Många unga idag känner att de inte får plats inom rådande normer. Därför behöver vi ifrågasätta hur samhällets normer, krav och ideal får unga att må. Genom ett normmedvetet perspektiv kan vi medvetandegöra och förändra strukturer och normer istället för att få enskilda individer att passa in i mallen.
Normer är informella regler som finns överallt och som brukar beteckna det ”normala”. De är oftast så självklara och vi inte tänker på att de finns. Vårt handlande, vårt sätt att tänka och hur vi förhåller oss till andra styrs av de normer som finns inom den kontext vi lever i. Men tankar och idéer om vad som är ”normalt” är ofta inte neutrala. Ofta hänger de ihop med värderingar om vad som är ”rätt” och ”fel”.
Givna normer kan begränsa en människas handlingsutrymme. Om en person inte känner att hen får plats inom det ”normala” angivet av normer kan det leda till utanförskap och marginalisering.
I förändringsarbete för att främja lika rättigheter och möjligheter behöver man arbeta med ett normmedvetet arbetssätt och se problematiken utifrån ett helhetsperspektiv. Detta för att möjliggöra förändringar på ett större plan.
Hbtqi
Unga hbtqi-personers levnadsvillkor och dubbla utsatthet. Forskning och erfarenheter om unga hbtqi-personer visar bland annat att de är mer utsatta än andra unga för våld, hot och diskriminering. När den unga dessutom lever i en hederskontext blir utsattheten dubbel.
Mentorer i våldsprevention (MVP) och Agera Tillsammans (AT)
MVP är en lektionsserie för skolan med målet att stoppa och förebygga mäns och killars våld. I MVP lär elever och lärare sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån om de ser eller hör våld och kränkningar. Agera tillsammans är en åldersanpassning av MVP. MVP riktar sig till högstadiet och gymnasiet, Agera tillsammans riktar sig till mellanstadiet.
Statistik från Folkhälsoenkät ung 2020 kring utsatthet