Påssjuka (parotit) orsakas av ett RNA-virus som hör till familjen paramyxovirus. Symtom på påssjuka är vanligen feber med tilltagande värk och svullnad över parotiskörtlarna.
Svullnaden kan börja på ena sidan men blir oftast dubbelsidig. Även andra spottkörtlar och
bukspottskörteln kan drabbas. Komplikationer är vanligare bland vuxna och kan innebära bland annat orkit eller meningit/encefalit. Viruset kan även orsaka ensidig dövhet. En relativt stor andel av de som smittas får dock inga eller endast milda symtom.
Påssjuka överförs till andra via droppsmitta eller via salivkontakt. De flesta sekundärfall inträffar inom den närmaste vän- eller familjekretsen. Inkubationstiden är vanligen 16-18 dagar, men kan vara 12-25 dagar.
Skydd mot påssjuka ingår i barnvaccinationsprogrammet (MPR-vaccinet) vid 18 månaders ålder och i årskurs 1/2. Vaccinet ger ett bra skydd till de flesta, men vaccingenombrott kan ske. Utbrott är sällsynta i Sverige, men kan förekomma även i välvaccinerade grupper som umgås nära, t ex i skolmiljö eller idrottslag.
Påssjuka är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.
Diagnostik
Vid misstanke om påssjuka är det angeläget att ta prov för att bekräfta eller utesluta dignosen, så att rätt smittskyddsåtgärder kan utföras.
PCR på saliv är förstahandsmetod. Känsligheten är högst inom tre dygn efter symtomdebut, men viruset kan påvisas i upp till åtta dygn efter symtomdebut.
PCR-analys kan även utföras på urin och likvor.
Serologi (antikroppar) kan utföras, men har ett begränsat värde. IgM kan vara både falskt posititvt och falskt negativt. IgG kan inte skilja på aktuell infektion och vaccinskydd.
Behandlande läkares ansvar
- Ge patienten information om påssjuka, inklusive hur det smittar – se smittskyddsblad för läkare
- Smittspårning
- Smittskyddsanmälan
Förhållningsregler
Påssjuka är ingen allmänfarlig sjukdom och därför ges inga tvingande förhållningsregler. Däremot är patienten skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smitta, i enlighet med smittskyddslagen.
Som smittförebyggande åtgärder gentemot andra personer bör patienten:
- undvika närkontakt med andra än de hushållskontakter som patienten redan träffat dvs. inte gå till arbetet, skolan, inte delta i sociala aktiviteter eller fritidsaktiviteter under smittsam fas
- följa vissa hygienrutiner, se patientbladet.
Smittsamhetsbedömning
Patienten är smittsam från två dygn före till fem dygn efter debut av svullna spottkörtlar.
Smittspårning
Fråga efter:
- Möjlig smittkälla:
- Har patienten träffat känt eller misstänkt fall av påssjuka under senaste
månaden? - Har patienten vistats utomlands senaste månaden?
- Har patienten träffat känt eller misstänkt fall av påssjuka under senaste
- Exponerade kontakter:
- Arbete, skola, förskola
- Andra närkontakter som patienten kan ha delat saliv med under smittsam period (hushållskontakter, sociala kontakter, idrottlag)
- Vad är vaccinationsstatus hos index och närkontakter?
Ta gärna kontakt med smittskydd för råd och stöd kring smittspårning.
Smittskyddsblad
Här hittar du alla smittskyddsblad, inklusive översättningar:
Smittskyddsåtgärder
Ta gärna telefonkontakt med smittskyddsläkare redan vid misstanke om påssjuka.
Alla fall ska senast dagen efter diagnos anmälas till smittskyddsläkaren via Sminet.
Inloggning till Sminet:
Klinisk anmälan bör innehålla:
- insjukningsdatum
- vaccinationsstatus
- om det finns fler misstänkta fall i omgivningen
- troligt smittland
- påbörjade smittspårningsåtgärder
Kostnadsfrihet
Patienten betalar ordinarie avgifter, eftersom sjukdomen inte är allmänfarlig.
Externa länkar
Sjukdomsinformation om påssjuka (Folkhälsomyndighetens webplats)