Mässling

Mässling orsakas av morbillivirus. Mässling är ofta en svår sjukdom med påtagliga sjukdomssymtom och är särskilt allvarlig för spädbarn. Symtomen börjar med hosta, feber och konjunktivit och efter några dagar tillkommer utbredda utslag.

Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Mässlingvirus utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar (aerosol). Mottagliga personer smittas via luftvägarnas eller ögonens slemhinnor. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Det räcker att vistas i samma rum som person med mässlingen, och upp till 2 timmar efter patienten lämnat rummet, för att smittas. Vid stark misstanke om mässling påbörjas smittspårning redan innan provsvar föreligger.

Mässling är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Behandlande läkares ansvar

Kontakta infektionsjour eller smittskyddsläkare redan vid misstanke om mässling, för smittskyddsåtgärder och påbörjad smittspårning
Vid misstänkta symtom på mässling rekommenderas provtagning med både pcr och serologi (pcr: prov från nasofaynx, urin och blod, serologi: IgG och IgM i serum).
Smittspårning
Smittskyddsanmälan

Smittspårning

Identifiering av smittkälla

Finns kända eller misstänkta fall i omgivningen? Har index eller någon som index träffat varit utomlands?

Kartläggning av exponerade personer

1. Utred och kartlägg var den aktuella personen rört sig under den smittsamma perioden.

Smitta kan ske från fyra dygn före till fyra dygn efter debut av utslag
Smittsamheten är störst tidigt under den tidiga symtomatiska fasen med feber och tilltagande luftvägssymtom
Smittsamhet efter exposition av mässlingsvirus kan ske från dag fem efter smittotillfället, således redan före symtomdebut
Kontakt utomhus innebär oftast liten smittrisk

2. Om index besökt vården under smittsam fas kontaktas berörda vårdenheter och uppmanas att upprätta en lista över patienter, besökare, personal och övriga som kan vara exponerade. Se även dokumentet Inventering av mässlingsexponerade personer.

Vistelse (även kortvarig) i samma rum som en smittsam person innebär en påtaglig smittrisk
Även upp till två timmar efter att en smittsam person lämnat rummet finns risk för smitta

3. Kontakter i övriga samhället kartläggs av smittskydd utifrån uppgifter från index.

Vid smittspårning av mässling på internationellt flyg tas kontakt med TiB på Folkhälsomyndigheten. Risken för smittspridning på ett flygplan är stor och samband med flygresans längd saknas. Smittspårningen bör omfatta alla som befunnit sig i planet eftersom sekundärfall kan uppträda på betydande avstånd från indexfallet. Smittspårning inriktas i första hand på barn under två års ålder, gravida och immunsupprimerade.

4. Alla exponerade personer kontaktas för information om smittrisk och bedömning av mässlingsimmunitet.

Exponerade personer skall få information om inkubationstid och symtom vid mässling. Informationen ska även innehålla vem som ska kontaktas vid symtom (vanligen sjukvårdsrådgivning via 1177) och att personen inte ska uppsöka vården utan föregående telefonkontakt.
- Inkubationstiden är oftast 10-12 dagar men kan vara 7-18 dygn. När postexpositionsprofylax med immunglobulin ges kan inkubationstiden förlängas.
Störst risk för ingen/ofullständig immunitet finns hos barn <18 månader och vuxna födda 1960-1980.
- Personer födda före 1960: I stort sett alla har haft mässling.
- Personer födda 1960-1970: De flesta har haft mässling. Några kan ha fått en dos vaccin i slutet av 1960-talet.
- Personer födda 1970-1980: En sjunkande andel har haft mässling, många har fått en eller två doser vaccin. I denna grupp finns störst risk för ofullständig immunitet.
- Personer födda from 1981: De allra flesta har fått två doser mässlingsvaccin inom allmänna barnvaccinationsprogrammet.
Efter endast en vaccindos ses ibland en mild mässlingssjukdom som i regel är betydligt mindre smittsam.
Barn yngre än sex månader kan ha visst skydd av maternella antikroppar, men redan vid två månaders ålder är detta osäkert.
Prematura barn födda före graviditetsvecka 30 räknas alltid som icke-immuna.

Ställningstagande till postexpositionsprofylax

Icke-immuna individer erbjuds postexpositionsprofylax med vaccin eller immunoglobulin enligt tabellen nedan. Postexpositionsprofylax syftar framför allt till att ge mildare symtom hos den som smittats, fullständigt skydd mot att insjukna uppnås i regel inte. Det är viktigast att erbjuda skydd till dem som riskerar allvarlig sjukdom, som spädbarn, immunosupprimerade eller gravida.

	Tid efter exposition
	<72 timmar	72 timmar t.o.m 6 dygn
Barn <6 månader	Immunoglobulin	Immunoglobulin
Barn 6-12 månader	Mässlingsvaccin Ny dos vid 18 mån ålder.	Immunoglobulin
Barn >12 månader och vuxna	Mässlingsvaccin	Immunoglobulin
Tidigare vaccinerade med endast en dos	Mässlingsvaccin	Mässlingsvaccin (Erbjud vaccin även efter >6 dygn)
Gravida	Immunoglobulin	Immunoglobulin
Immunosupprimerade	Immunoglobulin	Immunoglobulin

Mässlingsvaccin:

Priorix eller M-M-RVAXPRO

Immunoglobulin:

För val av immunoglobulin och dosering se Rekommendationer för användning av immunglobuliner som postexpositionsprofylax till exponerade personer utan immunitet mot mässling. Du hittar detta dokument bland smittskyddsbladen på Smittskyddsläkarföreningens hemsida (sök på mässling).

Dokumentet har tagits fram av Smittskyddsläkarföreningen i samarbete med andra experter på nationell nivå för att, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, nå konsensus kring bästa val och dosering av immunglobuliner som post-expositionsprofylax.