Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Styrande dokument

Dupuytrens kontraktur

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Jönköpings län

Primärvård

  • Utredning, diagnos.
  • Kontroll av eventuell progress.

Ortopedmottagning

  • Bedömning och utredning inför eventuell operation vid påtagliga besvär.

Remissrutiner

Jönköpings län

Vid extensionsdefekt på totalt 30° eller mer i MCP-led och/eller PIP-led kan remiss för ställningstagande till kirurgisk behandling skickas. För tidig behandling kan accelerera förloppet.

Remissinnehåll

  • Lokalstatus med angivande av grad av sträckdefekt i engagerade fingrar (graden av extensionsdefekt påverkar prioriteringen av remissen). Extensionsdefekten är svår att uppskatta och bör därför mätas med vinkelmätare för MCP-led och PIP-led var för sig. Vid mätning i PIP-leden böjer man MCP-leden för att slappa av strängen där och får därmed ett specifikt mått för PIP-ledskontrakturen.
  • Progresshastighet.
  • Grad av besvär arbete/ADL/socialt.
  • Andra sjukdomar som kan påverka möjligheten till operativ behandling i narkos.
  • Uppdaterad läkemedelslista i journalen (framförallt beaktas antikoagulantia).
  • Rökning, alkohol.

Om hälsotillståndet

Definition

Sjukdomen benämns även vikingasjukan och innebär en förtjockning och skrumpning som utvecklas till en kontraktur av fascian i handflatan.

Förekomst

Dupuytrens kontraktur förekommer främst hos män över 60 år men kan debutera betydligt tidigare. Sjukdomen är vanligare i Nordeuropa än i övriga världen.

Orsaker

Ökad kollagenproduktion leder till fibros som successivt utvecklas till en kontraktur.

Riskfaktorer

  • hereditet
  • diabetes 
  • ålder över 45 år.

Utredning

Symtom

Symtom vid Dupuytrens kontraktur utvecklas över lång tid. Kontraktur av handens och fingrarnas fascia ger följande typiska symtom:

  • hård knuta i handflatan som i undantagsfall kan ömma
  • en eller flera spända strängar i handflatan
  • enstaka eller flera fingrar bli krökta (vanligen ring- och lillfingrar).

Patienten söker vanligen sjukvård först när kontrakturen försämrar förmågan att sträcka och spreta med de drabbade fingrarna.

Status

Typiska kliniska fynd är:

  • noduli i distala handflatan
  • hårda strängar syns eller palperas i handflatan eller över basalfalangerna
  • aktiv och passiv sträckdefekt i engagerade fingrar, vanligen initialt i MCP-leder och därefter i PIP-leder. 

Ofta engageras ring- och lillfinger, vanligen bilateralt. Ibland kan subkutana förtjockningar uppträda på fingrarnas dorsalsida över mellanlederna. Kontraktur kan även förekomma på fotsulor och penis.

Illustration av Dupuytrens kontraktur.
Illustration: Okänd

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån anamnes och status.

Differentialdiagnoser

  • triggerfinger, stenoserande tendovaginit – upphakning eller temporär låsning i flekterat läge
  • sträcksenskada eller senluxation – fingret kan passivt sträckas ut fullt
  • senskideganglion – kan ge en ömmande uppdrivning i anslutning till flexorsenor
  • tumör 
  • kontrakturer till följd av ärr, spasticitet efter stroke eller annan led- eller muskelsjukdom.

Behandling

Handläggning vid behandling

Informera patienten om att Dupuytrens kontraktur endast behöver behandlas om kontrakturen ger en funktionsnedsättning. Vid behov kan en arbetsterapeut bedöma graden av funktionsinskränkning och sträckdefekt.

Ortoser, tänjningar, salvor och andra konservativa åtgärder har ingen dokumenterad effekt.

Kirurgisk behandling kan vara aktuell vid funktionsnedsättning i kombination med sträckdefekt > 30° i MCP-led respektive PIP-led.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

  • Nålfasciotomi –  bindvävssträngen delas i lokalbedövning med flera nålstick och strängen bryts av.
  • Öppen kirurgi – angripen palmarfascia avlägsnas.

Nålfasciotomi är skonsammare för patienten och medför enklare rehabilitering. Recidivrisken är dock högre än vid öppen kirurgi.

Jönköpings län

Inital uppföljning och instruktion i rehabilitering sker via slutenvården. Rehabilitering och ortosbehandling via arbetsterapeut är mycket viktigt för ett gott slutresultat oavsett behandlingstyp. Ortosbehandling nattetid pågår ofta cirka 3 månader.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2024-03-27

Godkänt av

Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar

Region Jönköpings läns tillägg godkänt

2026-06-10

Tillägg godkänt av

Region Jönköpings län

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård