Sjukskrivning ur vårdens perspektiv

Medicinsk bedömning vid sjukskrivning

Läkaren behöver inte utfärda ett läkarintyg för sjukskrivning när en patient ber om det. Det är läkarens medicinska bedömning som ligger till grund för sjukskrivning.

Läkaren gör en medicinsk bedömning om sjukskrivningen ska vara en del av patientens vård och behandling i enlighet med nationella och lokala riktlinjer samt Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd-

Läkaren gör alltid bedömningen i förhållande till ordinarie sysselsättning, undantag föräldrarledighet och studier. Om sjukskrivningsbehov finns utfärdar läkaren ett intyg men det är Försäkringskassan som fattar beslut om rätten till sjukpenning.

En sjukskrivning är jämförbart med annan medicinsk åtgärd och ska övervägas på liknande sätt som exempelvis ordination av läkemedel. En sjukskrivning kan både ”över- och underdoseras”.

En passiv sjukskrivning, utan rehabiliterande insatser och/eller planering, har visat sig kunna leda till depression, social isolering och risk för utslagning från arbetslivet.

Att tänka på vid bedömning av sjukskrivningsbehov

• Är arbetsförmågan nedsatt på grund av sjukdom?
• Är det bra med sjukskrivning för just den här patienten?
• Finns annat arbete eller möjligheter till anpassningar hos arbetsgivaren?
• Tänk på helhetssynen. Arbete? Ekonomi? Socialt liv? Alkohol? Andra droger? Våld i nära relationer? Lika behandling – ”Tänk tvärt om”: Vad hade jag frågat om/undersökt och skrivet om patienten hade haft annat kön, etnicitet, ålder etc?
• Använd socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd som vägledning

Att tänka på vid pågående sjukskrivning

• Deltidssjukskrivning före heltidssjukskrivning ska alltid övervägas.
• En sjukskrivnings- och rehabiltieringsplan bör finnas för alla patienter som är sjukskrivna mer än 30 dagar, som formuleras tillsammans med patienten.
• Våga prata om när det är troligt att patienten kan återgå i arbete eller att vara arbetsökande igen.
• Tänk på att driva eventuell medicinsk utredning parallellt med behandling/rehabilitering.
• Kan företagshälsovård via arbetsgivare kopplas in? 
• Återbesök hos läkare bör inte automatiskt förläggas till sjukskrivningstidens avslut. Patienten bör inte uppfatta sitt läkarbesök som ett tillfälle för förlängd sjukskrivning utan som ett tillfälle att värdera insatser och åtgärder.
• En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning i form av deltidsarbete. Det rekommenderas att det görs en planering för när man ska vara åter i sitt arbete på heltid igen.  
• Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av en vecka. Detta för att bidra till en mjukare återgång i arbete.
• Diskutera/rådgör med annan kollega, andra yrkesgrupper och/eller Försäkringskassan kring sjukskrivning­en vid behov.
• Kontakta vårdenhetens rehabkoordinator om du som läkare behöver hjälp med exempelvis:
  • Tidig kontakt med arbetsgivare eller motsvarade för att diskutera möjligheter till exempelvis anpassningar.
  • Övrig kontakt med Försäkringskassan/arbetsgivare/Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, eller socialtjänst
  • Stöd i att upprätta en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan
  • Om mer kunskap behövs om patientens arbete/sysselsättning, motivation och funktionsnedsättningar/aktivitetsbegränsningar.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

Erfarenheter av praktiskt arbete och forskning visar att ju längre tid den sjukskrivne är borta från arbetetslivet på grund av sjukdom, desto svårare är det att komma tillbaka på grund av sjukskrivningens "bieffekter" exempelvis dåligt självförtroende, depression, social isolering, risk för att tappa kontakten med arbetslivet. Därför är det viktigt med en plan och vid behov initiera insatser med andra berörda aktörer tidigt.

Enligt Socialstyrelsen är sjukskrivning en del av vård och behandling, som ska följas av en plan. Inom Region Jönköpings län bör en plan finnas på samtliga sjukskrivningar över 1 mån.

Planen bör skrivas in i sökordet Överenskommelse, Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan i Cosmic. Sökordet går att filtrera på, vilket gör att man lättare hittar information om sjukskrivningen. En sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan förtydligar:

• för patienten i hens journal via nätet
• för läkaren vid övertagande av sjukskriven patient
• för sjuksköterskor i telefonrådgivningen och för rehabkoordinatorn när patienten ringer och frågar vad som är tänkt/planerat

Sökordet Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan kan användas av både läkare och annan berörd personal.

När vården upprättat en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbetslivet ska journalanteckningen KVÅ-kodas med DV077 ”Upprättande av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning”.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen kan innehålla:

• arbetsuppgifter
• målsättning
• planerade aktiviteter och behandling
• planerad nedtrappning av sjukskrivning
• planerad uppföljning
• samverkan med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst

Vid uppföljning av planen ska KVÅ-kod AW026 ”Uppföljning av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning” användas.

Ansvar för sjukskrivningen

• Fast läkarkontakt i sjukskrivningar oavsett vårdenhet (dvs vårdcentral respektive specialistvård) är att föredra. Går inte det bör man ändå eftersträva kontinuitet.
• AT-läkare sjukskriver längre perioder enbart efter att ha konsulterat sin handledare.
• Pågår aktiv behandling inom specialistvård av tillstånd som huvudsakligen nedsätter patientens arbetsförmåga bör också specialistvården ansvara för sjukskrivningen.
• Vid pågående behandling från flera enheter inom vården (specialistvård och/eller primärvård) bör den enhet som ansvarar för behandlingen av tillstånd som huvudsakligen nedsätter patientens arbetsförmåga också ansvara för sjukskrivningen.
• Förstadagsin­tyg kan intygas av annan legitimerad personal dag 1-7. Sjukfrånvaro mer än 7 dagar måste styrkas av läkare med ett läkarintyg för sjukskrivning. 

Definition av försäkringsmedicin

Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde som kombinerar de båda disciplinerna medicin och juridik. Sjukskrivning är den vanligast förekommande försäkringsmedicinska åtgärden inom hälso- och sjukvården, men kunskapsområdet omfattar alla former av försäkringar som har sin grund i sjukdom eller skada. Nationellt försäkringsmedicinskt forum (NFF) antog 2017 följande definition av försäkringsmedicin:

"Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen.

Utgångspunkten är tvärvetenskapling kunskap och beprövad erfarenhet samt det omsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssytem"

Hälso- och sjukvårdens försäkringsmedicinska uppdrag

Samverkan med Försäkringskassan ingår i Hälso- och sjukvårdens uppdrag. I Region Jönköpings läns ses detta som en patientsäkerhetsfråga. Uppdraget innefattar utfärdande av intyg och medicinska utlåtanden, deltagande i avstämningsmöten och andra åtgärder som krävs för att patienten ska få en korrekt och rättssäker handläggning hos Försäkringskassan eller annan försäkringsgivare. För att med god kvalitet utföra dessa arbetsuppgifter krävs grundläggande kunskaper i försäkringsmedicin och rutiner för sjukskrivningsprocessen.