Pilotprojekt Organiserad prostatacancer i Region Jönköpings län genomförs i två steg
Under 2022/2023 pågår ett pilotprojekt i Region Jönköpings län för att digitalisera processen för organiserad prostatacancertestning.
Projektets uppdrag är att skapa och testa digitalisering av flödet och kommunikationen med invånare.
Män som saknar digital möjligheter, 2 procent, ingår ej i piloten. De får fortsatt kontrollera sitt PSA enligt ordinarie praxis för PSA-kontroll – via vårdcentral.
2300 män, födda 1973 och folkbokförd i Region Jönköpings län, planeras få erbjudandet under 2023, start utskick i april. De kallas kontinuerligt under året. Männen kan hantera processen via sin mobiltelefon, dator, Ipad eller motsvarande.
Vårdstöd för medarbetare, OPT- steg för steg ur invånarens perspektiv
Bakgrund till projektet
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. I dagsläget sker ingen screening i landet av prostatacancertestning då det finns för lite kunskap i hur det kan göras på ett bra sätt för mannen. Socialstyrelsen ser att hälso- och sjukvården kan bidra till ökad kunskap genom att erbjuda organiserad PSA-testning inom ramen för forskning och utveckling.
Socialdepartementet gav därför våren 2018 SKL (nuvarande SKR) i uppdrag att standardisera och effektivisera PSA-testningen och att identifiera kunskapsluckor om kompletterande diagnostiska tester för prostatacancer.
Under 2018 gav RCC i samverkan ett uppdrag till regionerna att utreda hur PSA-testningen i Sverige kan bli bättre organiserad. Syftet är att på sikt:
- minska dödligheten i prostatacancer
- minska överdiagnostik och överbehandling av cancer utan klinisk betydelse.
Sydöstra sjukvårdsregionen genomförde en gemensam förstudie för alla tre regioner (Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland). Förstudien ledde till att samverkansnämnden, 25 september 2020, besutade geomföra ett pilotprojekt i Region Jönköpings län. Ambitionen med projektet är att föreslå arbetssätt och organisation för OPT i hela sydöstra sjukvårdsregionen.
Uppdrag
Region Jönköpings län (RJL) har uppdraget att genomföra ett pilotprojekt inom det nationella programmet för organiserad prostatacancertestning.
- Arbetssättet ska kunna tillämpas i hela sydöstra sjukvårdsregionen.
- Processen ska digitaliseras i så hög grad som möjligt.
- Projektet ska bidra till ett nationellt lärande med extra fokus på digitalisering.
Projektet startade upp november 2021 och piloten geonmförs med start i april 2023.
Projektet skapar stöd för olika målgrupper
- Generell information på 1177.se för invånare
- Vårdstöd för medarbetare i vården på FS-webb:en som beskriver helheten
- samt Fakta OPT
- Meddelanden till deltagare
Projektet stödjer Region Jönköpings läns övergripande strategier
- Tillsammanns möte vi framtidens behov av hälso- och sjukvård, t.ex. förstärka invånarens egna resurser och bidra till enklare vardag för invånare, ökad trygghet genom jämlik vård där primärvården är basen.
- Enkla regler som i Region Jönköpings län innebär: bäst för Martin (Esther), ta ansvar för eget steg, ge feedback till steget före och underlätta för steget efter samt att vi gör det tillsammans.
Bilden nedan beskriver invånarens väg genom testningen, steg för steg.
Hur är projektet organiserat?
Beställare av projektet är hälso- och sjukvårdsstrateg samt IT-direktör. De ingår i projektets styrgrupp Gemensamma e-hälsotjänster som projektgruppen rapporterar till. Huvudprojektledare leder projektgrupp OPT som ger varandra en statusuppdatering en gång i veckan, under steg 1 i projektet. Arbetet fördelas i två delprojekt som benämns införandeprojekt verksamhet samt leveransprojekt IT. Huvudprojektledare samordnar arbetet i införandeprojektet verksamhet medan leveransprojektet samorndas av IT-projektledare.
Projektgrupp består av huvudprojektledare, IT-projektledare, kommunikatör, e-hälsoutvecklare, e-hälsostrateg, kravanalytiker och administrativt projektstöd. Projektmöte en gång i veckan.
Adjungerad finns även medicinskt ledningsansvarig för OPT-processen i Region Jönköpings län.
Styrgrupp är programstyrgrupp Gemensamma e-hälsotjänster i Region Jönköpings län. Avrapportering varannan vecka våren 2022, efter detta månadsvis under steg 1 i projektet.
Kompetensråd består av direktörer för verksamheter som påverkar eller påverkas av projektet. Avrapportering 2-3 gånger i halvåret.
- IT-direktör
- Hälso- och sjukvårdsstrateg
- Sjukvårdsdirektör för Kirurgisk vård
- Sjukvårdsdirektör för Psykiatri, rehabilitering och diagnostik
- Utvecklingsdirektör
Kompetensgrupp består av intressenter som arbetar i eller påverkas av projektet. Får statusuppdatering en gång i månaden.
- utvecklingsdirektör
- sjukvårdsdirektör Kirurgisk vård
- verksamhetsstrateg Kirurgisk vård
- kommunikationschef Kirurgisk vård
- controller Kirurgiska vård
- statistiker samt logistiker Qulturum
- verksamhetschef urologkliniken
- medicinskt ledningsansvarig läkare
- vårdaministratör urologkliniken
- instruktör och utredare laboratoriemedicin
- läkare röntgen
- läkare och verksamhetsutvecklare patologi
- utvecklingschef, läkare och underskösterska, primärvård Bra Liv
- läkare, representant för privatpraktiserande ditstriktsläkare
- Faktakoordinator
- projektgruppen OPT
Arbetet i projektet sker i nära samarbete med lokala arbetsgrupper inom berörda verksamheter och patientförening.
- Urologkliniken
- Primärvården
- Diagnostiken
- Patientföreningen ProLiv
- Laboratoriepersonal
Vilka primära påverkansfaktorer har projektet arbetat med?
Bilden nedan är ett så kallat påverkansdiagram. Påverkansdiagrammet, är en metod som bidrar till att ringa in centrala områden i arbetet som ska genomföras. Fyra primära påverkansfaktorer har varit grundläggande i utvecklingsarbetet. Dessa svarar på frågan om vad/vilka områden som varit viktiga att arbeta med. Dessa har också stöttat projektet för att identifierai vilka resurser och kompetenser som behövt i projektgrupp för att kunna nå mål.
- Digitala lösningar
- Kommunikation
- Gemensam arbetsprocess
- Samverkansformer
Respektive område ovan har sedan ett antal hur, sekundära påverkansfaktorer, som har till uppgift att hjälpa gruppen skapa en handlingsplan. Nedan ses några sekundära påverakansfaktorer som relaterar till respektive vad, primär påverakansfaktorer.
