Navigera till sidans huvudinnehåll

Vårdhygieniska riktlinjer – mpox (tidigare apkoppor)

STYRANDE DOKUMENT RJL 20190520

Bakgrund

Mpox orsakas av apkoppsvirus som är genetiskt besläktat med smittkoppor, men ger en mildare sjukdom. Sjukdomen klassades som allmänfarlig 2022 efter att man sett en ökad smittspridning i Europa och även konstaterat fall i Sverige. Observera att dessa riktlinjer är utbrottsspecifika och andra bedömningar kan behöva göras vid misstanke om mpox utan anknytning till utbrottet.

Sjukdomen kallades tidigare apkoppor, men efter rekommendation från WHO har Socialstyrelsen beslutat att namnet mpox ska användas även i Sverige.

Smittvägar och smittsamhet

Mpox är inte högsmittsamt, utan i regel krävs nära och/eller långvarig kontakt för smitta. Kunskapen om hur sjukdomen sprids är ofullständig. Vid tidigare fall av mpox har man främst sett smittspridning genom djurbett eller genom direktkontakt med smittade djur. I det aktuella utbrottet har smitta framför allt setts vid sexuella kontakter och i enstaka fall vid andra nära hudkontakter, t ex hushållskontakter.

Möjliga smittvägar är droppsmitta (stora droppar från luftvägarna), kontaktsmitta (direktkontakt med utslag, blåsor, sår) och sexuell smitta. Indirekt kontaktsmitta genom kontaminerade föremål har också påvisats.  

Risken för smitta från patient till vårdpersonal förefaller vara låg, men kan inte uteslutas.

Inkubationstiden är vanligtvis 6-13 dagar men kan variera mellan 5 och 21 dagar.

I det aktuella utbrottet delas bekräftade och misstänkta fall in i kategorierna högre respektive lägre smittrisk.

Högre smittrisk utgörs av;

  • Bekräftat fall.
  • Patient med symtom på mpox och kontakt (direkt eller via smittkedja) med bekräftat fall eller med fall med stark klinisk misstanke om mpox.
  • Patient som är man och har haft sexuell kontakt med en annan man och med allmänsymtom eller luftvägssymtom och utbredda utslag.

Lägre smittrisk utgörs av;

  • Alla andra patienter som provtas med misstanke om mpox utan anamnes på exponering och som har genitala eller perianala utslag eller blåsor (men utan allmänsymtom eller luftvägssymtom).

Skärpta hygienrutiner

Individuell riskbedömning kan behöva göras utifrån aktuell patienter och arbetsmoment. Nivå på skyddsutrustning avgörs utifrån om det är högre eller lägre smittrisk enligt ovan.

Skyddsutrustning vid patientnära vårdmoment vid högre smittrisk

  • Andningsskydd (FFP2, FFP3) används vid vistelse i vårdrummet
  • Visir
  • Långärmat plastförkläde
  • Skyddshandskar vid kontakt med patienten

Skyddsutrustning vid patientnära vårdmoment vid lägre smittrisk

  • Kirurgiskt munskydd IIR
  • Visir
  • Långärmat plastförkläde
  • Skyddshandskar vid kontakt med patienten

Placering av vårdtagare

I öppenvård kan patient med lägre smittrisk (enligt ovan) undersökas på vanligt undersökningsrum.

Patient med högre smittrisk (enligt ovan) undersöks på isoleringsrum.

Inneliggande patient vårdas i första hand på infektionskliniken på enkelrum med negativt tryck, sluss och eget hygienutrymme. I andra hand väljs enkelrum med förrum och eget hygienutrymme.

 

Städning, rengöring och desinfektion

Daglig städning

  • Rengör dagligen tagytor i vårdtagarens närhet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Städa övriga ytor med rengöringsmedel och vatten.
  • Gör punktdesinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel vid spill av kroppsvätskor.
  • Moppskaftet ska rengöras och desinfekteras efter varje användning.
  • Lägg mopp och städdukar i separata vattenlösliga tvättpåsar på rummet för vidare transport till tvätt.

Slutstädning

Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel på kontaktytor i vårdrum och hygienutrymme. Städa övriga ytor med rengöringsmedel och vatten.

Tvätt

Använd skyddsutrustning som vid patientnära vårdmoment vid omhändertagande av tvätt. Alla textilier hanteras som smittförande. Lägg tvätten i en vattenlöslig tvättsäck som sedan läggs i en vanlig tvättsäck. Låt det rosa plastbandet hänga ut. Tänk på att packa in blöta textilier i torra så att inte tvättsäcken löses upp under transporten.  

Avfall

Använd skyddsutrustning som vid patientnära vårdmoment vid omhändertagande av avfall. Avfall som är bemängt med kroppsvätskor eller annat organiskt material från patienten hanteras som smittförande avfall. Övrigt avfall hanteras som vanligt avfall. Lagra inte avfallssäckar i vårdrum eller desinfektionsrum.

Behandling/undersökning på annan enhet

Informera mottagande enhet om att vårdtagaren är smittsam. Vårdtagaren förs direkt till undersöknings- eller behandlingsrum.

Transporter

Patienter kan transporteras på vanligt sätt i korridorer på sjukhus/mottagning oavsett smittrisk.
Patient med lägre smittrisk (enligt ovan) kan färdas med allmänna kommunikationsmedel eller med taxi om kopporna är täckta med kläder. Finns koppor i ansikte eller på händer eller om patienten har högre smittrisk (enligt ovan) bör transport ske med ambulans.

Besökare

Besök ska undvikas, men kan beviljas under särskilda omständigheter. Vårdande enhet beslutar om eventuella åtgärder måste vidtas för att förhindra smittspridning till eller från besökare.

Vårdpersonal

Personal med nedsatt immunförsvar eller gravida ska inte delta i vården.

Smittfriförklaring

I regel kan man betrakta patienten som smittfri när alla koppor torkat upp och sårskorporna börjat falla av. Diskutera gärna med smittskydd i det enskilda fallet.

 

Sidinformation

Innehållsansvarig

David Edenvik

Gäller från

2022-12-28

Version

6.0

Handlingstyp

Vårdriktlinje

Handlingsslag

STYRANDE DOKUMENT

Godkänt av

Malin Bengnér

Dokument-ID

223062

Källa

Evolution