universitet)
ADA+ för dig inom hälso- och sjukvård eller företagshälsovård (Umeå universitet)
Vanliga frågor och svar i extern samverkan med arbetsgivare
I telefonkontakt med arbetsgivare (när patienten inte är närvarande) berättar hen saker om sin medarbetare som inte framkommit tidigare. Vad ska jag göra?
Svar: Bromsa samtalet, och säg till arbetsgivaren att detta måste du själv föra en dialog med din medarbetaren om. Vården ska inte vara informationsbärare mellan arbetsgivare och patient.
Kan arbetsgivaren kräva att hälso- och sjukvården ska göra en arbetsförmågebedömning för att de ex ska göra en omplaceringsutredning?
Svar: Nej, Hälso- och sjukvården är inte Företagshälsovård som arbetsgivare kan beställa utredningar av. Om patienten är sjukskriven av vårdenheten kan vården i vissa fall behöva stödja arbetsgivare att förstå de beskrivna funktionsnedsättningarna och aktivitetsbegränsningar som finns i läkarintyget, och eventuellt ge enkla råd om anpassningar.
Arbetsgivaren hör av sig om att de vill ha ett trepartsmöte för att kunna göra sin plan för återgång i arbete? Vad är vårdens uppgift?
Svar: Trepartsmötet hålls när vården ser ett behov av det, och patienten behöver stöd i planen för återgång. Det är hälso- och sjukvården som avgör om ett trepartsmöte ska hållas utifrån ett patientperspektiv och kan därmed inte begäras av annan part.
För att arbetsgivaren ska kunna göra sin plan brukar det normalt räcka att denne gör eget rehabsamtal med sin medarbetare för att gå igenom hälsotillståndet och arbetssituationen. Uppkommer frågor vid rehabsamtalet kan de skriva ned dem, och patienten får ta med dem till sin läkare eller rehabkoordinator.
Kan arbetsgivaren kräva att rehabkoordinatorn ska fortsätta koordinera när patienten har fått avslag eller indrag på sjukpenning, exempelvis trepartsmöte?
Svar: Om behandling/rehabilitering pågår på vårdenheten och syftet är att komma åter till sitt arbete samt att det finns ett läkarintyg om nedsatt arbetsförmåga mot ordinarie arbete kan det finnas behov av koordinerande insatser exempelvis via ett trepartsmöte.
Det spelar ingen roll att man inte längre har rätt till sjukpenning och exempelvis får ersättning via AFA-försäkringen istället. Om patienten däremot är färdigbehandlad måste arbetsgivaren ta ansvar för planering och de arbetslivsinriktade insatserna för återgång i arbete. Rehabkoordinatorn kan initialt vara delaktig vid övergången för att förklara patientens begränsningar för att arbetsgivaren ska kunna stödja sin medarbetare i arbetslivsinriktade insatser/åtgärder. Arbetsgivaren rekommenderas ta stöd av Företagshälsovård. Ett särskilt bidrag ”Arbetsplatsinriktad rehabiliteringsstöd” finns att söka via Försäkringskassan, se flik Samverkan med arbetsgivare.
Arbetsgivare hör av sig om att en medarbetare har upprepade korttidsfrånvaro och vill ha en hälsoundersökning eller arbetsförmågebedömning via vården.
Svar: Vården är inte företagshälsovård som arbetsgivare kan anlita. Patienten måste själv söka vård om hen vill ha hjälp med sin ohälsa. I fall med upprepad korttidsfrånvaro hänvisas arbetsgivaren till Företagshälsovård.
Det framkommer att det finns konflikter på arbetsplatsen som försvårar återgång i arbete. Vad är vårdens uppgift?
Svar: Konflikter måste arbetsgivaren lösa själv exempelvis med hjälp av HR, Företagshälsovård, fackförbund. Det är viktigt att vården är tydlig med det vid kontakt med arbetsgivaren. Ett trepartsmöte är inte till för att lösa en konflikt utan till för den enskilde patientens planering av behandling/rehabilitering och plan för återgång i arbete.
Om arbetsgivaren inte tar sitt anpassnings- och rehabiliteringsansvar för att få sin medarbetare åter till arbetet. Vad kan vården göra?
Svar: Om processen för återgång i arbete inte inletts hos arbetsgivare trots att patienten är redo ska vården informera Försäkringskassan om att det finns behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. För mer informationen se under ”Samverkan med Försäkringskassan”.
Patienten kan också ta hjälp av sitt fackförbund - lokalt eller centralt ombud.
Om en arbetsgivare upprepat inte tar sitt ansvar rekommenderas att vården ger impulser till Försäkringskassans samverkansansvariga. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har en särskild överenskommelse kring när det finns brister i arbetsgivarens systematiska rehabiliteringsarbete (5§ förordningen Arbetsmiljölagen 2009:1174, överenskommelse med Försäkringskassan).
Kan arbetsgivare kräva att vården utfärdar förstadagsintyg?
Svar: Arbetsgivare har rätt att begära att en anställd lämnar intyg vid sjukdom från och med första sjukskrivningsdagen vid särskilda skäl. Vårdens medicinska prioritering görs som vanligt efter vårdbehov och hälso- och sjukvården är inte skyldig att utfärda förstadagsintyg.
Om patienten kontaktar vården om förstadagsintyg och det inte är medicinskt prioriterat med läkarbesök kan patienten:
- kontakta företagshälsovården via sin arbetsgivare.
- hämta telefonrådgivningens journalanteckning på 1177.se
I undantagsfall kan ”Intyg om sjukdom till arbetsgivare dag 1-7” i Cosmic blankettbibliotek utfärdas av lämplig legitimerad personal för ärendet under första veckan.
Sjukfrånvaro mer än 7 dagar måste styrkas av läkare med ett läkarintyg för sjukskrivning.
Arbetsgivare hör av sig till vården då de har funderingar på om det finns skäl till uppsägning på grund av personliga skäl i form av ohälsa/sjukdom och undrar om nedsättningen av arbetsförmågan är stadigvarande?
Om en arbetsgivare funderar på att säga upp en arbetstagare på grund av sjukdom som sätter ned arbetsförmåga kan det generellt ske först när arbetsgivare fullgjort sitt rehabiliteringsansvar (anpassning av arbetsuppgifter, omplaceringsutredning med mera).
Det krävs även att arbetstagaren har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan i ordinarie arbete eller arbete inom ramen för arbetsskyldigheten och nedsättningen är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Vanligtvis behövs en kompletterande arbetsförmågebedömning utföras via företagshälsovård som påvisar att arbetsförmågan är nedsatt på ett sätt som gör att den arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse hos arbetsgivaren.
Avslut av anställningen på grund av sjukdom (arbetsgivarverket.se)
Vårdens uppgift är att bedöma, utreda, behandla och rehabilitera vid sjukdom. Syftet med en sjukskrivning är att den i kombination med behandling, rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser ska bidra till att patienten i första hand kan återgå till sin arbetsgivare på del- eller heltid i ordinarie arbete, anpassad tjänst eller till annan lämplig tjänst hos arbetsgivaren beroende på vad arbetsgivaren kan erbjuda.
Sjukskrivningsbehov bedöms utifrån patientens begränsning av funktion och aktivitet i förhållande till dennes arbete. Utifrån hur patienten svarar på behandling/rehabilitering över tid ställs prognos i varje nytt läkarintyg för återgång i arbete. I de fall när allt är medicinskt uttömt och arbetsoförmåga kvarstår kan läkaren bedöma om patienten har en stadigvarande nedsättning, vilket då bör anges i läkarintyget.
Trepartsmöte
Trepartsmöte kan hållas mellan arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst, patienten och hälso- och sjukvården. Syftet är att få till en bra planering för återgång till arbetslivet. Det är hälso- och sjukvården som avgör om ett trepartsmöte ska hållas utifrån ett patientperspektiv och behov. Det kan därmed inte begäras av annan part. Det finns ingen lagstiftad skyldighet för vården att hålla i trepartsmöte. Om Försäkringskassan önskar ett möte ska de kalla till ett avstämningsmöte.
Syftet med trepartsmötet är att tillsammans föra en dialog kring nuläge, medicinsk behandling/rehabilitering som pågår och möjligheter till anpassningar i arbetet. Arbetsgivaren ska dock ha kunskap om sina anpassningsskyldigheter /-möjligheter. Om de behöver stöd inom dessa områden kan Företagshälsovård anlitas av arbetsgivaren. Vårdens samverkansskyldighet är inte avsedd för sådan information.
Försök att hämta in så mycket information som möjligt innan mötet, så mötet kan används för att lägga upp plan för återgång i arbete.
Vanligtvis kallar vården patienten efter att ha kommit överens med arbetsgivaren om mötestiden. Arbetsgivaren kallar övriga deltagare ex HR-personal och Företagshälsovård. Vården kan representeras av till exempel läkare och/eller rehabkoordinator eller annan berörd vårdprofession. Det är viktigt att vården förankrat med patienten vad som får sägas på trepartsmötet. Mötet kan ske fysiskt på vårdenheten, arbetsplatsen, via telefon eller videomöte.
Kom överens om hur dokumentationen av mötet lämnas till mötesdeltagarna. Det finns en blankett i Cosmic "Dokumentation vid treparts-/flerpartsmöte" som kan användas. Själv planeringen vid trepartsmötet ska dokumenteras under sökordet sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan.
När trepartsmöte?
- Om vården ser ett behov av trepartsmöte rekommenderas att det hålls tidigt i sjukfallet. Inom primärvården gärna inom 90 dagar.
- Om 180 dagar passerat i sjukfallet bör vården initiera till Försäkringskassan om behov om avstämningsmöte för planering av återgång i arbete.
- I vissa långa sjukfall där vården behöver föra en dialog med arbetsgivaren om patientens begränsningar för att arbetsgivaren ska kunna göra anpassningar för en hållbar återgång till arbetet.
- Om Försäkringskassans försäkringsvillkor inte är avgörande vid gemensam planering mot återgång i arbete
- Om en bidragande faktor till sjukdom är konflikt på arbetet bör vården inte hålla i trepartsmöte utan hänvisa arbetsgivaren att koppla in Företagshälsovård för konflikthantering.
Samverkan med Arbetsförmedlingen
Innehåller:
- information om medicinskt utlåtande till Arbetsförmedlingen
Information om medicinskt utlåtande till Arbetsförmedlingen
Se Folkhälsa och sjukvård / Vårdstöd / Försäkringsmedicin / Att skriva intyg och utlåtande
Samordningsförbunden i Jönköpings län
Samordningsförbunden Jönköping län
Konsultation Samverkansteam / Samverk / Verksam, flerpartssamverkan
Konsultation Samverkansteam (fd Arenasamverkan)
Syftet med Konsultation Finnveden är att vi gemensamt genom samverkan ska kunna erbjuda ett effektivt stöd till personer i målgruppen. Målgruppen är personer (16-64 år) som bor Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner och som är behov av stöd från flera parter för parallella, samordnade insatser i arbetsrehabiliterande syfte, stöd till studier eller för att uppnå egenförsörjning.
Genom Konsultation Finnveden erbjuds personen i behov av stöd och dennes handläggare konsultation via digitalt möte. Vid konsultationen deltar personal från parterna.
Samverkgrupper finns i kommunerna på Höglandet med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen, primärvård och psykiatri. Från vården representerar rehabkoordinatorerna i Samverkgrupper. Samverk finns i samtliga kommuner på höglandet. Grupperna träffas regelbundet för att lyfta ärenden, efter samtycke.
Verksam finns i kommunerna Jönköping, Habo och Mullsjö. Där deltar representanter från kommun, primärvård och psykiatri. Från vården representerar rehabkoordinatorerna i Verksamgrupper. Grupperna träffas regelbundet för att lyfta ärenden, efter samtycke. Arbetsförmedling och Försäkringskassa utser kontaktpersoner till grupperna men deltar inte i träffarna.
Information och samtyckesblankett finns i nedan länkar:
Arenasamverkan i Jönköping, Habo, Mullsjö, Samordningsförbundet Södra Vätterbygden
Arenasamverkan i Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo, Finnvedens samordningsförbund
Samverk i Aneby, Nässjö, Tranås, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Höglandets samordningsförbund - flikar finns för varje kommun under Samverkanskoordinatorer - LIV
För att komma åt kontaktlistorna för Arena-grupperna krävs inloggningsuppgifter, som finns här:
Kontaktuppgifter Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommuner-Folkhälsa och sjukvård (begränsad behörighet)
Anledningar till behovet av att lyfta ett ärende i Arena, Samverk eller Verksam kan till exempel vara att minska risken för långvarig psykisk ohälsa, att hitta bättre former för arbetslivsinriktad rehabilitering, ge stöd att hitta rätt försörjning eller på annat sätt minska risken för rundgång mellan berörda organisationer.
SE-Höglandet är ett långsiktigt projekt som finns i varje kommun på Höglandet. Varje kommungrupp består av SE-coacher (Supported Employment) från socialtjänst, representant från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt rehabkoordinator från psykiatrisk mottagning. Grupperna träffas en gång/månad. Huvudmålet med SE-projektet är att stödja personer som har svårigheter att etablera sig och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden på grund av funktionshinder, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.
Rätt stöd - rätt försörjning, bedömning av sjukskrivningsbehov
Personer med försörjningsstöd, som på grund av sjukdom inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller följa planerade insatser/aktiviteter via socialtjänsten, behöver styrka sin sjukfrånvaro från och med dag 8.
Rätt stöd, rätt försörjning i Jönköpings län är en modell för samordning av
arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för personer som saknar
sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) och som har sin arbetsförmåga nedsatt på
grund av sjukdom eller ohälsa.Det är känt att målgruppen riskerar att inte få rätt stöd på grund av bristande samverkan mellan olika aktörer i arbetet med rehabilitering och insatser för återgång i arbete. Parterna ser behov av ökad dialog i samverkan för att undvika att individer blir begränsade av intyg, blanketter och beslut som inte baseras på en helhet av personens förmågor och förutsättningar utifrån parternas olika ansvar och insatser.
Genom samsyn och samverkan kan parterna säkerställa att individen får möjlighet till rehabilitering och därmed förbättrad hälsa och ekonomi. I samverkan kan parterna säkerställa att rätt person får rätt insats i rätt tid av rätt aktör och till rätt kostnad.
SIP - Samordnad Indiviuell Plan
SIP är ett verktyg för samverkan på individnivå, där man upprättar en individuell plan för och med personer med behov av stöd med samordning av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
I planen ska framgå:
- vilka insatser som ska göras och vem gör vad
- om kommunen eller vården ska ha det övergripande ansvaret
- vem som utses som samordnare för den individuella planen
- när den individuella planen ska följas upp
Rutiner och blanketter för Samordnad individuell plan
Vanliga frågor och svar i extern samverkan med socialtjänst
Kan patienten begära läkarintyg för sjukskrivning?
Svar: Patienter med försörjningsstöd, som på grund av sjukdom inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller följa planerade insatser/aktiviteter via socialtjänsten, behöver styrka sin sjukfrånvaro från och med dag 8. Det är viktigt att läkaren vet vilken sysselsättning och omfattning som hen ska göra sin medicinska bedömning mot. För mer information se Samverkan med socialtjänst - Rätt stöd - rätt försörjning.
Kan socialtjänsten begära läkarintyg för sjukskrivning?
Svar: Nej, socialtjänsten kan inte begära ett läkarintyg för sjukskrivning
Har Försäkringskassan samordningsansvar för patienter med försörjningsstöd?
Svar: Patienter med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och saknar SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att inträda i eller återgå till arbetslivet kan ansöka om samordning av rehabiliteringsinsatser hos Försäkringskassan. Det finns en blankett för ansökan, FK7434, på Försäkringskassans webbplats som patienten kan fylla i. Om det är aktuellt görs vanligvis den ansökan av patienten tillsammans med socialtjänsten. Försäkringskassans samordningsansvar gäller om samtliga krav nedan är uppfyllda:
- Individen ska vara försäkrad i Sverige (6 kap 6§ och 5 kap 9§ SFB).
- Individens arbetsförmåga ska vara nedsatt på grund av sjukdom, dock behöver ingen viss grad av nedsättning vara uppfylld.
- Individen behöver rehabiliteringsinsatser för att återfå sin arbetsförmåga (29 kap 2§ SFB).
KVÅ-kodning och bokning av trepartssamtal-/möte
All kontakt med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovård eller socialtjänst ska förutom GC001 ”Rehabiliteringskoordinering” KVÅ-kodas med: XS005 ”externt informationsutbyte” samt QR002 ”rådgivning vid arbete och sysselsättning”
Den dubbla kodningen (XS005 + QR002) används inte vid kontakt med Försäkringskassan
För bokning av trepartssamtal-/möte, se Cosmicrutiner för rehabkoordinering (begränsad behörighet)