Navigera till sidans huvudinnehåll

Årshjul för hygienombud

Årshjulet för hygienombud är en kalender med olika vårdhygieniska teman och aktiviteter varje månad.

Syftet med årshjulet är att erbjuda tips och idéer på olika aktiviteter för att öka kunskapen om hygien och sprida information till kollegor på sin enhet. För att ha en god följsamhet och kunskap om hygienrutiner på arbetsplatsen behöver kollegor ständigt påminnas och ämnet behöver lyftas regelbundet. Årshjulet ska hjälpa hygienombuden att göra just detta. 

Årshjulet passar till hygienombud inom både kommunal vård och omsorg samt inom privat och regional vård. Det är frivilligt att göra aktiviteterna. Du väljer själv när under månaden det ska utföras. Det är inte nödvändigtvis hygienombudet som ska hålla i aktiviteterna, det kan lika väl vara en chef eller kollega. Följsamhetsmätningar av basala hygienrutiner och klädregler ska ske som vanligt enligt lokala rutiner.

Tips för ett lyckat utförande

Involvera din chef
Gå gärna igenom årshjulet och aktiviteterna med din chef och gör en plan för hur och när de kan utföras, då vissa aktiviteter kräver att förberedelser görs i god tid. Det kan handla om att det finns lokal tillgänglig för att visa film eller att chefen ska sprida information på ett möte. Be gärna din chef om att få lite tid för att göra aktiviteterna.

Informera din arbetsplats
Du eller din chef kan informera kollegorna om årshjulet och vad det kommer innebära för dem då det är viktigt att de får information och är förberedda.

September

Den här månaden är temat Basala hygienrutiner och klädregler.

Observatör för en dag:
Aktiviteten innebär att du som hygienombud ska be dina kollegor att bli observatörer av basala hygienrutiner och klädregler denna månad. Syftet med aktiviteten är att öka kunskap och medvetenhet om följsamheten till hygienrutiner samt att skapa en kultur på arbetsplatsen där det är okej att hjälpa och påminna varandra att följa hygienrutiner.

Skriv ut följande:

Du kan behöva skriva ut flera.

  • Placera ut protokollet på en central plats, exempelvis fikarum eller avdelningsstation. På protokollet kan observatörerna fylla i sina observationer, resultatet blir synligt för alla.
  • Informera utvalda kollegor och dela ut instruktionen (involvera gärna alla yrkeskategorier på er enhet).
  • Uppmuntra utvalda kollegor att återkoppla resultatet till den de observerat.

Resultatet på protokollet ska inte registreras i det system för mätning av basala hygienrutiner och klädregler som hygienombuden brukar göra. Ni som hygienombud får själva bestämma hur många kollegor som involveras och under hur lång tid. Du kan exempelvis be flera kollegor att göra observationer under hela september månad, eller ett par kollegor per vecka.

Alternativ aktivitet
Om septembers aktivitet inte passar, exempelvis ni som jobbar självständigt, ges här ett alternativ:

  • Visa någon av följande filmer om basala hygienrutiner och klädregler på din arbetsplats.
  • Läs diskussionsfrågorna för dina kollegor efter filmen och låt dem diskutera tillsammans. 

Filmer

Film för kommunal vård och omsorg:

Diskussionsfrågor

  • Följer alla medarbetare basala hygienrutiner och klädregler på er arbetsplats?
  • Ser ni några särskilda moment där det är svårt att följa basala hygienrutiner och klädregler?
  • Vad tror ni att ni kan göra för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler?

Oktober

Den här månaden är temat luftvägsvirus.

Aktiviteten innebär att du som hygienombud ska uppmärksamma och förbereda dina kollegor på den kommande säsongen med luftvägssmittor. Du kan sprida information genom att sätta upp information om luftvägsvirus och aktuell skyddsutrustning samt påminna om digital utbildning och vikten av personalvaccination.  

Klicka på bilden nedan så hittar du dokumenten

Gör såhär:

Vård- och omsorgspersonal löper en ökad risk att utsättas för influensasmitta och själva insjukna. Det finns även en risk att infekterad personal sprider influensa till patienter. Erfarenheter av utbrott av influensa inom vård- och omsorgsverksamheter visar att sjuk personal ofta är en viktig bidragande orsak till smittspridningen. Personal bör alltså vaccinera sig både för att skydda sig själv och för att skydda andra.

All personal med patientnära arbete inom vård och omsorg rekommenderas vaccination mot influensa. Särskilt angeläget är det att personer som själva har riskfaktorer för svår influensa eller som arbetar med infektionskänsliga patienter vaccinerar sig. Influensavaccin ges som en dos inför influensasäsongen. Eftersom skyddseffekten är kortvarig och vaccinets sammansättning ofta ändras måste vaccinationen upprepas årligen.

Läs mer här: Personalvaccination

  • Glöm inte att ta ner affischerna när aktiviteten avslutas

November

Den här månaden är temat tarmsmitta.

Vintern är framför oss och det är dags att förbereda kollegor för vinterkräksjuka och andra tarmsmittor.

Månadens aktivitet är en frågesport innehållande frågor om tarmsmittor och hur vi ska hantera dem i vård och omsorg.

Återkoppla gärna svaren till kollegorna efteråt. Facit till vissa frågor innehåller även en förklarande text som är bra att läsa för ett ökat lärande.

Nedan presenterar vi olika förslag på hur ni kan gå tillväga, beroende på om ni vill göra en tipsrunda eller bara snabbt vill läsa frågorna för era kollegor. Det finns anpassade frågor till kommunal vård och omsorg, slutenvård och primärvård.

Förslag på genomförande:

  • Skriv ut ”Tipsrunda” där en fråga står på varje papper, och gör en traditionell tipspromenad. Sätt upp de olika frågorna på arbetsplatsen och be kollegorna att gå runt och svara på frågorna. Be dem lägga sina namnade svar i ett kuvert/plastficka. Samla in och rätta svaren vid en senare tidpunkt och meddela en vinnare.
  • Skriv ut ”Frågebladet” där alla frågor är samlade på ett och samma papper. Sätt upp frågebladet och svarsformuläret på en allmän plats på arbetsplatsen där alla kan se. Be kollegorna att ta del av frågesporten när de hinner och be dem lägga sina namnade svar i ett kuvert/plastficka. Samla in och rätta svaren vid en senare tidpunkt och meddela en vinnare.
  • Skriv ut ”Frågebladet” och läs frågorna högt för kollegorna under en bestämd tidpunkt, exempelvis under ett APT, en eftermiddagsfika eller annan tidpunkt där många är samlade. Be alla svara på svarsformulären. Läs svaren högt och be var och en att rätta själva.
  • Gör en egen digital tävling på t.ex. Kahoot/mentimeter med frågorna och svaren, och genomför under på ett APT eller liknande.

Lättare alternativ:

  • Skriv ut ”Frågebladet” och facit och placera på en allmän plats, exempelvis personalrum och be kollegor att läsa och gissa svaren.

Slutenvård och primärvård
Tipsrunda, Frågeblad, frågeblad med facit och Svarsformulär

Kommunal vård och omsorg
Tipsrunda, Frågeblad, frågeblad med facit och Svarsformulär

För extra motivation
För att öka motivationen ytterligare kan det vara kul med ett litet pris till vinnaren och/eller deltagarna. Ett förslag kan vara att göra som infektionskliniken har gjort: skriv personalens namn på en Japp som de får ta när de har genomfört aktiviteten!

December

Den här månaden har temat städning och rengöring.

För att minska risken för smittspridning hos våra patienter/vårdtagare är det viktigt att hålla nere mängden bakterier och virus i våra lokaler och på utrustningen vi använder.

Nedan ser ni tre korta filmer med diskussionsfrågor till, det finns även guide/svarsalternativ för att du som diskussionsledare inte ska behöva kunna alla rätta svaren själv.

Titta på en eller flera filmer och diskutera i grupp. Filmerna om spol- och diskdesinfektorer lämpar sig till de arbetsplatser som har dessa.

Spoldisinfektor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spoldesinfektor - diskussionsfrågor och vägledande svar.pdf

Diskdesinfektor

Disk- och spoldesinfektor - diskussionsfrågor och vägledande svar.pdf

Vomiting Larry

Städning efter kräkning - diskussionsfrågor och vägledande svar.pdf

Läs mer:

Vårdhygieniska riktlinjer - Värmedesinfektion i disk- och spoldesinfektor

Vårdhygieniska riktlinjer städning och rengöring

Januari

Den här månaden är temat personalvård

Denna månadens aktivitet handlar om personalvård och personalinfektioner, bland annat lyfts information om hur personal kan vårda sina händer på arbetstid och hur vi kan förebygga vissa personalinfektioner.

Sprid gärna nedan information i lämpligt forum på din arbetsplats, förslagsvis genom att:

  • be din chef att sprida texten i ett veckobrev/mejlutskick
  • läs upp på APT, morgonmöte eller annat forum
  • skriv ut denna sida och sätt upp eller placera där många kan se

Händer

Under vinterhalvåret blir huden lätt torr och irriterad. Det finns några åtgärder för att förebygga eller motverka detta:

  • Tvätta bara händerna med tvål och vatten när det behövs (när händerna känns eller är synligt smutsiga samt efter kontakt med patient med diarré och kräkning), eftersom tvål och vatten torkar ut händerna.
  • Handdesinfektion har återfuktande medel och torkar inte ut händerna. Vissa personer med känslig hud kan uppleva problem med vissa handdesinfektionsmedel. Det går alltid att prova en annan sorts handdesinfektion. Använder ni etanolbaserad så testa en med Isopropanol, t.ex. LIV Ipa 62. Om ni använder en gel/skum handdesinfektion så testa en rinnande handdesinfektion.
  • Använd handskar vid hantering av ytdesinfektionsmedel då detta torkar ut huden.
  • Smörj gärna händerna med mjukgörande kräm. Beställ och placera ut i personalrum.
  • Undvik överanvändning av undersökningshandskar. Hög grad av handskanvändning och att bära handskar under lång tid kan orsaka eksem.
  • Vid bestående problem med t.ex. eksem kan kontakt tas med arbetsmiljöenheten eller motsvarande.

Sår och plåster

Har du ett sår på dina händer som gör att du inte kan utföra en korrekt handdesinfektion bör du inte arbeta patientnära. Behöver du ha ett plåster/förband på såret bör du heller inte arbeta patientnära, även om det är ett vattenavvisande plåster. Du kan inte heller ersätta handdesinfektionen med handskar då man behöver desinfektera händerna före och efter användning av handskar. Prata med din chef, det kanske finns andra arbetsuppgifter du kan utföra tills såret har läkt.

Personalinfektioner

Luftvägsvirus

Personal som insjuknar med symtom på virusorsakad luftvägsinfektion ska stanna hemma från arbetet. Återgång i arbete kan ske när personen är förbättrad och feberfri sedan minst ett dygn. Vid tveksamhet kan personen behöva stämma av med sin närmsta chef.

Magsjuka

Vårdpersonal som insjuknar med symtom på vinterkräksjuka ska omedelbart gå hem. Efter 24 timmars symtomfrihet kan vårdpersonal återgå i arbete men ska inte hantera livsmedel förrän efter 48 timmar. Om vårdpersonal har anhöriga med vinterkräksjuka kan de ändå arbeta.

MRB bärarskap

Infektionskliniken ansvarar för uppföljningen vid konstaterat bärarskap av MRSA. Personal med intakt hud får arbeta med undantag för vissa arbetsplatser med särskild risk för smittspridning. Beslut fattas tillsammans med ansvarig läkare på Infektionskliniken och Smittskydd Vårdhygien.

MRB Provtagning personal och studerande samt vid nyanställning (FS-webben)

Stick och skär

För att minska risken för blodsmitta ska du alltid ha på dig handskar när du hanterar blod, t.ex. tar blodprover, sätter pvk osv. Handsken fångar upp det mesta av blodet vilket gör att risken att smittas minskar vid eventuell blodsmitta. Tänk på att allt blod ska hanteras på samma sätt.

Omedelbart när tillbud eller skada uppstår:

  • Skölj omedelbart bort blodet eller den blodtillblandade kroppsvätskan med rikligt med vatten. Desinfektera med alkohol, till exempel handsprit, gärna två gånger och låt torka mellan gångerna.
  • Vid stänk i munnen, ögonen eller på skadad hud, t.ex. eksem, skölj med rikliga mängder vatten, fysiologiskt koksalt eller liknande.
  • Fråga om indexpatient godkänner provtagning, samt att den exponerade får ta del av analyssvaret.
  • Fråga om möjligt om eventuell blodsmitta

Läs här för fortsatt hantering:

Åtgärder vid tillbud med risk för blodburen smitta hos personal och studerande inom Region Jönköpings län (FS-webben)

Åtgärder vid tillbud med risk för blodburen smitta hos personal och studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län (FS-webben)

Vaccinering

Vård- och omsorgspersonal eller annan personal med patientnära arbete kan behöva skyddas både för egen del och för att undvika att sprida smitta till patienter. Arbetsgivaren har ansvar att erbjuda de anställda ett adekvat skydd mot smitta. En riskbedömning skall göras och vid behov skall arbetstagarna utan kostnad erbjudas vaccination.

Vårdpersonal bör erbjudas vaccin mot följande sjukdomar:

  • Hepatit B: vid yrkesmässig risk för blodexposition.
  • Influensa: årligen, inför influensasäsong vid patientnära arbete inom vård och omsorg
  • Mässling: all personal inom vård och omsorg, även servicepersonal
  • Röda hund: vid patientnära arbete inom vård och omsorg
  • Difteri: vid patientnära arbete inom primärvård, på akutmottagning, infektionsklinik, ÖNH-klinik eller inom intensivvård.
  • Vattkoppor: personal som saknar immunitet och arbetar inom mödrahälsovård, förlossning, neonatalvård, på infektionsklinik eller i verksamheter som vårdar personer med nedsatt immunförsvar.

Personalvaccination (FS-webben)

Februari

Den här månaden är temat förråd

Det är viktigt att bevara en produkts renhetsgrad, det vill säga att hantera produkten aseptiskt för att behålla det rena rent och det sterila sterilt. Det finns många aspekter att ta hänsyn till för att bevara renhetsgraden hela vägen fram till patienten. Detta innefattar bland annat avemballering, korrekt förvaring i förråd, handhygien vid hantering och att det finns rutinbeskrivningar.

Kort film att visa på APT eller liknande

Bakteriefilmen - en 3 minuter lång film om vikten av förrådshygien.

Utbildning förråd

Region Uppsala erbjuder en digital utbildning i förrådshantering. Du som hygienombud kan med fördel göra utbildningen tillsammans med förrådsansvarig för att få fördjupad kunskap om förråd.

(Klicka på bilden för att komma till filmen)

För mer information om förråd se Smittskydd Vårdhygiens riktlinje:

Sterila prokukter - förvaring, hantering och transport

Inspirationsbilder från Region Jönköpings län

En enhet satte upp skyltar både på luckor till närförråd och på hyllor inne i sterilförrådet.

Här är före- och efterbilder från en annan enhet som valde att förbättra sitt förråd.

Mars

Den här månaden är temat vårdrelaterade infektioner

En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg.

En vårdrelaterad infektion orsakar stort mänskligt lidande för de drabbade. Dessutom innebär VRI stora kostnader för samhället. Vanliga VRI är urinvägsinfektioner, pneumoni och postoperativa sårinfektioner. Att patienten har KAD, infarter och sår ökar risken att de drabbas av en VRI, även hög ålder och immobilitet är riskfaktorer. Uppskattningsvis kan ca 50% av alla VRI undvikas. Det är därför viktigt att ha goda rutiner kring hantering av riskfaktorer för VRI och att öka medvetenheten kring dessa.

Denna månad finns olika aktiviteter beroende på om du arbetar inom primärvård, kommunal vård och omsorg eller slutenvård. Läs mer under respektive rubrik.

Primärvård

Denna månad finns det en workshop för er på vårdcentral. Aktiviteten syftar till att skapa reflektion och diskussion kring era arbetssätt för att identifiera risker för smittspridning samt öka kunskapen om vårdrelaterade infektioner.

Instruktion och vägledning för chef eller hygienombud som ska leda workshopen.

Workshop-blad att skriva ut till alla kollegor som ska delta.

Kommunal vård och omsorg

Denna månad finns det en workshop för er som arbetar på Korttid eller SÄBO och en för er inom ordinärt boende. Aktiviteten syftar till att skapa reflektion och  diskussion kring era arbetssätt för att identifiera risker för smittspridning samt öka kunskapen om vårdrelaterade infektioner.

Korttid och SÄBO
Instruktion och vägledning för chef eller hygienombud som ska leda workshopen.

Workshop-blad att skriva ut till alla kollegor som ska delta.

Ordinärt boende
Instruktion och vägledning för chef eller hygienombud som ska leda workshopen.

Workshop-blad att skriva ut till alla kollegor som ska delta.

Slutenvård

Denna månad finns det två aktiviteter att välja mellan; en lite mer omfattande och en lättare. Ni får välja om ni vill göra en eller båda.

Det första alternativet handlar om att med hjälp av en checklista granska en riskfaktor för vårdrelaterad infektion hos patienterna under ett arbetspass.

Det andra alternativet innebär att sätta upp en förbättringslåda där personalen kan lämna förbättringsförslag kopplade till brister i arbetet som kan öka risken för vårdrelaterade infektioner.

Resultaten av stickproven och förbättringslådan används förslagsvis som grund för framtida förbättringsarbeten.

Alternativ 1 - stickprov vårdrelaterade infektioner

  • Välj en dag att genomföra aktiviteten på
  • Förbered chef och kollegor på kommande aktivitet
  • Välj en riskfaktor (PVK, CVK, KAD eller sår)
  • Skriv ut checklistor för den riskfaktorn
  • Fördela checklistorna till kollegor som jobbar den dag du har valt. Varje kollega behöver en checklista/patient som den ska granska. Granska så många patienter ni hinner.
  • Samla ihop checklistorna när kollegorna är färdiga. Gå igenom och diskutera resultatet med din chef
  • Presentera gärna resultatet på APT eller liknande

Aktiviteten kan upprepas med olika riskfaktorer på olika dagar.

Checklista infarter CVK

Checklista infarter PVK

Checklista KAD

Checklista sår

Alternativ 2 – förbättringslåda vårdrelaterade infektioner

  • Sätt upp en valfri låda på en central plats på din enhet (ex. kuvert, korg, låda)
  • Skriv ut texten om lådans syfte och sätt på lådan
  • Informera kollegor om att det finns en förbättringslåda uppsatt
  • Samla in förbättringsförslagen efter ett tag, gå igenom och diskutera förslagen med din chef och presentera gärna på APT

Text att placera på förbättringslåda (att skriva ut)

Mer information

För mer information om vårdrelaterade infektioner se hemsidan

www.VRI-Smart.se    

För mer information om korrekt hantering av PVK/CVK/KAD/sår:

Perifer venkateter (Vårdhandboken.)

Central venkateter  (Vårdhandboken)

Kateterisering av urinblåsa (Vårdhandboken)

Hud och sår (Vårdhandboken)

April

Slutenvården och primärvården

Månadens aktivitet handlar om hantering av tvättställ/handfat på vårdrum.

Tvättställ, framför allt avlopp och vattenlås, innehåller mycket bakterier. Det finns fall av utbrott på sjukhus med koppling till tvättställ och miljön runt omkring. Det är viktigt att personalen har kunskap om den riskmiljön tvättställ kan innebära för patienterna och att de informerar och hjälper patienterna att använda dem rätt.

Läs riktlinjen på FS-webben:

Tvättställ

Informera dina kollegor på t.ex. APT och diskutera hur ni brukar göra och vilka förändringar ni behöver göra.

Kommunal vård och omsorg

Månadens aktivitet handlar om tvätthantering.

Gå igenom punktlistan ”Rekommenderad hantering av tvätt:” samt dokumentet ”Checklista tvätthantering” tillsammans med dina kollegor på t.ex. ett APT. Diskutera era befintliga rutiner och om det är något ni behöver göra annorlunda. Läs gärna mer om tvätthantering i vårdhandboken

Vårdhandboken - Tvätthantering - (vardhandboken.se)

All smutstvätt kan innehålla mikroorganismer som exempelvis hud- och tarmbakterier. Det är ovanligt att någon blir smittad, men vid felaktig hantering kan den utgöra en risk för smittspridning.

Rekommenderad hantering av tvätt:

  • Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all hantering av tvätt.
  • Använd plastförkläde och vid behov handskar vid hantering av smutsig tvätt.
  • Utför alltid handdesinfektion före hantering av ren och efter hantering av smutsig tvätt.
  • Undvik att lägga tvätt på golvet eller på olika möbler, försök sortera tvätten i kundens/brukarens rum/lägenhet.
  • Textilier som tvättas i lägre temperatur än 60 grader, tvättas separat från andra brukares/kunders tvätt.
  • Textilier som tål värme torkas med fördel i torkskåp eller torktumlare.
  • Smutsig och ren tvätt hanteras på olika ytor.
  • Ren tvätt hanteras, transporteras och förvaras så att renheten behålls fram till användning.

Checklista tvätthantering.pdf

Maj

Månadens tema är handhygien med fokus på handskanvändning och handhygienens dag 5/5

Handhygiendagen 5/5

WHO:s årliga handhygiendag stödjer personal inom vård och omsorg i arbetet med att förbättra handhygienen.

God handhygien är både en förutsättning för en säker vård och omsorg, och en grund för en säker arbetsmiljö. Genom god handhygien förebygger vi smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Samtidigt bromsar vi antibiotikaresistens. Temat för årets handhygiendag handlar om att fortsätta dela kunskap om handhygien för att hindra smittspridning i vård och omsorg. Rena händer räddar liv!

Handskanvändning

En aspekt av handhygien som många brister i är felanvändning och överanvändning av handskar. Det största problemet är att handskarna sitter på för länge vilket gör att personalen inte kan sprita händerna mellan olika arbetsmoment, och riskerar därmed att sprida smitta. Många är duktiga på att sprita händerna mellan olika vårdtagare/patienter, men är sämre på att sprita händerna mellan olika arbetsmoment hos samma vårdtagare/patient. Den vanligaste smittvägen för bakterierna är via händer. För att förhindra detta är det viktigt att endast använda handskar när det behövs och att använda dem så kort tid som möjligt.

Uppmärksamma månadens tema och handhygiendagen genom att:

  • Visa denna film om handskanvändning för dina kollegor och gör tillsammans quizet som står på bordsprataren.
  • Se till att bordsprataren finns placerad i personalrum och andra platser där personal samlas.

 

  • Använd det material som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tagit fram utifrån WHO:s tema för handhygienens dag 2024. Ladda gärna ner affischer och grafik för att sätta upp i offentliga utrymmen och på andra ställen, samt att sprida i sociala medier.

Rena händer räddar liv - En webbplats för bättre handhygien inom vård och omsorg Handhygienens Dag 5/5 (Folkhälsomyndigheten)

  • Visa WHO:s film om vikten av handhygien

Utbildning

Om du upplever att dina kollegor behöver mer kunskap om när de ska sprita händerna och använda handskar:

Rena händer räddar liv - En webbplats för bättre handhygien inom vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten)