Hepatit A

Hepatit A är en virusinfektion som orsakar inflammation i levern. Inkubationstiden är två till sex veckor, i medeltal fyra veckor. Sjukdomen karakteriseras av feber, trötthet, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i huden. Mörk urin och ljus, kittfärgad avföring kan förekomma. Förskolebarn får ofta få eller inga symtom men kan ända vara smittsamma. Hepatit A-infektion blir aldrig kronisk.

Hepatit A-virus utsöndras med avföringen och sprids via förorenad mat eller vatten eller direkt från person till person vid mycket nära kontakt inom till exempel samma hushåll eller förskola. Smittan kan också spridas sexuellt.

Hepatit A är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom.

Behandlande läkares ansvar

Ge patienten information om hepatit A, inklusive hur det smittar
Förhållningsregler
Smittskyddsanmälan
Smittspårning: görs i samråd med smittskydd

Förhållningsregler

Förhållningsregler ges enligt smittskyddsblad. Förhållningsreglerna syftar till att undvika smittspridning till andra och kan omfatta avstängning från arbete (t ex med livsmedel) eller förskola. Läs mer i smittskyddsbladet.

Givna förhållningsregler ska dokumenteras i journalen. Enklast görs detta genom att skriva ”förhållningsregler givna enligt smittskyddsläkarnas smittskyddsblad”.

Smittsamhetsbedömning

Smittsamheten är störst från två veckor före symtomdebut till en vecka efter ikterusdebut.

Även personer utan symtom är smittsamma. Där kan man räkna med smittsamhet ca en vecka efter att transaminaserna vänt nedåt.

Smittspårning

Smittspårning görs i samråd med smittskydd. Smittskydd tar vid behov kontakt med livsmedelsinspektör i kommunen.

Efterfråga möjlig smittkälla: Utlandsresa? Kontakt med sjuk person? Misstänkt livsmedel (frysta bär, skaldjur, vatten från egen brunn)? Finns fler sjuka i omgivningen?

Kartlägg vilka som kan ha exponerats för smitta: Främst hushållskontakter, sexualpartner, förskolekontakter och personer som kan ha exponerats via mat som index hanterat.

Vid fall på t ex flyktingboende får en värdering göras om vilka som kan ha en exposition som motsvarar hushållskontakter, t ex delat toalett eller sovsal.

Personer som bedöms som exponerade ska i regel provtas och om möjligt erbjudas postexpositionsprofylax.

Postexpositionsprofylax

Erbjuds så snart som möjligt, men senast 2 veckor efter exposition. Postexpositionsprofylax ska vara kostnadsfri för patienten.

Val av postexpositionsprofylax görs utifrån ålder och hälsostatus enligt tabellen nedan.

Grupp	Postexpositionsprofylax
Friska kontakter, 1-59 år	Hepatit A-vaccin
Friska gravida	Hepatit A-vaccin
Kontakter 1-59 år med kronisk leversjukdom eller nedsatt immunförsvar	Hepatit A-vaccin och immunglobulin
Kontakter 60 år eller äldre	Hepatit A-vaccin och immunglobulin
Kontakter <1 år	Immunglobulin

Monovalent hepatit A-vaccin ska användas (kombinationsvaccin för hepatit A+B har lägre antigenmängd och ska inte användas). En dos räcker som postexpositionsprofylax. För långtidsskydd behövs ytterligare en dos efter 6-12 månader, men den bekostas av patienten själv.

Personer som har haft hepatit A tidigare eller är fullvaccinerade mot hepatit A behöver inte postexpositionsprofylax. Kontakter som är tidigare vaccinerade med en dos hepatit A-vaccin bör erbjudas en påfyllnadsdos.

Det enda immunglobulin som har indikationen postexpositionsprofylax hepatit A är Beriglobin, för dosering se FASS.

Se även Folkhälsomyndighetens vägledning om profylax under Externa länkar.

Smittskyddsblad

Här hittar du alla smittskyddsblad, inklusive översättningar:

Smittskyddsanmälan

Alla fall ska senast dagen efter diagnos anmälas till smittskyddsläkaren via Sminet.

Inloggning till Sminet:

Klinisk anmälan bör innehålla:

känd eller misstänkt smittväg
om smittspårning påbörjats och vem som ansvarar för detta
vilka förhållningsregler som givits

Kostnadsfrihet

Eftersom hepatit A är en allmänfarlig sjukdom ska vård, provtagning och eventuell postexpositionsprofylax ska vara kostnadsfri för patienten och närkontakter.