Navigera till sidans huvudinnehåll

Sjukskrivning ur vårdens perspektiv

Försäkringsmedicinsk bedömning vid sjukskrivning

Sjukskrivningen ska vara en aktiv del av patientens vård, behandling och rehabilitering, i enlighet med Socialstyrelsens.se Se "Stöd inom försäkringsmedicin".

Hälso- och sjukvården gör en försäkringsmedicinska bedömningen i förhållande till patientens ordinarie sysselsättning, föräldrarledighet eller studier.  Läkaren utfärdar medicinska intyg  eller utlåtande när det finns behov. Det är Försäkringskassan som beslutar om rätten till sjukpenning. 

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

Vid sjukskrivning görs alltid en plan för sjukskrivning, behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser. Planen skrivs in i sökordet Överenskommelse, Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan i Cosmic. Sökordet går att filtrera på, vilket gör att man lättare hittar information om sjukskrivningen. Sökordet Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan kan användas av både läkare och annan berörd personal, men läkaren är ansvarig för planen.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen kan innehålla:

  • medicinsk bedömning
  • mål och delmål
  • planerade åtgärder, behandling och rehabilitering
  • sjukskrivningens grad och längd
  • planering för återgång i arbete eller annan sysselsättning
  • samverkan med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst
  • planering för uppföljning

Journalanteckningen registreras med KVÅ-kod DV077 ”Upprättande av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning”

Uppföljning av planen registras med KVÅ-kod AW026 ”Uppföljning av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning"

Att ta ställning till vid bedömning av sjukskrivningsbehov

  • Använd socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) som vägledning
  • Är sjukskrivning gynnsamt för patienten?
  • Överväg deltidssjukskrivning före heltidssjukskrivning..
  • Finns annat arbete eller möjligheter till anpassningar hos arbetsgivaren?
  • Tänk på helhetssynen. Arbete? Ekonomi? Socialt liv? Alkohol? Andra droger? Våld i nära relationer? Lika behandling – ”Tänk tvärt om”: Vad hade jag frågat om/undersökt och skrivet om patienten hade haft annat kön, etnicitet, ålder etc?
  • Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av en arbetsvecka för en mjukare återgång i arbete.
  • En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning i form av deltidsarbete. 
  • Bör företagshälsovård via arbetsgivare kopplas in? 
  • Kontakta vårdenhetens rehabkoordinator om du som läkare ser behov av
    • Tidig kontakt med arbetsgivare eller motsvarade för att diskutera möjligheter till exempelvis anpassningar.
    • Övrig kontakt med Försäkringskassan/arbetsgivare/Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, eller socialtjänst
    • Stöd i att upprätta en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan
    • Om mer kunskap behövs om patientens arbete/sysselsättning, motivation och funktionsnedsättningar/aktivitetsbegränsningar.

 

Ansvar för sjukskrivningen

  • Fast läkarkontakt i sjukskrivningar oavsett vårdenhet (vårdcentral eller specialiserad vård) är att föredra. Går inte det bör man ändå eftersträva kontinuitet.
  • AT-läkare sjukskriver längre perioder enbart efter att ha konsulterat sin handledare.
  • Pågår aktiv behandling inom specialiserad vård av tillstånd som huvudsakligen nedsätter patientens arbetsförmåga bör också speciliserad vård ansvara för sjukskrivningen.
  • Vid pågående behandling från flera enheter inom vården (specialiserad vård och/eller primärvård) bör den enhet som ansvarar för behandlingen av tillstånd som huvudsakligen nedsätter patientens arbetsförmåga också ansvara för sjukskrivningen. 

Definition av försäkringsmedicin

Nationellt försäkringsmedicinskt forum (NFF) antog 2017 följande definition av försäkringsmedicin:

"Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen.

Utgångspunkten är tvärvetenskapling kunskap och beprövad erfarenhet samt det omsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssytem"