Navigera till sidans huvudinnehåll

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Organiserad prostatacancertestning (OPT), beskrivning av pilotprojektet

Pilotprojekt Organiserad prostatacancer genomfördes på uppdrag av sydöstra sjukvårdsregionen i Region Jönköpings län. 

Under 2022/2023 pågick ett pilotprojekt för sydöstra sjukvårdsregionen i Region Jönköpings län för att digitalisera processen för organiserad prostatacancertestning.

Projektets uppdrag var att skapa och testa digitalisering av flödet och kommunikationen med invånare.

Män som saknade digital möjligheter, 2 procent, ingick ej i piloten. De fick fortsatt kontrollera sitt PSA enligt ordinarie praxis för PSA-kontroll – via vårdcentral.

2300 invånare med manligt personnummer, födda 1973 och folkbokförd i Region Jönköpings län, planerades få erbjudandet under 2023, med start av utskick i april. Invånarna kunde hantera processen via sin mobiltelefon, dator, Ipad eller motsvarande.

Pilotprojektets sammanställning och resultat 

Ta del av resultat, hur projektet genomfördes och lärdomar i projektets sammanställning

Bilagor

Vårdstöd för medarbetare, OPT- steg för steg ur invånarens perspektiv 

Bakgrund till projektet

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. I dagsläget sker ingen screening i landet av prostatacancertestning då det finns för lite kunskap i hur det kan göras på ett bra sätt för mannen. Socialstyrelsen ser att hälso- och sjukvården kan bidra till ökad kunskap genom att erbjuda organiserad PSA-testning inom ramen för forskning och utveckling.

Socialdepartementet gav därför våren 2018 SKL (nuvarande SKR) i uppdrag att standardisera och effektivisera PSA-testningen och att identifiera kunskapsluckor om kompletterande diagnostiska tester för prostatacancer.

Under 2018 gav RCC i samverkan ett uppdrag till regionerna att utreda hur PSA-testningen i Sverige kan bli bättre organiserad. Syftet är att på sikt:

  • minska dödligheten i prostatacancer
  • minska överdiagnostik och överbehandling av cancer utan klinisk betydelse.

Sydöstra sjukvårdsregionen genomförde en gemensam förstudie för alla tre regioner (Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland). Förstudien ledde till att samverkansnämnden, 25 september 2020, beslutade geomföra ett pilotprojekt i Region Jönköpings län. Ambitionen med projektet var att föreslå arbetssätt och organisation för OPT i hela sydöstra sjukvårdsregionen. 

Uppdrag

Region Jönköpings län (RJL) hade uppdraget att genomföra ett pilotprojekt inom det nationella programmet för organiserad prostatacancertestning. 

  • Arbetssättet skulle kunna tillämpas i hela sydöstra sjukvårdsregionen.
  • Processen skulle digitaliseras i så hög grad som möjligt.
  • Projektet skulle bidra till ett nationellt lärande med extra fokus på digitalisering.

Projektet startade upp november 2021 och piloten genomfördes med start i april 2023. 

Projektet skapade stöd för olika målgrupper

  • Generell information på 1177.se för invånare
  • Vårdstöd för medarbetare i vården på FS-webb:en som beskriver helheten
    • samt Fakta OPT 
  • Meddelanden till deltagare

Projektet utgick ifrån Region Jönköpings läns övergripande strategier 

  • Tillsammans möter vi framtidens behov av hälso- och sjukvård,  t.ex. förstärka invånarens egna resurser och bidra till enklare vardag för invånare, ökad trygghet genom jämlik vård där primärvården är basen. 
  • Enkla regler som i Region Jönköpings län innebär: bäst för Martin (Esther), ta ansvar för eget steg, ge feedback till steget före och underlätta för steget efter samt att vi gör det tillsammans.  

Bilden nedan beskriver invånarens väg genom testningen, steg för steg. 

Steg för steg, OPT

Hur var projektet organiserat?

Beställare av projektet var hälso- och sjukvårdsstrateg samt IT-direktör. De ingick i projektets styrgrupp Gemensamma e-hälsotjänster som projektgruppen rapporterat till. Huvudprojektledare ledde projektgrupp OPT som gav varandra en statusuppdatering en gång i veckan, under steg 1 i projektet. Arbetet fördelades i två delprojekt som benämndes införandeprojekt verksamhet och leveransprojekt IT. Huvudprojektledare samordnade arbetet i införandeprojektet verksamhet medan leveransprojektet samordnades av IT-projektledare. 

Projektorganisation OPT

Projektgrupp bestod av huvudprojektledare, IT-projektledare, kommunikatör, e-hälsoutvecklare, e-hälsostrateg, kravanalytiker och administrativt projektstöd. Projektmöte en gång i veckan. 
Adjungerad fanns även medicinskt ledningsansvarig för OPT-processen i Region Jönköpings län.  

Styrgrupp var programstyrgrupp Gemensamma e-hälsotjänster i Region Jönköpings län. Avrapportering varannan vecka våren 2022, efter detta månadsvis under steg 1 i projektet. 

Kompetensråd bestod av direktörer för verksamheter som påverkats eller påverkats av projektet. Avrapportering 2-3 gånger i halvåret.  

  • IT-direktör
  • Hälso- och sjukvårdsstrateg
  • Sjukvårdsdirektör för Kirurgisk vård
  • Sjukvårdsdirektör för Psykiatri, rehabilitering och diagnostik
  • Utvecklingsdirektör

Kompetensgrupp bestod av intressenter som arbetat i eller påverkats av projektet. Fick statusuppdatering en gång i månaden. 

  • utvecklingsdirektör
  • sjukvårdsdirektör Kirurgisk vård
  • verksamhetsstrateg Kirurgisk vård
  • kommunikationschef Kirurgisk vård
  • controller Kirurgiska vård
  • statistiker samt logistiker Qulturum
  • verksamhetschef urologkliniken
  • medicinskt ledningsansvarig läkare
  • vårdaministratör urologkliniken
  • instruktör och utredare laboratoriemedicin
  • läkare röntgen
  • läkare och verksamhetsutvecklare patologi
  • utvecklingschef, läkare och underskösterska, primärvård Bra Liv
  • läkare, representant för privatpraktiserande ditstriktsläkare
  • Faktakoordinator
  • projektgruppen OPT 

Arbetet i projektet skedde i nära samarbete med lokala arbetsgrupper inom berörda verksamheter och patientförening. 

  • Urologkliniken
  • Primärvården
  • Diagnostiken
  • Patientföreningen ProLiv
  • Laboratoriepersonal

Vilka primära påverkansfaktorer har projektet arbetat med?

Bilden nedan är ett så kallat påverkansdiagram. Påverkansdiagrammet, är en metod som bidrar till att ringa in centrala områden i arbetet som ska genomföras. Fyra primära påverkansfaktorer har varit grundläggande i utvecklingsarbetet. De svarar på frågan om vad/vilka områden som varit viktiga att arbeta med. De har också stöttat projektet för att identifiera vilka resurser och kompetenser som behövts i projektgruppen för att kunna nå målen.

  1. Digitala lösningar 
  2. Kommunikation
  3. Gemensam arbetsprocess 
  4. Samverkansformer

Respektive område ovan har sedan ett antal hur, sekundära påverkansfaktorer, som haft till uppgift att hjälpa gruppen skapa en handlingsplan. Nedan ses några sekundära påverakansfaktorer som relaterar till respektive vad, primär påverkansfaktorer.