Detta är en beskrivning av Region Jönköpings läns arbete med kunskapsstyrning och uppdraget till länsgemensamma prograomområden.
Nationellt system för kunskapsstyrning
Region Jönköpings län ingår sedan 2018 i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Samverkan mellan regioner, kommuner, statliga myndigheter, patientorganisationer och professionsföreningar omfattar kunskapsstöd, stöd för uppföljning och analys och stöd för verksamhetsutveckling och ledarskap.
Kunskapsstyrningssystemet ska stödja ett kontinuerligt och gemensamt lärande där parterna gör varandra framgångsrika. Varje nivå tar ansvar för sin del och samspelar med de andra nivåerna:
Patient och vårdteam
- Utgår från bästa möjliga kunskap
- Anpassar arbetet efter individens behov
- Analyserar sina resultat och sätter mål
- Efterfrågar stöd när det behövs
- Gör ständiga förbättringar och bidrar till utvecklingen av god och jämlik vård
Sjukvårdsregional och regional nivå
- Stöder implementering av bästa möjliga kunskap och arbetssätt
- Sätter mål, följer och analyserar resultat
- Verkar för effektivitet och minskad variation
- Tillhandahåller lättillgängliga kunskapsstöd och kvalitetsregister
- Stärker samverkan med kommuner och patienter
Nationell nivå
- Utvecklar effektiv och ändamålsenlig informationsförsörjning
- Utvecklar sammanhållen och effektiv uppföljning och analys
- Utvecklar strukturerade digitala kunskapsstöd
- Utvecklar samspelet med kommuner, staten och andra aktörer
Utgångspunkter för kunskapsstyrning
God vård
Kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården ska bidra till att bästa möjliga kunskap är tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient i syfte att erbjuda god och jämlik vård. Värdet skapas i mötet mellan vårdpersonal och patient, och det ska vara lätt att göra rätt. Kunskapsstyrning ska bidra till minskad variation utifrån Socialstyrelsens sex dimensioner av god vård:
- kunskapsbaserad
- säker
- individanpassad
- effektiv
- jämlik
- tillgänglig
Nationell vision och mål för kunskapsstyrning
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!
Tillsammans minskar vi skillnader i kvalitet och resultat! Alla invånare ska få en god, jämlik och kunskapsbaserad vård oavsett var de bor. Patienter, brukare och hälso- och sjukvårdens medarbetare ska vara trygga i att bästa tillgängliga kunskap används i varje vårdmöte.
Kvalitet som strategi
Region Jönköpings län har kvalitet som strategi för att kunna leverera tjänster som motsvarar invånarnas behov och förväntningar. Vi ser organisationen som ett system där vi ständigt utvecklar och förbättrar våra arbetssätt, men också fasar ut arbetssätt och aktiviteter som inte skapar värde.
Processorientering
För att skapa värde och nå uppställda mål med lägsta möjliga resursinsats krävs tydligt definierade processer. För att nå bästa möjliga resultat i hela organisationen är det viktigt att processer som upprepas utformas lika.
Tillitsbaserad styrning och ledning
Region Jönköpings läns strategi för ledning och styrning utgår från regionens vision, grundläggande värderingar, enkla regler och fastställda mål. Strategin bygger på ett engagerat ledarskap, allas delaktighet och ansvar, öppenhet och tillit i ett effektivt samarbete utan gränser. Ledningssystemet stimulerar lokala förbättringsarbeten och att erfarenheter tas tillvara.
Omställning till nära vård
Kunskapsstyrning ska stödja omställningen till nära vård som utgår från invånarnas individuella förutsättningar och behov. Nära vård bygger på relationer, är hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv. Nära vård bidrar till trygghet och självständighet och grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit.
Länsgemensamma programområden
Region Jönköpings län organiserar länsgemensamma programområden (LPO) som en vidareutveckling av en mångårig och framgångsrik samverkan i medicinska programgrupper, processgrupper, i arbetet med regionens allmänna kliniska kunskapsstöd Fakta samt i införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården. I Sydöstra sjukvårdsregionen finns motsvarande regionala programområden (RPO) och på nationell nivå nationella programområden (NPO).
Programområdenas uppdrag
De länsgemensamma programområdenas uppdrag utgår från regionernas ansvar i Nationellt system för kunskapsstyrning och fastställd inriktning för 2023–2027.
Regionens länsgemensamma programområden ska
- samordna implementering och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap i hela vårdkedjan utifrån lokal analys och prioritering
- följa upp medicinska resultat, oönskade variationer samt effektivitet i användningen av befintliga resurser
- bidra till att aktuella kunskapsstöd är tillgängliga och användbara för vårdens personal
- nyttja patientkraften och stärka patientperspektivet
- fortsätta utveckla samspelet med kommunerna och stärka det kommunala vård- och omsorgsperspektivet
- leverera underlag till verksamhetsledning för kunskapsbaserade beslut, planering och prioritering
- arbeta utifrån visionen för kunskapsstyrning, beakta samtliga delar i god vård och bidra till helhetssyn på hälso- och sjukvårdens utveckling
Värdskap och ledningsstöd
De länsgemensamma programområdena arbetar på uppdrag av sjukvårdens ledningsgrupp.
Programområdenas aktiviteter integreras i ordinarie verksamhetsplanering, månadsuppföljning, delårsrapporter och årsredovisningar. Som en del i arbetet med regionens budget med verksamhetsplan möter programområdena sjukvårdens ledningsgrupp två gånger om året i dialog om måluppfyllelse, förbättringsbehov och prioriteringar.
För att säkerställa ledningsstöd och skapa drivkraft i kunskapsstyrningen har sjukvårdsdirektörerna, tandvårdsdirektören och cheferna för sektionerna för folkhälsa respektive primärvård och rehabilitering på Regionledningskontoret värdskap för programområdena. Värdskapet ansvarar för programområdenas förutsättningar för uppdraget, bemanning och uppföljning.
Värdskap | Programområden |
Folktandvården, folkhälsa och primärvård | Tandvård |
Kirurgisk vård, folkhälsa och primärvård |
Cancersjukdomar Kirurgi och plastikkirurgi Kvinnosjukdomar och förlossning Njur- och urinvägssjukdomar Perioperativ vård, intensivvård och transplantation Rörelseorganens sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar |
Medicinsk vård, folkhälsa och primärvård |
Akut vård Barn och ungdomars hälsa Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Levnadsvanor Lung- och allergisjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Nervsystemets sjukdomar Reumatiska sjukdomar Äldres hälsa och palliativ vård |
Psykiatri, rehabilitering och diagnostik, folkhälsa och primärvård |
Medicinsk diagnostik Psykisk hälsa Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin |
Ledningsgruppen för samverkan mellan Region Jönköpings län och länets kommuner (REKO) är ledningsstöd för frågor som berör kommunal verksamhet.
Programområdet och värdskapet ansvarar gemensamt för nödvändig samverkan för att skapa samsyn, fatta beslut och lösa problem utifrån uppdraget.
Bemanning och roller
De länsgemensamma programområdena har följande grundbemanning:
- en eller två ordförande
- processtöd
- controller
- administrativt stöd
- person med patienterfarenhet
Utöver grundbemanningen kan programområdets värdskap besluta om ytterligare resurser beroende på områdets omfattning, identifierade utvecklingsbehov, berörda verksamheter och professioner, samarbetsbehov eller prioriterade insatser i budget med verksamhetsplan.
Programområdet kan i samråd med värdskapet tillsätta arbetsgrupper för tillfälliga insatser eller delar av uppdraget.
Uppdraget som ordförande kan delas av en medarbetare från primärvård och en medarbetare från specialiserad vård. Mandatperioden är tre år.
Programområdets ordförande
- driver arbetet framåt enligt uppdraget i dialog med värdskapet
- verkar för att arbetet omfattar patientens process i hela vårdkedjan
- initierar, planerar och leder möten
- skapar rutiner och fördelar arbetsuppgifter i samråd med gruppen
- kommunicerar med motsvarande regionala programområde, andra länsgemensamma programområden och stödresurser
Programområdets processtöd
- utgör ett kvalificerat stöd i systematiskt förbättringsarbete
- driver vid behov delar av gruppens arbete
- handlägger nomineringar till sjukvårdsregional samverkan
- sammanställer svar på remisser och frågor tillsammans med ordförande.
Programområdets controller
- utgör ett kvalificerat stöd för uppföljning, ledning och styrning
- stödjer programområdet med analyser, rapporter, kalkyler och resultatuppföljning.
Programområdets administrativa stöd
- administrerar arbetsmaterial, handlingsplaner och rapporter
- administrerar regionala kunskapsstöd
- bokar och dokumenterar möten.
Personer med patienterfarenhet bidrar med perspektiv från patienter och närstående. Programområdets processtöd ansvarar för rekrytering, introduktion och att uppdraget, tidsåtgång och ersättning dokumenteras. Ersättningen baseras på skattepliktigt arvode och reseersättning enligt nationell modell.
Vid behov av kommunrepresentanter ansvarar Kommunal utveckling för rekrytering till länsgemensamma programområden.
Kostnader för arbetstid, möten, resor och lokaler finansieras inom befintliga ramar. Det är varje programområdes ansvar att hushålla med resurserna och arbeta kostnadseffektivt.
Stödresurser
Stödresurser för uppföljning, analys, digitalisering, patientsäkerhet, läkemedel, medicinsk teknik, verksamhetsutveckling, upphandling och kommunikation finns i regionens ordinarie linjeorganisation. Vid behov samordnas stöd via de sjukvårdsregionala samverkansgrupperna.
På webbplatsen Folkhälsa och sjukvård finns detaljerade instruktioner och stödmaterial för programområdenas uppdrag tillsammans med kontaktuppgifter och beskrivningar av prioriterade insatser. Arbetsmaterial och interna dokument administreras i samarbetsrum av respektive programområde. Mätningar administreras i Stratsys.
Värdskapet och Regionledningskontoret erbjuder lärande nätverk för programområdenas olika roller. Nätverken utformas tillsammans med respektive roll.
Om dokumentet
Dokumentet är framtaget på uppdrag av sjukvårdens ledningsgrupp. Uppdraget revideras kontinuerligt utifrån uppföljning av etableringen av programområden och utvecklingen av implementering av nationella kunskapsstöd. Dokumentet ersätter tidigare beslut i maj 2014 (dnr LJ2013-1535) och maj 2006 (dnr LK06-0163).