Aktivera JavaScript
Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Aktinisk keratos
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Jönköpings län
Primärvård
- Tunna aktiniska keratoser kan handläggas inom primärvården.
Hudklinik
- Ulcererade, ömmande eller infiltrerande (känsla av vävnadsökning på djupet) förändringar.
- Diagnostisk tveksamhet.
- Immunosupression och multipla förändringar.
Frikostigare remittering vid aktiniska keratoser på läppar och ytteröron, på grund av att skivepitelcancer på dessa lokaler metastaserar oftare. Multipla, utbredda aktiniska keratoser på gravt solskadad hud behandlas och kontrolleras av hudspecialist.
Obs! Vid sår på läpp med duration >3 veckor ska SVF-förlopp Huvud- halscancer startas, se dokument Huvud- och halscancer.
När hudläkare vid remissbedömning kan avgöra att det rör sig om en ögonnära tumör, där ett besök på hudkliniken bedöms endast ge en fördröjning av patientens vård (p.g.a. behov av operativ åtgärd eller vävnadsprovtagning av ögonläkare) kan remissen vidarebefordras direkt till patientens närmaste ögonmottagning.
Hudläkare skriver då bedömningen som en administrativ kommentar i ”pratbubblan” och sparar innan den vidarebefordras enligt ovan.
Om ögonläkare i Värnamo eller Eksjö vid sin bedömning av remissen, anser att patienten behöver tas om hand på ögonmottagningen i Jönköping, så fördelar de remissen dit.
Remissrutiner
Remissindikationer:
- vid diagnostiska tveksamheter
- om topikal behandling inte är lämplig
- vid immunsuppressiv behandling, särskilt efter transplantation.
Om hälsotillståndet
Definition
Aktinisk keratos är en kronisk solskada i huden begränsad till epidermis. Det är vanligtvis ofarligt och läker spontant i cirka 20 % av fallen. (1) (2)
Förekomst
Aktiniska keratoser är mycket vanliga, den exakta förekomsten i Sverige är okänd. Förekomsten ökar med åldern. Vanligast hos män och utomhusarbetande.
Riskfaktorer
- Risken ökar med längre tids UV-exponering såsom vid arbete eller fritidsintressen utomhus samt boende i soligare länder.
- Risken ökar vid immunsuppressiv behandling, särskilt efter transplantation.
- Risken ökar vid ljus hudtyp samt stigande ålder.
Utredning
Diagnosen ställs i de flesta fall utifrån klinisk bild, ibland med hjälp av dermatoskopi eller stansbiopsi.
Symtom
- Oftast asymtomatiskt, men ömhet och klåda kan förekomma.
Anamnes
- Riskfaktorer.
- Lesionen/lesionernas duration, tillväxthastighet och eventuella symtom.
- Tidigare hudcancer.
Status
- Lokalisation: ses ofta i kroniskt solbelyst hud såsom ansikte, kal hjässa, öron, handryggar eller övre delen av bröstet.
- Utbredning: enstaka, separat sittande lesioner eller multipla i samma hudområde. Hos patienter med solskada kan ett stort antal aktiniska keratoser uppstå i samma område.
- Utseende: rodnad, lätt fjällande och ofta relativt välavgränsad.
- Yta: skrovlig, ibland med hyperkeratos och bildning av hudhorn.
- Storlek: vanligen mindre än 1 cm, men kan variera från några mm till några cm.
- Fynd vid dermatoskopi enligt nedan.
Provtagning
Stansbiopsi bör övervägas vid:
- osäker klinisk diagnos
- terapisvikt
- tjocka, ömmande eller såriga förändringar där övergång till skivepitelcancer kan misstänkas
- vid eventuell biopsi i ansiktet, överväg remiss till hudläkare eller kirurg.
Undersökningar
Undersökning av solexponerad hudkostym.
Dermatoskopi kan påvisa:
- rodnad
- hyperkeratos
- strawberry erythema (rodnad med synliga folliklar)
- rosettes (fyra vita punkter vid folliklarna).
Vid påtaglig hyperkeratos som försvårar dermatoskopi kan karbamidinnehållande mjukgörande kräm med fördel appliceras under några dagar innan i avfjällande syfte.
Diagnoskriterier
Diagnosen ställs i de flesta fall utifrån klinisk bild, ibland med hjälp av dermatoskopi eller stansbiopsi.
Kriterier som talar emot diagnosen
Faktorer som kan tala för att lesionen utgörs av ett basaliom eller övergång till skivepitelcancer:
- sårbildning
- påtaglig smärta eller ömhet.
Differentialdiagnoser
- skivepitelcancer in situ (Mb Bowen)
- skivepitelcancer
- basaliom
- seborroisk keratos
- inflammatoriskt eller infektiöst tillstånd (till exempel eksem, psoriasis, svamp).
Nationellt vårdprogram skivepitelcancer, Regionala cancercentrum i samverkan
Fortsatt utredning efter diagnos
Patienter med utbredda aktiniska keratoser har en ökad risk för både melanom och icke-melanotisk hudcancer. Överväg därför att undersöka hela patientens hud. (2)
Behandling
Handläggning vid behandling
Val av behandling styrs främst av:
- lesionernas antal och i viss grad av lokalisation och utseende
- patientens önskemål och förmåga att följa behandlingsregimen
- lesionernas antal: enstaka lesioner behandlas var för sig medan man vid multipla lesioner i samma hudområde bör behandla hela hudområdet (fältbehandling).
Om patienten är besvärsfri kan man efter diskussion med patienten avstå från behandling, särskilt vid begränsad utbredning eller hög ålder.
Kvarstående aktinisk keratos, recidiv eller nytillkomna förändringar är vanligt oavsett behandlingsval.
Förebyggande åtgärder
Aktinisk keratos är en markör för solskada och patienten bör informeras om kopplingen till UV-ljus, ges solråd och få information om självkontroll av hudkostymen.
Rekommenderade behandlingar
Läkemedelsbehandling (topikal behandling som patienten sköter själv)
- 5-fluorouracil (Tolak) används vid enstaka aktiniska keratoser eller vid fältbehandling.
- 5-fluorouracil med salicylsyra (Actikerall) används vid enstaka eller separat sittande lesioner.
- Imikvimod (Aldara eller Zyklara).
Inför topikal behandling gäller att:
- Om ovanpåliggande hyperkeratos föreligger rekommenderas patienten förbehandla denna med mjukgörande karbamid i 1–2 veckor.
- Informera patienten noggrant om att behandlingseffekten visar sig i form av en lokal rodnad och sårbildning. Vid bristande förståelse för detta kan reaktionen tolkas som en oönskad komplikation och leda till att behandlingen avbryts för tidigt.
Övrig behandling
Kan övervägas vid svårigheter att fullfölja topikal behandling (utförs via specialiserad vård):
- Kryoterapi med flytande kväve.
- Fotodynamisk terapi (PDT), inklusive dagsljus-PDT.
Jönköpings län
Exspektans och självkontroll kan övervägas, särskilt hos patient med hög ålder. Ge solråd och information om diagnos till patienten. Mjukgörande kräm och hydrokortison kan ibland lindra men inte läka ut.
Vid eventuell läkemedelsbehandling kan följande preparat användas. Beakta behandlingstid, patientcompliance, biverkningar samt pris: Beställ om möjligt skriftlig information från aktuellt läkemedelsföretag att ge till patienten:
- Fluorouracil utan salicylsyra (Tolak) Lokalt cytostatika. Behandling 1 gång dagligen i upp till 4 veckor. Kan ge uttalade lokala reaktioner. Behandla inte för stora ytor, cirka handflatestort rekommenderas åt gången.
- Fluorouracil i kombination med salicylsyra (Actikerall) Lokalt cytostatika och keratolytika. Upp till måttligt tjocka hyperkeratotiska aktiniska keratoser. Penslas på en gång dagligen tills man ser utläkning. Minst 4 veckor och max 12 veckor. Det bildas en film som tas bort mellan applikationerna.
- Imikvimod (Aldara, Zyclara) Immunstimulerande. Tunna aktiniska keratoser. Aldara 4-8 veckors behandling, Zyclara 2 + 2 veckors behandling. Kan ge systemiska biverkningar som huvudvärk och influensaliknande symtom.
Läkemedelsbehandling avrådes under sommaren.
Uppföljning
Handläggning vid uppföljning
I regel behövs ingen planerad uppföljning efter behandling av aktinisk keratos. Patienten bör uppmanas att höra av sig om de behandlade lesionerna inte har läkt eller återkommer efter behandlingen. Vid uteblivet behandlingssvar rekommenderas stansbiopsi eller remiss till hudklinik (via teledermatoskopi om tillgängligt).
Jönköpings län
Inga kontroller.
Information till patienten om egenkontroller, solråd, samt att höra av sig till behandlande enhet om eventuell behandling givit otillräcklig effekt eller om snabb tillväxt, tillkomst av smärta och/eller sårbildning av ej behandlad aktinisk keratos.
Komplikationer
Skivepitelcancer kan utvecklas från en aktinisk keratos, men den årliga risken för denna utveckling är låg.
Förekomst av aktinisk keratos är en riskmarkör för att utveckla även annan hudcancer inklusive basalcellscancer (basaliom) och malignt melanom.
Komplikationer av behandlingen
- Imikvimod kan ge influensaliknande symtom och sjukdomskänsla. I dessa fall bör behandlingen avbrytas.
- Kryoterapi kan ge bestående hypopigmentering.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Referenser
Referenser
(1) Heppt MV, Leiter U, Steeb T, Amaral T, Bauer A, Becker JC, m fl. S3 guideline for actinic keratosis and cutaneous squamous cell carcinoma – short version, part 1: diagnosis, interventions for actinic keratoses, care structures and quality‐of‐care indicators. JDDG J Dtsch Dermatol Ges.. 2020;18:275–94.
(2) Berker D, McGregor JM, Mohd Mustapa MF, Exton LS, Hughes BR, McHenry PM, m fl. British Association of Dermatologists’ guidelines for the care of patients with actinic keratosis 2017. Br J Dermatol. januari 2017;176:20–43.
Sidinformation
Nationellt innehåll godkänt
2023-07-17
Region Jönköpings läns tillägg godkänt
2023-07-17
Tillägg godkänt av
Region Jönköpings län
Källa
1177 för vårdpersonal
Vårdnivå
Primärvård