Samverkan med externa aktörer

Allmänt om extern samverkan inom rehabkoordinering

Rehabkoordinatorn ska vid behov ta kontakt med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst för att vårdens planer och insatser för personen ska kunna utföras så effektivt som möjligt.

Om patienten har haft kontakt med sin arbetsgivare, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst utan att få gehör, eller om patienten inte har förmåga, kan du som rehabkoordinator behöva ta kontakt om det finns behov av samverkan. Det behövs då ett samtycke. Utbyt endast sådan information som är nödvändig för patientens samordnade insatser mellan aktörerna. Trots samtycke är det viktigt att inte gå in i fördjupad diskussion med extern aktör när patienten inte är närvarande.

Rehabkoordinatorn ska vara en samarbetspartner och kontaktperson för arbetsgivaren, Försäkringskassan och andra externa aktörer och bidra till att samverkan fungerar väl i det enskilda fallet. Rehabkoordinatorn ska inte ha rollen som ombud för personen.

Samverkansskyldigheten är inte ett samordningsansvar. Försäkringskassan har samordningsansvaret inom rehabiliteringsprocessen.

Vården har inte ett samordningsuppdrag utan samverkar med externa parter när det finns behov utifrån ett patientperspektiv.

Om en sjukskriven patient kan antas behöva rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap socialförsäkringsbalken (dvs. behov av arbetslivsinriktad rehabilitering) ska hälso- och sjukvården informera Försäkringskassan om det. För mer information se flik Samverkan med Försäkringskassan.

Samtycke och utlämnande av uppgifter

Innehåller:
- samtycke
- utlämnande av uppgifter till Försäkringskassan
- hur används mail i kommunikation vid extern samverkan

Samtycke

Samtycke krävs för extern samverkan. Samtycket dokumenteras i patientens journal i Gemensamma dokument under Samtycke - Samtycke samverkan”.

Muntligt samtycke gäller, men det ska dokumenteras i journalen vilket datum, hur samtycket har inhämtats samt vad patienten samtycker till (innehållet i samtycket).
Vid skriftligt samtycke används avsedd blankett till arbetsgivare respektive annan extern aktör, som scannas in och dokumenteras, se Relaterat innehåll till höger på den här sidan "Metodstöd för rehabkoordinering".

Utlämnande av uppgifter till Försäkringskassan

Försäkringskassan har rätt att begära ut uppgifter och handlingar om en patient från den offentliga hälso- och sjukvården om det behövs för att handlägga patientens försäkringsärende. I dessa fall behöver varken vården eller Försäkringskassan patientens samtycke. För utlämnande av journalhandling ska endast uppgifter som är av betydelse för sjukfallet lämnas ut och menprövning ska göras enligt rutin.

Om Försäkringskassan begär att kopia på journalhandling ska detta ske skriftligt till den vårdenhet det berör, enligt Region Jönköpings län rutin. Utskrift av journalkopia ur Cosmic får endast ske av anteckningar och annat material som finns journalfört av den egna vårdenheten. Det ska tydligt framgå i begäran vad syftet är, vilka uppgifter som behöver framgå i journalhandlingarna och tidsperiod. Endast den information som efterfrågas får lämnas ut. Region Jönköpings län skickar aldrig journalanteckningar via mail, inte ens avidentifierat. Menprövade journalanteckningar skickas istället till Försäkringskassans inläsningscentral, 839 88 Östersund.

Försäkringskassan rekommenderas att i första hand be patienten själv skriva ut aktuella journalhandlingar som efterfrågas.

Se "Utlämnande av patientuppgifter" på Allmänna handlingar, sekretess och utlämnande (Regionens intranät)

Hur får mail användas i kommunikation vid extern samverkan?

vid generella frågor
vid kontaktförfrågningar - "jag behöver nå dig, när kan vi höras på telefon?"
för mötesbekräftelse

Inga personuppgifter får anges i mail.

Samverkan med Försäkringskassan

Innehåller:
- kontaktperson, kontaktlistor Försäkringskassan
- information till Försäkringskassan om behov av arbetslivsinriktad rehabilitering
- information om avstämningsmöte
- information om Gemensam kartläggning
- avslag eller indrag av sjukpenning, vad är vårdens uppgift
- skydda sin SGI vid indragen sjukpenning

Kontaktperson, kontaktlistor Försäkringskassan

Varje vårdenhet som har en rehabkoordinator har en utsedd kontaktperson på Försäkringskassan. Kontaktpersonen kan vara behjälplig vid allmänna frågor om sjukförsäkringen och kan också informera om vem som är utredare i ett ärende. För kontaktlistor, se här (begränsad behörighet).

Information till Försäkringskassan om behov av arbetslivsinriktad rehabilitering

Enligt lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (2019:1297) ska Hälso- och sjukvården informera Försäkringskassan om en sjukskriven patient kan antas behöva rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap i socialförsäkringsbalken (SFB). Informationen ska bara ges om patienten samtycker till det.

Med rehabiliteringsåtgärd menas här arbetslivsinriktad rehabilitering. En arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till att den försäkrade ska kunna få eller behålla ett arbete. Åtgärden förutsätter en aktiv medverkan från patienten. Exempel på arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd är arbetsträning och utbildning.

När kan det vara aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering?

När inga medicinska eller andra hinder finns för att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering.
När patienten inte klarar att återgå eller inträda i arbete på egen hand, eller i de fall det är aktuellt arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans med sin arbetsgivare.
Processen för återgång i arbete har avstannat eller inte inletts hos övriga aktörer (ex arbetsgivare, Arbetsförmedlingen), trots att patienten skulle kunna delta.

Informationen till Försäkringskassan om att patienten kan antas ha behov av arbetslivsinriktad rehabilitering kan ske på olika sätt:

Meddela via telefonkontakt eller vid avstämningsmöte med utredaren på Försäkringskassan.
Läkaren kan meddela via läkarintyget att det finns behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.
Läkaren eller rehabkoordinatorn skickar information via Webcerts ärendekommunikation, välj kategori "Administrativ dialog - Övriga frågor" och där anges: ”Behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. SFB”. Skriv även kontaktuppgifter till den som ansvarar för koordineringen av nämnda patient
När inte elektroniska ärendekommunikationen via Webcert kan nyttjas används avsedd blankett på Försäkringskassans hemsida.

Försäkringskassan tar i första hand kontakt med den sjukskrivne för att stämma av informationen och hur de ska gå vidare i handläggningen. Om det behövs kontaktas vården.

Avstämningsmöte

Syftet med ett avstämningsmöte är dels att klarlägga vad patienten på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra, dels att ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att patienten ska komma tillbaka till arbetslivet. Mötet ska fokusera på en plan för återgång i arbete.

Vården kan initiera behov av avstämningsmöte till Försäkringskassan men det är försäkringsutredaren som bedömer om ett möte ska genomföras. Avstämningsmöte är ett möte med patienten, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Förutom arbetsgivaren kan det vara en läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal eller en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården, representant från facket samt stödperson kan delta.

Gemensam kartläggning - förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt uppdrag från regeringen om ett förstärkt samarbete runt individer som p g a sjukdom behöver stöd för att få eller återgå till arbete. Det förstärkta samarbetet inleds alltid med en Gemensam Kartläggning (GK). Där klargörs det samlade behovet av rehabilitering för att hitta vägar för individen att få eller återgå i arbete.

Det förstärkta samarbetet vänder sig framför allt till personer som är arbetssökande. Om personen har en anställning kan GK bli aktuellt om det av Försäkringskassan bedöms att patienten inte kan återgå till nuvarande arbete. En vanlig insats inom GK vara att komma ut i arbetsträning på annan arbetsplats än den egna.

Vården kan ge en impuls till försäkringsutredaren om när GK kan vara aktuellt att påbörja. Vanligtvis behöver personen klara att vara i aktivitet ca 10 timmar i veckan.

Avslag eller indrag av sjukpenning, vad är vårdens uppgift?

Patienten önskar ofta att vården ska ringa Försäkringskassan om frågor kring kommuniceringen eller beslut. I dessa fall ska vården hänvisa patienten att kontakta ansvarig försäkringsutredare som har till uppgift att informera om ärendets handläggning och beslut. I vissa fall kan vården kontakta Försäkringskassan men då är syftet att ge ytterligare uppgifter om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar, inte för att ifrågasätta Försäkringskassans bedömning. Det rekommenderas att förtydligandet sker skriftligt ex genom att uppdatera befintligt läkarintyg.

Kommunicering
Patienten har fått brev om kommunicering om eventuellt avslag på ny ansökan om sjukpenning alternativt indrag av pågående sjukpenning: Det är inte ovanligt att patienten uppfattar att läkaren skrivit ett ”dåligt” intyg och vill att läkaren ska skriva ett nytt intyg. Har det inte kommit någon begäran om komplettering till vården anser Försäkringskassan att det finns tillräckligt med information i läkarintyget för Försäkringskassan att fatta beslut. Be patienten inkomma med kommunicerings-/beslutsbrevet. Läkaren och/eller rehabkoordinatorn granskar om det saknas någon information i läkarintyget i förhållande till Försäkringskassan motivering i kommuniceringsbrevet.

Om läkaren anser att ytterligare information finns att tillföra görs det via att förtydliga befintligt läkarintyg alternativt skicka in uppgifterna i ett brev till Försäkringskassan.

Om läkaren anser att det inte saknas någon information kan patienten inte få något mer att skicka in från vården till Försäkringskassan. Patienten kan ändå själv inkomma med egna förtydligande uppgifter till Försäkringskassan, helst skriftligt.

I kommuniceringsbrevet står det när senast ny information måste ha inkommit. Patienten, inte vården, kan av sin utredare begära att få längre tid på sig.

Beslut är fattat
Om Försäkringskassan har fattat beslut kan patienten själv begära omprövning.

Om läkaren anser att ytterligare information finns att tillföra görs det via att förtydliga befintligt läkarintyg alternativt skicka in uppgifterna i ett brev till Försäkringskassan.

Om läkaren anser att det inte saknas någon information kan patienten inte få något mer att skicka in från vården till Försäkringskassan. Men patienten har ändå rätt att begära omprövning.

Patienten rekommenderas ta hjälp av tex närstående eller fackförbund för att läsa beslutsbrevet och skicka in eventuella förtydligande till Försäkringskassan.

Att begära om omprövningen eller överklagan måste patienten själv göra alternativt ta hjälp av närstående, fackförbund eller jurist. Hänvisa till information om omprövning/överklagan på Försäkringskassans hemsida.

Skydda sin SGI vid indragen sjukpenning

Om Försäkringskassan bedömer att patienten inte har rätt till sjukpenning måste patienten antingen återgå till arbetet eller skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Detta är nödvändigt för att behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om man inte kan återgå till sitt arbete begär man tjänstledigt på grund av sjukdom från sin arbetsgivare.

Man har 25 dagar på sig att skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att skydda sin SGI. Patienten bör dock skriva in sig dagen efter man tagit del av beslutet alternativt samma dag som sjukpenningen upphör, eftersom A-kassa/Alfa-kassa inte kan ansökas om för retroaktiv tid.

När man skriver in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen är det viktigt att patienten säger att hen kan och vill prova sig mot arbetsmarknaden trots sina besvär. Hen skrivs då in "med begränsning" och kan då få möjlighet till exempelvis anpassningar. Säger man nej till att vara arbetssökande eller prova sig mot arbetsmarknaden bedöms man vara arbetssökande "med förhinder" och man riskerar då att mista både SGI och ersättning från A-kassa/Alfa-kassa.

Olika scenario, om man inte kan återgå till sitt arbete vid avslag på sjukpenning (begränsad behörighet)

Samverkan med arbetsgivare

Innehåller:
- roller och ansvar
- ADA+

Roller och ansvar

Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabilitering. Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen dvs stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar för stöd och anpassningar sträcker sig bara till vad som krävs för att arbetstagare ska kunna återgå i arbete hos sin arbetsgivare. Det rör också bara de stöd och anpassningar som kan ske i förhållande till arbetsplatsen. För mer information om arbetsgivarens ansvar se Relaterat innehåll.

Vid behov kan en dialog om patientens hälsa och hur den påverkar förmågan att arbeta föras med arbetsgivare. Syftet är att arbetsgivaren ska kunna stödja sin medarbetare i arbetslivsinriktade insatser/åtgärder. Trots samtycke är det viktigt att inte gå in i fördjupad diskussion med arbetsgivaren när patienten inte är närvarande. Detta för att vården inte ska vara informationsbärare mellan arbetsgivare och patient. Ett trepartsmöte/samtal alternativt avstämningsmöte där patient medverkar är alltid att föredra när plan för återgång i arbete ska göras eller anpassningar ska diskuteras.

För mer information om trepartsmöte se särskild flik.

Arbetsgivarna vill ofta veta:

Vilka arbetsuppgifter kan den anställde utföra trots nedsatt arbetsförmåga?
Vilka arbetsuppgifter bör den anställde inte utföra med hänsyn till medicinska skäl
Vad kan den anställde respektive arbetsgivaren göra för att stärka möjligheterna att återgå i arbete?
Kan det vara bra för den anställde att besöka arbetsplatsen? Till exempel att gå på arbetsplatsträffar eller liknande.

Vården kan ge enklare råd om anpassningar. Guider med tips på anpassningar för patient och arbetsgivare för att skapa god kognitiv ergonomi, balans i arbetet och belastningsergonomi finns i Relaterat innehåll på den här sidan.

Om arbetsgivaren behöver mer stöd rekommenderas att denne anlitar Företagshälsovård för arbetsanpassning och rehabilitering i individärendet. Arbetsgivaren kan söka bidrag via ”Arbetsplatsinriktad rehabiliteringsstöd” hos Försäkringskassan för att anlita Företagshälsovård för arbetsplatsinriktade åtgärder som bl.a. syftar till att underlätta för en medarbetare att komma tillbaka till arbete. Bidraget kan även användas för att tillsammans med Företagshälsovården ta fram en plan för återgång för en medarbetare som är sjukskriven.

ADA+ (ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång)

ADA+ är både ett metodstöd och en evidensbaserad dialogmodell för hållbar arbetsåtergång och samverkan med arbetsgivare. Metoden har utvecklats och testats genom vetenskapliga studier med gott resultat för personer med långvarig smärta och psykisk ohälsa.

Man behöver inte göra alla delar i ADA+ dvs personintervju, arbetsgivarintervju och dialogsamtal. Arbetsgivarintervjun är inte hälso- och sjukvårdens uppdrag utan är istället företagshälsovård. Det är dock inget som hindrar att man utför arbetsgivarintervjun med uppföljande dialogsamtal om tid finns och patienten samtycker.

Personintervjun kan utföras inför exempelvis ett trepartsmöte, likaså är pyramiden en användbar modell att använda vid själva trepartsmötet för att komma fram till anpassningar och en plan. Frågorna till intervjuerna finns i länken nedan och guider för anpassningar samt pyramiden finns i Relaterat innehåll på den här sidan.

Metodstödet ADA+, som bok (pdf, Umeå universitet)

ADA+ för dig inom hälso- och sjukvård eller företagshälsovård (Umeå universitet)

Vanliga frågor och svar i extern samverkan med arbetsgivare

I telefonkontakt med arbetsgivare (när patienten inte är närvarande) berättar hen saker om sin medarbetare som inte framkommit tidigare. Vad ska jag göra?

Svar: Bromsa samtalet, och säg till arbetsgivaren att detta måste du själv föra en dialog med din medarbetaren om. Vården ska inte vara informationsbärare mellan arbetsgivare och patient.

Kan arbetsgivaren kräva att hälso- och sjukvården ska göra en arbetsförmågebedömning för att de ex ska göra en omplaceringsutredning?

Svar: Nej, Hälso- och sjukvården är inte Företagshälsovård som arbetsgivare kan beställa utredningar av. Om patienten är sjukskriven av vårdenheten kan vården i vissa fall behöva stödja arbetsgivare att förstå de beskrivna funktionsnedsättningarna och aktivitetsbegränsningar som finns i läkarintyget, och eventuellt ge enkla råd om anpassningar.

Arbetsgivaren hör av sig om att de vill ha ett trepartsmöte för att kunna göra sin plan för återgång i arbete? Vad är vårdens uppgift?

Svar: Trepartsmötet hålls när vården ser ett behov av det, och patienten behöver stöd i planen för återgång. Det är hälso- och sjukvården som avgör om ett trepartsmöte ska hållas utifrån ett patientperspektiv och kan därmed inte begäras av annan part.

För att arbetsgivaren ska kunna göra sin plan brukar det normalt räcka att denne gör eget rehabsamtal med sin medarbetare för att gå igenom hälsotillståndet och arbetssituationen. Uppkommer frågor vid rehabsamtalet kan de skriva ned dem, och patienten får ta med dem till sin läkare eller rehabkoordinator.

Kan arbetsgivaren kräva att rehabkoordinatorn ska fortsätta koordinera när patienten har fått avslag eller indrag på sjukpenning, exempelvis trepartsmöte?

Svar: Om behandling/rehabilitering pågår på vårdenheten och syftet är att komma åter till sitt arbete samt att det finns ett läkarintyg om nedsatt arbetsförmåga mot ordinarie arbete kan det finnas behov av koordinerande insatser exempelvis via ett trepartsmöte.

Det spelar ingen roll att man inte längre har rätt till sjukpenning och exempelvis får ersättning via AFA-försäkringen istället. Om patienten däremot är färdigbehandlad måste arbetsgivaren ta ansvar för planering och de arbetslivsinriktade insatserna för återgång i arbete. Rehabkoordinatorn kan initialt vara delaktig vid övergången för att förklara patientens begränsningar för att arbetsgivaren ska kunna stödja sin medarbetare i arbetslivsinriktade insatser/åtgärder. Arbetsgivaren rekommenderas ta stöd av Företagshälsovård. Ett särskilt bidrag ”Arbetsplatsinriktad rehabiliteringsstöd” finns att söka via Försäkringskassan, se flik Samverkan med arbetsgivare.

Arbetsgivare hör av sig om att en medarbetare har upprepade korttidsfrånvaro och vill ha en hälsoundersökning eller arbetsförmågebedömning via vården.

Svar: Vården är inte företagshälsovård som arbetsgivare kan anlita. Patienten måste själv söka vård om hen vill ha hjälp med sin ohälsa. I fall med upprepad korttidsfrånvaro hänvisas arbetsgivaren till Företagshälsovård.

Det framkommer att det finns konflikter på arbetsplatsen som försvårar återgång i arbete. Vad är vårdens uppgift?

Svar: Konflikter måste arbetsgivaren lösa själv exempelvis med hjälp av HR, Företagshälsovård, fackförbund. Det är viktigt att vården är tydlig med det vid kontakt med arbetsgivaren. Ett trepartsmöte är inte till för att lösa en konflikt utan till för den enskilde patientens planering av behandling/rehabilitering och plan för återgång i arbete.

Om arbetsgivaren inte tar sitt anpassnings- och rehabiliteringsansvar för att få sin medarbetare åter till arbetet. Vad kan vården göra?

Svar: Om processen för återgång i arbete inte inletts hos arbetsgivare trots att patienten är redo ska vården informera Försäkringskassan om att det finns behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. För mer informationen se under ”Samverkan med Försäkringskassan”.

Patienten kan också ta hjälp av sitt fackförbund - lokalt eller centralt ombud.

Om en arbetsgivare upprepat inte tar sitt ansvar rekommenderas att vården ger impulser till Försäkringskassans samverkansansvariga. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har en särskild överenskommelse kring när det finns brister i arbetsgivarens systematiska rehabiliteringsarbete (5§ förordningen Arbetsmiljölagen 2009:1174, överenskommelse med Försäkringskassan).

Kan arbetsgivare kräva att vården utfärdar förstadagsintyg?

Svar: Arbetsgivare har rätt att begära att en anställd lämnar intyg vid sjukdom från och med första sjukskrivningsdagen vid särskilda skäl. Vårdens medicinska prioritering görs som vanligt efter vårdbehov och hälso- och sjukvården är inte skyldig att utfärda förstadagsintyg.

Om patienten kontaktar vården om förstadagsintyg och det inte är medicinskt prioriterat med läkarbesök kan patienten:

kontakta företagshälsovården via sin arbetsgivare.
hämta telefonrådgivningens journalanteckning på 1177.se

I undantagsfall kan ”Intyg om sjukdom till arbetsgivare dag 1-7” i Cosmic blankettbibliotek utfärdas av lämplig legitimerad personal för ärendet under första veckan.

Sjukfrånvaro mer än 7 dagar måste styrkas av läkare med ett läkarintyg för sjukskrivning.

Arbetsgivare hör av sig till vården då de har funderingar på om det finns skäl till uppsägning på grund av personliga skäl i form av ohälsa/sjukdom och undrar om nedsättningen av arbetsförmågan är stadigvarande?

Om en arbetsgivare funderar på att säga upp en arbetstagare på grund av sjukdom som sätter ned arbetsförmåga kan det generellt ske först när arbetsgivare fullgjort sitt rehabiliteringsansvar (anpassning av arbetsuppgifter, omplaceringsutredning med mera).

Det krävs även att arbetstagaren har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan i ordinarie arbete eller arbete inom ramen för arbetsskyldigheten och nedsättningen är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Vanligtvis behövs en kompletterande arbetsförmågebedömning utföras via företagshälsovård som påvisar att arbetsförmågan är nedsatt på ett sätt som gör att den arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse hos arbetsgivaren.
Avslut av anställningen på grund av sjukdom (arbetsgivarverket.se)

Vårdens uppgift är att bedöma, utreda, behandla och rehabilitera vid sjukdom. Syftet med en sjukskrivning är att den i kombination med behandling, rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser ska bidra till att patienten i första hand kan återgå till sin arbetsgivare på del- eller heltid i ordinarie arbete, anpassad tjänst eller till annan lämplig tjänst hos arbetsgivaren beroende på vad arbetsgivaren kan erbjuda.

Sjukskrivningsbehov bedöms utifrån patientens begränsning av funktion och aktivitet i förhållande till dennes arbete. Utifrån hur patienten svarar på behandling/rehabilitering över tid ställs prognos i varje nytt läkarintyg för återgång i arbete. I de fall när allt är medicinskt uttömt och arbetsoförmåga kvarstår kan läkaren bedöma om patienten har en stadigvarande nedsättning, vilket då bör anges i läkarintyget.

Trepartsmöte

Trepartsmöte kan hållas mellan arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst, patienten och hälso- och sjukvården. Syftet är att få till en bra planering för återgång till arbetslivet. Det är hälso- och sjukvården som avgör om ett trepartsmöte ska hållas utifrån ett patientperspektiv och behov. Det kan därmed inte begäras av annan part. Det finns ingen lagstiftad skyldighet för vården att hålla i trepartsmöte. Om Försäkringskassan önskar ett möte ska de kalla till ett avstämningsmöte.

Syftet med trepartsmötet är att tillsammans föra en dialog kring nuläge, medicinsk behandling/rehabilitering som pågår och möjligheter till anpassningar i arbetet. Arbetsgivaren ska dock ha kunskap om sina anpassningsskyldigheter /-möjligheter. Om de behöver stöd inom dessa områden kan Företagshälsovård anlitas av arbetsgivaren. Vårdens samverkansskyldighet är inte avsedd för sådan information.

Försök att hämta in så mycket information som möjligt innan mötet, så mötet kan används för att lägga upp plan för återgång i arbete.

Vanligtvis kallar vården patienten efter att ha kommit överens med arbetsgivaren om mötestiden. Arbetsgivaren kallar övriga deltagare ex HR-personal och Företagshälsovård. Vården kan representeras av till exempel läkare och/eller rehabkoordinator eller annan berörd vårdprofession. Det är viktigt att vården förankrat med patienten vad som får sägas på trepartsmötet. Mötet kan ske fysiskt på vårdenheten, arbetsplatsen, via telefon eller videomöte.

Kom överens om hur dokumentationen av mötet lämnas till mötesdeltagarna. Det finns en blankett i Cosmic "Dokumentation vid treparts-/flerpartsmöte" som kan användas. Själv planeringen vid trepartsmötet ska dokumenteras under sökordet sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan.

När trepartsmöte?

Om vården ser ett behov av trepartsmöte rekommenderas att det hålls tidigt i sjukfallet. Inom primärvården gärna inom 90 dagar.
Om 180 dagar passerat i sjukfallet bör vården initiera till Försäkringskassan om behov om avstämningsmöte för planering av återgång i arbete.
I vissa långa sjukfall där vården behöver föra en dialog med arbetsgivaren om patientens begränsningar för att arbetsgivaren ska kunna göra anpassningar för en hållbar återgång till arbetet.
Om Försäkringskassans försäkringsvillkor inte är avgörande vid gemensam planering mot återgång i arbete
Om en bidragande faktor till sjukdom är konflikt på arbetet bör vården inte hålla i trepartsmöte utan hänvisa arbetsgivaren att koppla in Företagshälsovård för konflikthantering.

Samverkan med Arbetsförmedlingen

Innehåller:
- kontaktuppgifter
- information om medicinskt utlåtande till Arbetsförmedlingen

Kontaktuppgifter

För kontaktuppgifter till arbetsförmedlare hänvisas till Arena- resp Samverkslistor via Samordningsförbundet, se information under Samverkan med socialtjänst. RJLhar även kontaktpersoner i respektive geografiskt område för allmänna frågor eller information om vem som är arbetsförmedlare. För kontaktuppgifter se här (begränsad behörighet)

Information om medicinskt utlåtande till Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen kan göra en förfrågan om ett medicinskt utlåtande till exempel när ett medicinskt tillstånd, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning måste styrkas inför beslut om särskilda insatser ex arbetshjälpmedel, inför lönebidragsanställning.

Arbetsförmedlingen skickar en förfrågan till den vårdinstans som den arbetssökande uppger att hen har kontakt med. I förfrågan står det vad Arbetsförmedlingen önskar ett medicinskt utlåtande om. Läkare eller andra legitimerade yrkesgrupper med relevant kunskap får utfärda detta utlåtande. Varje vårdenhet bestämmer vem som ska svara. Den nya blanketten finns i Cosmics blankettbibliotek/Intyg/Medicinskt utlåtande till AF.

Arbetsförmedlingen kan göra en förfrågan om ett medicinskt utlåtande men har inget lagstöd att begära det från hälso- och sjukvården. Vårdgivaren utfärdar utlåtandet i mån av möjlighet och tid. Rimlig tid kan vara 2-3 månader.

Vid fakturering till Arbetsförmedlingen ska ärendenumret anges som står i förfrågningsunderlaget. Personnumret ska INTE anges i fakturan.
För information om avgifter, se Relaterat innehåll på den här sidan.

Arbetsförmedlingens information om medicinskt utlåtande

Samverkan med socialtjänst

Innehåller:
- Rätt stöd - rätt försörjning, bedömning av sjukskrivningsbehov
- Arena / Samverk, flerpartssamverkan
- SE-Höglandet
- SIP - samordnad individuell plan

Rätt stöd - rätt försörjning, bedömning av sjukskrivningsbehov

Personer med försörjningsstöd, som på grund av sjukdom inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller följa planerade insatser/aktiviteter via socialtjänsten, behöver styrka sin sjukfrånvaro från och med dag 8.

Rätt stöd, rätt försörjning i Jönköpings län är en modell för samordning av
arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för personer som saknar
sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) och som har sin arbetsförmåga nedsatt på
grund av sjukdom eller ohälsa.Det är känt att målgruppen riskerar att inte få rätt stöd på grund av bristande samverkan mellan olika aktörer i arbetet med rehabilitering och insatser för återgång i arbete. Parterna ser behov av ökad dialog i samverkan för att undvika att individer blir begränsade av intyg, blanketter och beslut som inte baseras på en helhet av personens förmågor och förutsättningar utifrån parternas olika ansvar och insatser.
Genom samsyn och samverkan kan parterna säkerställa att individen får möjlighet till rehabilitering och därmed förbättrad hälsa och ekonomi. I samverkan kan parterna säkerställa att rätt person får rätt insats i rätt tid av rätt aktör och till rätt kostnad.
Samordningsförbunden Jönköping län - Samordningsförbunden Jönköping län
(finsamjonkopingslan.se)

Arena / Samverk / Verksam, flerpartssamverkan

Arenagrupper finns i kommunerna Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo. Där deltar representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen, primärvård och i GGVV-områrdet även psykiatrin. Från vården representerar rehabkoordinatorerna i Arenagrupper. Grupperna träffas regelbundet för att lyfta ärenden, efter samtycke.

Samverkgrupper finns i kommunerna på Höglandet med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen, primärvård och psykiatri. Från vården representerar rehabkoordinatorerna i Samverkgrupper. Samverk finns i samtliga kommuner på höglandet. Grupperna träffas regelbundet för att lyfta ärenden, efter samtycke.

Verksam finns i kommunerna Jönköping, Habo och Mullsjö. Där deltar representanter från kommun, primärvård och psykiatri. Från vården representerar rehabkoordinatorerna i Verksamgrupper. Grupperna träffas regelbundet för att lyfta ärenden, efter samtycke. Arbetsförmedling och Försäkringskassa utser kontaktpersoner till grupperna men deltar inte i träffarna.

Information och samtyckesblankett finns i nedan länkar:

Arenasamverkan i Jönköping, Habo, Mullsjö, Samordningsförbundet Södra Vätterbygden

Arenasamverkan i Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo, Finnvedens samordningsförbund

Samverk i Aneby, Nässjö, Tranås, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Höglandets samordningsförbund - flikar finns för varje kommun under Samverkanskoordinatorer - LIV

För att komma åt kontaktlistorna för Arena-grupperna krävs inloggningsuppgifter, som finns här:
Kontaktuppgifter Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommuner-Folkhälsa och sjukvård (begränsad behörighet)

Anledningar till behovet av att lyfta ett ärende i Arena, Samverk eller Verksam kan till exempel vara att minska risken för långvarig psykisk ohälsa, att hitta bättre former för arbetslivsinriktad rehabilitering, ge stöd att hitta rätt försörjning eller på annat sätt minska risken för rundgång mellan berörda organisationer.

SE-Höglandet är ett långsiktigt projekt som finns i varje kommun på Höglandet. Varje kommungrupp består av SE-coacher (Supported Employment) från socialtjänst, representant från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt rehabkoordinator från psykiatrisk mottagning. Grupperna träffas en gång/månad. Huvudmålet med SE-projektet är att stödja personer som har svårigheter att etablera sig och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden på grund av funktionshinder, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.

SIP - Samordnad Indiviuell Plan

SIP är ett verktyg för samverkan på individnivå, där man upprättar en individuell plan för och med personer med behov av stöd med samordning av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst.

I planen ska framgå:

vilka insatser som ska göras och vem gör vad
om kommunen eller vården ska ha det övergripande ansvaret
vem som utses som samordnare för den individuella planen
när den individuella planen ska följas upp

Rutiner och blanketter för Samordnad individuell plan

Vanliga frågor och svar i extern samverkan med socialtjänst

Kan patienten begära läkarintyg för sjukskrivning?
Svar: Patienter med försörjningsstöd, som på grund av sjukdom inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller följa planerade insatser/aktiviteter via socialtjänsten, behöver styrka sin sjukfrånvaro från och med dag 8. Det är viktigt att läkaren vet vilken sysselsättning och omfattning som hen ska göra sin medicinska bedömning mot. För mer information se Samverkan med socialtjänst - Rätt stöd - rätt försörjning.

Kan socialtjänsten begära läkarintyg för sjukskrivning?
Svar: Nej, socialtjänsten kan inte begära ett läkarintyg för sjukskrivning

Har Försäkringskassan samordningsansvar för patienter med försörjningsstöd?
Svar: Patienter med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och saknar SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att inträda i eller återgå till arbetslivet kan ansöka om samordning av rehabiliteringsinsatser hos Försäkringskassan. Det finns en blankett för ansökan, FK7434, på Försäkringskassans webbplats som patienten kan fylla i. Om det är aktuellt görs vanligvis den ansökan av patienten tillsammans med socialtjänsten. Försäkringskassans samordningsansvar gäller om samtliga krav nedan är uppfyllda:

Individen ska vara försäkrad i Sverige (6 kap 6§ och 5 kap 9§ SFB).
Individens arbetsförmåga ska vara nedsatt på grund av sjukdom, dock behöver ingen viss grad av nedsättning vara uppfylld.
Individen behöver rehabiliteringsinsatser för att återfå sin arbetsförmåga (29 kap 2§ SFB).

KVÅ-kodning och bokning av trepartssamtal-/möte

All kontakt med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovård eller socialtjänst ska förutom GC001 ”Rehabiliteringskoordinering” KVÅ-kodas med: XS005 ”externt informationsutbyte” samt QR002 ”rådgivning vid arbete och sysselsättning”

Den dubbla kodningen (XS005 + QR002) används inte vid kontakt med Försäkringskassan

För bokning av trepartssamtal-/möte, se Cosmicrutiner för rehabkoordinering (begränsad behörighet)