Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Karpaltunnelsyndrom
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
- Initial diagnostik och behandling via distriktsläkare/distriktsarbetsterapeut.
Ortopedklinik
- Uttalade besvär (grad II-III) samt vid otillfredsställande effekt av ortosbehandling nattetid.
- Vid konstanta domningar och eller tydlig thenaratrofi bör detta anges i remissen för skyndsammare handläggning.
- Oklara besvär där fördjupad diagnostik med t.ex. nervledningshastighet och/eller EMG kan vara aktuellt.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Karpaltunnelsyndrom är vanligast i medelåldern och förekommer tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män.
Orsaker
En ökad vävnadsvolym i karpaltunneln ger en tryckökning som påverkar medianusnerven i handleden.
Flera riskfaktorer kan utlösa karpaltunnelsyndrom men ofta är orsaken bakom okänd.
Illustration:
Riskfaktorer
- graviditet
- upprepande arbete med flekterade händer, tungt arbete eller användning av vibrerande maskiner
- diabetes
- hypotyreos
- reumatoid artrit
- alkoholberoende
- övervikt
- handledstrauma.
Utredning
Symtom
Symtomen förekommer inom medianusnervens utbredningsområde, ofta bilateralt och kännetecknas av:
- domningar och stickningar – initialt ofta nattetid, besvären lindras av att skaka handen
- värk – uppträder ofta i senare skede, kan stråla ut mot underarm
- försämrad finmotorik och muskelstyrka – uppträder i ett senare skede.
Besvären tilltar ofta efter statiska aktiviteter som innebär konstant böjning av handleden (till exempel att klippa gräset med motorgräsklippare, köra bil eller cykla).
Patienten kan ha svårt att lokalisera vilka fingrar som är påverkade. Be då patienten specifikt fundera över om lillfingret är påverkat.
Status
Typiska fynd är:
- positiva provokationstester – Phalens test och Tinels test
- nedsatt sensibilitet i fingrarna – tvåpunktsdiskrimination
- nedsatt kraft i tummen vid volarabduktion och opposition.
Vid oklart status uteslut annan sjukdom proximalt om karpaltunneln. Undersök underarm, armbåge, axel och halsrygg inklusive neurologstatus.
Jönköpings län
Provokationstest: Phalens volara test ofta positiv (volarflexion i handleden utlöser symtom inom 30 sekunder). Tinell (perkussion över karpaltunneln) mer tveksamt.
Sensibilitet, ytlig beröring, 2 - punktsdiskrimination (uträtat gem med 4 -6 mm avstånd mellan spetsarna. Patienten anger om han/hon känner 1 eller 2 punkter. 7 av 10 prov ska vara rätt.) Testen kan dock vara normal hos 50 % av patienterna med karpaltunnelsyndrom. Att kontrollera vibrationssinnet ofta känsligare metod.
Ibland tenarhypotrofi och svaghet i tenarmuskulaturen.
Illustration:
Illustration:
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs kliniskt utifrån symtom och status och graderas utifrån sensibilitet, smärta och motorik. Bedömningen kan med fördel göras av arbetsterapeut.
| Kännetecken | Grad I | Grad II | Grad III |
|---|---|---|---|
| Sensibilitet | Domningar intermittent | Domningar konstant | Uttalat nedsatt känsel |
| Värk | Nej | Ibland | Konstant, ibland med utstrålning mot underarmen |
| Motorik | Ingen påverkan | Mindre motorisk påverkan, tenarartrofi kan förekomma | Uttalad motorisk påverkan och synlig tenarartrofi |
| Provokationstest | Ofta negativt, ibland svagt positivt | Positivt | Positivt |
Vid misstanke om sekundärt karpaltunnelsyndrom genomförs riktad provtagning.
Om diagnosen inte kan ställas kliniskt kan ENeG/EMG (elektroneurografi/elektromyografi) vara aktuellt. En fjärdedel av alla patienter med milda karpaltunnelsymtom uppvisar normal neurofysiologi trots symtom.
Jönköpings län
Klinisk undersökning kan eventuellt kompletteras med nervledningshastighet och/eller EMG. Detta beställs vanligen av ortopeden.
Patologiska neurofysiologiska fynd i den ickesymtomatiska handen kan förekomma.
Differentialdiagnoser
- kompression av ulnaris- eller radialisnerven
- cervikal rizopati
- polyneuropati
- kompression av medianusnerven proximalt om karpaltunneln (pronatorsyndrom).
Behandling
Handläggning vid behandling
Graden av symtom styr val av behandling:
- grad I – konservativ behandling med nattskena
- grad II och III – kirurgisk behandling, nattskena i väntan på skyndsam bedömning av handkirurg.
Ta hänsyn till och behandla utlösande faktorer.
Vid utebliven förbättring trots konservativ behandling med nattskena kan kirurgisk behandling vara aktuell.
Behandlingsval
Arbetsterapi
Arbetsterapeut bör utprova ortosen, ge ergonomiska råd samt följa upp behandlingen.
Den utprovade ortosen:
- bibehåller handleden i en neutral position med fingrarna fria
- används nattetid i minst fyra veckor
- kan användas dagtid vid behov.
Jönköpings län
Rekommendation i sydöstra sjukvårdsregionen är 6 veckor nattetid.
Kirurgisk behandling
När kirurgisk behandling är indicerad genomförs friläggning av medianusnerven på handledsnivå. Behandlingseffekten är god och livslång, mellan 80 och 90 % blir återställda.
Jönköpings län
Uppföljning
Jönköpings län
Uppföljning efter kirurgisk behandling via arbetsterapeut sker i huvudsak i primärvård. Patienten kontaktar oftast själv arbetsterapeut. Arbetsterapeut kontaktar operatör vid problem.
Oftast ingen planerad läkaruppföljning.
Rehabilitering
Gällande rehabilitering se under rubriker Utredning och Behandling, se även länk till arbetsterapiprogram ovan.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2024-03-27
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2022-10-06
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård